40 exempel på hur kritikern Michiko Kakutani använt sin nya favoritkliché

När man börjar driva med en litteraturkritiker, då vet man att hen är riktigt stor inom sitt gebit. New York Times-kritikern Michico Kakutani har av kollegor kallats ”limnphomanic” och ”The First Lady of Limn” för att hon använder olika varianter av det relativt ovanliga verbet limn (beskriva) så ofta. Nu har en annan kritiker, musikkritikern Jody Rosen, påpekat på Twitter att Kakutani har en ny favoritkliché.

Free twitter badge

Twitter-badge (Photo credit: Wikipedia)

Tidskriften Slate (där Rosen har jobbat) har gått till botten med Kakutanis nya kliché och hävdar i en smått viral artikel: ”These days, she judges books not by what and how they limn, but just how deeply they are felt.” I artikeln hävdas det inte bara att Kakutani använder deeply felt ofta, man har dessutom sammanställt en lista med 40 exempel som visar att hon sedan 1984 använder uttrycket allt oftare och att 2013 kan bli en rekordår, om Kakutani fortsätter i samma takt ända in i kaklet.

Är det här kanske bara ännu ett exempel på harmlös Twitter-mobbing? Eller har rentav Jonathan Franzen rätt vad gäller sociala medier? Vi tycker i alla fall att det är värt att påpeka att man får 8430 träffar om man söker på Michico Kakutani i New York Times arkiv, för att ge lite perspektiv på att hon skrivit deeply felt 40 gånger under cirka 30 års tid.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Artiklar, Listor

Ett svar till “40 exempel på hur kritikern Michiko Kakutani använt sin nya favoritkliché

  1. Att skriva litteraturkritik, som jag finner det (och jag är inte någon vidare kritiker eller litteraturkunnig person som så), fungerar olika om det är en recension i en tidning med begränsad tid och plats. Men en essä i en boksamling eller en monograf är något annat. Klart att en kritiker kommer att upprepa sig förr eller senare för vi talar ändå om en (litterär) genre. Det finns inga patent eller förbud att använda om en mening ifall den fyller sin funktion så vitt jag vet och i en situation där du jobbar som kritiker, måste fylla en quota för att få in pengar och ens kunna betala hyra innebär säkert att någon form av upprepning uppstår.

    Får mest intrycket att Rosen sysslar med lite ‘hyperbol’.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s