Litteraturkritikern AA Gill vann årets Hatchet Job Award of the Year för sin giftiga recension av Morrisseys Autobiography. Läs mer om tävlingen. Ett illustrativt utdrag, själva slutklämmen, ur den vinnande recensionen:
There are many pop autobiographies that shouldn’t be written. Some to protect the unwary reader, and some to protect the author. In Morrissey’s case, he has managed both. This is a book that cries out like one of his maudlin ditties to be edited. But were an editor to start, there would be no stopping. It is a heavy tome, utterly devoid of insight, warmth, wisdom or likeability. It is a potential firelighter of vanity, self-pity and logorrhoeic dullness. Putting it in Penguin Classics doesn’t diminish Aristotle or Homer or Tolstoy; it just roundly mocks Morrissey, and this is a humiliation constructed by the self-regard of its victim.
I kommentarsfältet blev det snart fullt drag, i skrivande stund drygt 500 kommentarer, varav en hel del från uppretade Morrissey-fans. Men AA Gill kommer, förutom äran, få en guldyxa och en hel årsförbrukning av konserverade räkor. Läs hela den vinnande recensionen.
Gill har tidigare väckt uppståndelse och rubriker på grund av sin kritiska gärning: ”Chef attacked kitchen worker after critic AA Gill called food ‘disgusting’”
Läsning på samma tema: ”Är sågningarnas tid förbi eller börjar kritiken bli för mesig?” och ”Den brutala brittiska sågningen, en våldsam kvarleva i stil med rävjakt?” och ”Do We Really Need Negative Book Reviews? ”
Skriv gärna i kommentarsfältet vad du tycker om sågningar. Är det kanske lika bra att inte ödsla energi på dåliga böcker? Eller har kritiken blivit för mesig?
Ola Wihlke
BearBooks 