litterära termer 26: watakushi shosetsu

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

”Dazai wrote in a simple and colloquial style. Many of his stories were based on his own experiences and were classified in the category known as the watakushi shosetsu, or ‘I-novel‘, autobio- graphical / confessional fiction. He also wrote children’s stories and historical narratives. The tone of Dazai’s postwar fiction was dark, but his scandalous life, drug addiction and alcoholism, love affairs, despair, and spirit of rebelliousness touched the lost generation of youth. […] Ningen Shikkaku (1948, No Longer Human) was an attack on the traditions of Japan, capturing the postwar crisis of Japanese cultural identity. ‘I never personally met the madman who wrote these notebooks…’ begins the epilogue of the story.”

Citerat från sajten books and writers som har en biografisk artikel om Osamu Dazai (1909-1948), men efter att ha läst på lite så vet vi att watakushi shosetsu inte var någon udda liten genre, utan periodvis en dominerande japansk genre, ända sedan Tayama Katais Futon (The Quilt) från 1907. Vår tids autofiktion är alltså inte ens ett ganska nytt påfund.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s