att något som nu finns som förut inte fanns
andra rum och en annan blick
lysande om kvällen, om natten, i spegeln
andetagen och hjärtslagen från sovrummet
hjärtslagen inuti bröstet
när jag kryper ner i sängen
ligger vaken och lyssnar till deras andetag
hör klockans tickande i hyllan och hundskall
dörrar som öppnas och dörrar som stängs
steg som leder bort och steg som leder hem
att lysa över ansiktena och se tiden träda fram
som skiftningar över huden, spår av dagar och år
den jag är och den jag har varit, den jag ska komma att bli
och jag lyfter upp pojken ur spjälsängen
lägger honom intill mig i sängen
sover så, med armen runt pojken
den varma lilla kroppen, som ett djur genom sömnen
Linus Gårdfeldt
© Linus Gårdfeldt
Ett stort tack till Linus Gårdfeldt som lät oss publicera den här dikten, hämtad ur den helt aktuella samlingen Lys med apan (Albert Bonniers).
Gårdfeldt, född 1981, är uppvuxen i Värmland, dit han just har återvänt efter att ha bott i Göteborg och Malmö. Han debuterade 2009 med diktsamlingen Men golvet har ingen mun, som följdes av Gråbergsång 2012.
Ola Wihlke