Idag kom den, Modernistas sommarkatalog 2015, som ett brev på posten. Den är riktigt elegant och den soligt gula illustrationen finns även på omslaget till Den omättliga vägen, roman av den nigerianske författaren Ben Okri. Boken beskrivs som en skildring av ett tudelat Nigeria, en del som hör till andevärlden och det mytiska och en som hör till det materiella och människorna.
Ur katalogens beskrivning: ”Azaro är ett andebarn vars lott är att dö ung och pånyttfödas, om och om igen. Men när han ser sin moders sorgsna ansikte, beslutar Azaro att trotsa sitt öde.” Det verkar vara något i stil med magisk realism och romanen hyllades ordentligt när den kom ut och belönades med Bookerpriset 1991.
Och så fortsätter satsningen på Inger Christensen (1935-2009), med Brev i april och andra dikter, som även innehåller lite extramaterial: ”En av världslitteraturens riktigt stora; så nära inpå oss, i såväl tid som språk. Danskans vindlande diktverk Brev i april från 1979 kommer nu i nyöversättning av Marie Silkeberg, som till denna utgåva även tillagt några Christensen-dikter som aldrig tidigare översatts till svenska: ‘Ludwig van Beethoven’ [1970] och ‘Dikt om döden’ [1989].”
Det finns mycket att välja på bland den utländska skönlitteraturen och Modernista är riktigt bra på klassiker: Ryttararmén av Isaak Babel (1894-1940):
”[…] som kallats novellsamling, episodisk roman, barockroman eller modernt epos – handlar om det historiska skede som antingen kan betraktas som första världskrigets slutfas eller som efterspelet till den ryska revolutionen. Boken är Babels självbiografiska betraktelse över kriget mellan Sovjetryssland och Polen 1920.”
Ännu mer ryskt, historiskt och klassiskt, Det vita gardet av Michail Bulgakov(1891-1940) med en riktigt bulgakovsk katt på omslaget. Både Bulgakov och Babel föddes i Ukraina.
Ur förlagets presentation: ”Det vita gardet är den legendariske ryske författaren Michail Bulgakovs första roman, som från en självbiografisk utgångspunkt skildrar inbördeskrigets kaos i Kiev 1918, då inte mindre än sex arméer stred mot varandra samtidigt. […] Bulgakov lyfter fram en detalj i händelseutvecklingen: hur den ukrainska nationalistarmén intar staden och den spända väntan på att detta ska ske hemma hos den ryska borgerliga familjen Turbin.”
Och så den roman som anses vara den första som förbjöds av den sovjetiska censuren, Vi av Jevgenij Zamjatin (1884-1937) som gavs ut 1924. Ur förlagets beskrivning:
”Jevgenij Zamjatins Vi [1924] var den första moderna dystopiska romanen – den direkta förebilden till både George Orwells 1984 och Aldous Huxleys Du sköna nya värld. Boken utspelar sig i en totalövervakad stat innanför glas. En profetisk satir över Stalins Ryssland (där boken förbjöds), men Zamjatins dystopiska visioner av en framtida övervakningens diktatur tog lika mycket intryck av väst: den första versionen av boken skrevs i Storbritannien under första världskriget.”
De här fem böckerna är bara ett litet axplock ur sommarkatalogen från Modernista.
Ola Wihlke
BearBooks 