Veckans dikt 29: [Ögonen slutna] av Ola Hansson (1860-1926)

7.

Ögonen slutna,
från min vrå
ädla visor
jag lyssnar på.
Vårnatten sänker sig
sval och skum.
Slätten derute
hvilar stum.

Bäfvande vemodsfull
jag hör
vyssande sus
i vassens rör,
trampet af dansen
i skog och äng,
tonande tyst ur
stråke och sträng.

Enkla visor
om sven och mö,
visor om vårsol
och vintersnö,
som i toner
gråta och le
folkets lif
i lycka och ve.

In genom fönstret
ångar len
doften af blommande
syrén.
Rundt uti natten
tyst det gror.
Slätten hvilar
i månskensflor.

 

Den här dikten är hämtad ur Hanssons vackra melankoliska diktsvit ”Notturno” som finns med i diktsamlingen med samma namn. Den finns att läsa gratis i sin helhet på Litteraturbanken.se. Vi valde bland annat svitens sjunde dikt för att den har ett vårtema.

Hansson var inte bara en banbrytande poet, han var en skicklig essäist också.

1409309227806016

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s