Och släckt var allt, och mina gudar sprang i stycken
Jag kom till dig, jag vet ej vem du var.
Jag kom som nattens il;
jag kom som du: du kommit!
Jag kom som lyckans Gud när svar är släckta
och en fråga lyser
Jag kom som storm, som slagregns syndafloder kom jag,
och i bitterhet tände du
den nya morgon för mitt öga.
Ett stort tack till Finlands svenska författareförening för att vi fick publicera den här starka och kraftfulla dikten av Gunnar Björling, som gestaltar ett möte och ett förlösande ögonblick. Björling var en av de riktigt stora modernisterna och förnyarna av svenskspråkig lyrik. Dikten är hämtad ur hans andra diktsamling, Korset och löftet (1925). Den finns bland annat med i antologin De bästa svenska dikterna (Bonniers), sammanställd av Jan Olov Ullén.
En del av den makalösa antologin Den finlandssvenska dikten (Bonniers) ägnas åt Gunnar Björling, men den verkar tyvärr vara slut på förlaget .
Bra introducerande text av Anders Olsson: ”Björling förnyade idyllen genom att spränga den”
Ola Wihlke
BearBooks 