Fotobok: ”Författare i bild. Porträtt 1981-2014” av Ulla Montan

MONTAN OMSLAG

Ulla Montan
Författare i bild. Porträtt 1981-2014
ellerströms, 2014

Ulla Montan är fotograf och mest känd för sina okonstlade författarporträtt, som ofta tycks fånga författare när de är som mest avspända och villiga att blotta något av sitt inre. Hon har fotat ungefär tusen svenska och utländska författare – hon är den fotograf i världen som fotat flest nobelpristagare i litteratur. Hittills 24 stycken – från Joseph Brodsky 1993 till Patrik Modiano 2014.

I en ny bok, Författare i bild, har Montan samlat de foton hon tycker mest om och foton bakom vilka det finns en intressant historia. Berättar hon i förordet: ”Jag var en passionerad amatörfotograf sedan tonåren och när jag fick barn fotograferade jag mina söner hela tiden. Under en veckas vistelse i Paris 1981 träffade jag författaren Klas Östergren som bodde där då. Jag frågade om jag fick fotografera honom. När jag kom hem till Stockholm fick jag ett ryck och ringde till Stockholms-Tidningen och frågade om de ville köpa en ‘jättebra bild’ av Klas Östergren i Paris. Ja, svarade de. Sedan ringde jag till Svenska Dagbladet och ställde samma fråga. De svarade också ja. Jag hade sålt mina första bilder.”

Samtliga foton © Ulla Montan klas ostergrenc Ulla Montan

Klas Östergren, 1981

Ulla Montan hade aldrig tidigare tänkt tanken att bli fotograf. Däremot hade hon och en väninna spånat på att göra en bok om intressanta män – att fråga om de fick fota dem för en bok var det perfekta sättet att ta kontakt. Men sedan 1988 är Ulla Montan fotograf på heltid. Många författare har hon följt i årtionden, som Ann Jäderlund, Stig Larsson, PO Enquist, Sven Lindqvist, Birgitta Trotzig, Bengt Ohlsson och Göran Greider.

Author Julio Cortazar with his cat 1982

Julio Cortazár, 1982

Det här fantastiska fotot av den argentinske giganten Julio Cortazár tog Montan också i Paris: ”Innan vi skulle ta avsked gav han mig flera av sina böcker i engelsk översättning, samt en fotobok om Paris som han skrivit ett långt förord till. Han kramade om mig och när han hade stängt dörren kände jag mig upprymd och gråtfärdig på samma gång. Jag kände det som jag hade träffat en människa som var liksom ett mästerverk. Vid sidan av Peter Høeg är fotograferingen av Julio Cortazár den som betytt mest för mig på det personliga planet.”

hoeg_peter_l

Peter Høeg, 1994

”I sin inflytelserika bok om fotokonsten, Det ljusa rummet, skiljer Roland Barthes mellan ’studium’, som är ämnet för en bild, och ’punctum’, som är den detalj som fångar blicken – dess smärtpunkt. På bilder där den porträtterades blick är riktad direkt mot kameran är punctum för mig ofta blicken, ljuset som speglas i ögonen och ansiktsuttrycket.”

Stig Larsson, 1990

”Att följa en person med kameran över en lång tid som jag gjort med Stig är något av det mest spännande och givande jag varit med om som fotograf. Vi varje nytt fototillfälle med personen i fråga känns det som att jag tar vid där jag slutade förra gången. Jag kan den porträtterades ansikte och kroppshållning. Och jag vet vilka eventuella problem det var vid de föregående sessionerna.”

Bruno K Öijer

Bruno K. Öijer, 1990

Ben Okri, 1993

Bourdieu Pierre  

Pierre Bourdieu, 1995

”När debatten var slut reste sig folket på podiet och jag ilade jag upp på scenen. Adonis stod och pratade med Pierre Bourdieu och Jacques Derrida och gjorde en gest åt dem att jag skulle få ta några bilder. Jag tog fyra knäpp på Bourdieu innan han gick ner från podiet och lika många på Derrida. Alla författarna lämnade snabbt scenen.” Det här fotot av en skrattande Bourdieu är en av Ulla Montans personliga favoriter, taget på en stjärnspäckad konferens i Paris, som även Toni Morrison och Derek Walcott medverkade på. Foton på Bourdieu är förhållandevis sällsynta, eftersom han ogillade att bli fotograferad.

Ford Richard

Richard Ford, 1997

Paul Auster and Siri Hustvedt

Paul Auster & Siri Hustvedt, 1997

Ulla Montan och hennes man skulle komma hem till det stiliga paret Paul Auster och Siri Hustvedt i Brooklyn. Det regnade häftigt och Ulla hade ett munsår som inte ville sluta blöda. Hon skulle fota och maken göra intervjun, men Paul meddelade oväntat att han helt kort kunde medverka i fotograferingen men att han inte kunde delta i intervjun. Intervjun med Siri gick väldigt trögt: ”När vi åkte tunnelbana hem till hotellet på Manhattan berättade min man att han helt hade kommit av sig när Paul meddelade att han inte skulle delta i intervjun. Han hade läst in sig på Paul Austers hela författarskap och förberett frågorna utifrån en gemensam intervju. Därför hade inte intervjun med enbart Siri fungerat. För min del har en av mina viktigaste förberedelser efter denna upplevelse blivit att kontrollera väderprognosen vid tidpunkten och platsen för en fotografering.”

Kristina Lugn, 2007 Ulla Montan behärskar färgfotot minst lika väl som det svartvita, det är det här vackra porträttet av Kristina Lugn ett av många exempel på. Tidigare fotade Montan med en enkel småbildskamera, sedan bytte hon till mellanformat, men sedan mitten av 90-talet använder hon digitalkameror.

Elfride Jelinek, 2004

”Bilden jag tog på Jelinek i rutig kappa i portuppgången i München har kommit att användas flitigt. Dels använder hon den själv som startbild på sin hemsida, dels har den sålts över världen och blivit en slags signaturbild. På bilden ser hon lugn, intelligent humoristisk och stark ut, en individ som utstrålar integritet och djup originalitet. Men bildens punctum är den originellt mönstrade kappan. Färgen och modellen ger hela bilden en speciell karaktär och man kan nästan känna det grova ylletygets struktur.”

jean-marie Le Clézio 1 copy

Jean-Marie Le Clézio, 2008

”Ett optimalt bra porträtt är som ett koncentrat av människan. Ögonen och munnen är viktigast. Idealet är att se personens själ i bilden.”

Hertha Müller, 2009

”Vi hade en fotosession på sammanlagt tio minuter. Hon sa att hon var tacksam för att jag var så snabb. När jag fotograferade henne året därpå i samband med Nobelprisutdelningen kom hon ihåg mig och hur snabb jag var: även denna gång tog fotograferingen tio minuter.”

Ulla Montan skriver även i början av boken att hon ofta får beröm av dem hon fotograferar för att hon arbetar så snabbt. Det är vanligtvis personer som ofta blir fotograferade som berömmer henne. De vill få det hela överstökat så fort som möjligt: ”Jag börjar fotografera direkt när jag hälsat och sett mig om i den aktuella miljön. Jag tar kommando över situationen och säger hur jag vill att han eller hon ska sitta eller stå. Många bra porträtt har jag tagit på ett par minuter. En normal fotosession varar mellan trettio och fyrtio minuter.”

När jag bläddrar, tittar och läser i Författare i bild får jag den bestämda känslan att Ulla Montan har en sällsynt god förmåga att få dem hon fotograferar att trivas och känna sig avspända, och då går ju tiden lite fortare. Och därmed öppnar sig möjligheten att ta personliga, originella och minnesvärda porträtt.

Ett stort tack till Ulla Montan för att vi fick välja och vraka bland fotona i Författare i bild, en unik samling författarporträtt av Sveriges och många av världen främsta författare. Ett besök på Ulla Montans hemsida rekommenderas varmt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s