let me go eat some salmon
why are there coke cans in the river
what if i wore a bullet proof vest during hunting season
i’m a bear; i walk in the forest and look at the river and the river is cold
i saw campers today and they ran away and i was alone and i destroyed their tent
let me go scratch my paw on a tree
let me go eat a salmon
last night i cried onto my salmon
the salmon was sad but it still wanted to live
it wanted to swim and be sad and i ate it under moonlight
i saw a moose scream the other day
it screamed quietly under a tree
i felt embarrassed and sad and i thought, ‘oh, no; oh god, oh my god’
sometimes i climb a tree and sit there and sing very quietly
sometimes i want to go to a shopping mall and chase the humans and claw them
i’ll ride the moose into the shopping mall and ram the humans
the moose and i will ride the escalator and i will hug the moose and the moose and i will cry
i will eat the moose
i don’t care
i will scream and throw the bubblegum machine from the second floor to the first floor
i felt compassion for the salmon and now i don’t care anymore
i’ll walk into a parking lot and chase a large human and hug the human and cry
i’ll walk into a house at night and push the humans off the bed
i’ll stare at the bed and i’ll feel fake
Tao Lin
© Tao Lin
Ett stort tack till Tao Lin som låtit oss publicera den här dikten, hämtad från this emotion was a little e-book. Lin betraktas som en av förgrundsgestalterna inom så kallad Alt Lit, men det begreppet är ett trubbigt verktyg för att beskriva hans produktion. Den omfattar flera diktböcker och en rad prosaböcker, varav två är översatta till svenska: Sno kläder på American Apparel (Bakhåll) och Noll vänner (Carl Lindsten)
Vi rekommenderar varmt delvis självbiografiska romanen Taipei (Cannongate), en egensinnig och gripande kärleks- och generationsroman, vars ton på en och samma gång är som avtrubbad och besatt. Via den här länken hittar du novellen ”Sasquatch” och Tao Lins uppmärksammade essä ”Does the Novel Have a Future? The Answer Is In This Essay!” (2011). Han driver även det lilla oberoende förlaget Muumuu House.
Ola Wihlke
