Akademie X: Lessons in Art + Life
Design & illustration: Julia Hasting
Phaidon
Phaidons affärsidé är att göra vackrare och mer kreativa böcker än sina konkurrenter, och Akademie X: Lessons in Art + Life är något utöver det vanliga. Först var jag lite skeptisk, för att idén är ganska komplex, men när jag begripit idén var jag snart frälst – konceptet och designen funkar perfekt ihop.
Boken presenteras som ”en konstskola utan väggar”. Tanken är att boken ska efterlikna en folder med ”lektioner” man har när man studerar. 36 olika konstnärer och några författare har sammanställt varsin ”lektion”, så det är bara att påbörja kursen, börja läsa. Några av lärarna – Marina Abramović, Miranda July, Ólafur Elíasson, Katharina Grosse, Walead Beshty, John Stezaker med flera.
Deras respektive lektioner är tänkta att inspirera, provocera och stimulera. Det finns rader av tips på att undvika misstag som ”lärarna” gjorde när de var i början av sin konstnärskarriär.
Själva volymen påminner lite om mapparna man hade under studietiden. Designen är full med små finesser som gör boken extra åtråvärd och dessutom gör att den är inbjudande att börja läsa.
All images © Phaidon
Den spektakulära designen har Phaidons creative director själv stått för, Julia Hasting har till och med tecknat de olika ”lärarnas” porträtt, lite slarvigt som om det vore en elev som gjort porträttet under en lektion. Varje lärare tilldelas en färgkod så att det är lätt att hitta tillbaka till honom eller henne – avdelningen med Marina Abramović har något i stil med ljus orange som färg.
På det första uppslaget, till vänster Abramović imponerande CV, till höger Hastings porträtt av Abramović. Sedan följer ett uppslag med bilder som kastar ett visst ljus över Abramović verk och leder vidare till själva lektionen.
Abramović kallar sin lektion för ”An Artist’s Life Manifest” och de består av listor som ofta innehåller upprepningar. Det är, inte helt förvånande, en ganska sträng syn på konsten och livet som förmedlas, en sträng syn som delvis lagt grunden för hennes framgångar. Så här låter det i sektionen ”An artist’s relation to suffering”:
- An artist should suffer
- From suffering comes the best work
- Suffering brings transformation
- Through suffering an artist trancends his spirit
- Through suffering an artist trancends his spirit
- Through suffering an artist trancends his spirit
Varje lektion avslutas med att läraren rekommenderar vidare läsning, ibland även musik, film och till och med något drickbart. Abramović rekommenderar bland annat en studien Caravaggio – A Life Sacred and Profane, av Andew Graham-Dixon och, kanske lite mer väntat, Yves the Provocateur: Yves Klein and Twentieth:Century Art, av Thomas McEvilly
Men de 36 lärarna har väldigt olika stil, både som konstnärer och lärare, och också det avspeglas i Julia Hastings utstuderat genomtänkta design. Den övergripande estetiken – material, typografi, struktur och färger- har hämtat inspiration från vanliga arkiveringsmappar som används på kontor.
Abramović körde med listor under sin ”lektion”, andra prövar brevformen, ytterligare andra tillåter sig att vara mer akademiska. Jag bläddrar först till de 10-12 ”lärare” jag känner till lite om, och betar sedan av de för mig mindre kända namnen. Det är lika roligt, om inte roligare ibland, att hamna i en främmande konstnärs klassrum och försöka förstå vad han eller hon försöker förmedla.
Walead Beshty har till sin lektion skrivit en seriös akademisk kortessä, som inleds med en etymologisk förklaring av ordet estetik, Jag tycker att det är modigt att bevara allvaret i den här situationen – det gäller ju trots allt en bok som utger sig för att kunna vara en hjälp på traven för den som är nyfiken på en karriär som konstnär. Beshtys lästips är också seriösa, som Das Passagen-Werk av Walter Benjamin.
Både Miranda July och Ólafur Elíasson använder brevformen och skriver avväpnande och lågmält humoristiskt. Det handlar mer om tekniker och förhållningssätt än konkreta råd, som faktiskt inte är helt ovanliga i den här bokens. July tipsar om Horses med Patti Smith och Elíasson har en av de allra mest omfattande läslistorna, med böcker av Borges, Perec, Darwin, Inger Christensen med flera.
För den som verkligen funderar på att studera konst bör Akademie X kunna fungera som att prova på en termin; den kan nog ge en ganska hygglig föreställning om vad det är som gäller för jargong på en konstskola, ge ett hum om vilka ämnen och frågeställningar som kan bli aktuella. Men boken utgör naturligtvis en perfekt möjlighet att bekanta sig med olika konstnärer, några av deras verk och deras respektive konstsyn, även om man för länge sedan lagt konstnärsdrömmarna på hyllan.
Ola Wihlke
BearBooks 