Foto: British Library. Public Domain
Man brukar säga att novellen passar vår tid och dess temperament perfekt, men stämmer verkligen det? Att läsa en novell kräver i regel mycket mer koncentration än att läsa motsvarande antal sidor i en roman. En tjock roman har ofta långa partier som man kan skumma, utan att villa bort sig eller få allt för dåligt samvete. Om en författare använder femton sidor för att beskriva exempelvis en gotisk katedral eller kanske några vackra träd, så finns risken att vissa läsare skummar.
Boris Kashka utser rentav, i en underhållande och intressant artikel i Vulture, 2015 till den väldigt tjocka romanens år: ”When Did Books Get So Freaking Enormous? The Year of the Very Long Novel” Feta romaner har ju sina fördelar, fråga Knausgårds och George R.R. Martins fans, men det verkar också rimligt att ställa särskilt höga krav på sällsynt långa romaner:
”The flipside is that you’re setting up some serious expectations. ‘If you’re picking up a big book,’ says Farrar, Straus and Giroux publisher Galassi, ‘you’re competing with Tolstoy but you’re also under the shadow of Tolstoy.’ Galassi’s next VLN [Very Long Novel], coming out in June, is an 816-page novel by Stephen Jarvis called Death and Mr. Pickwick. It’s a fictionalized account of the creation of Dickens’s first novel. The catalogue copy opens by calling it ‘a vast, richly imagined, Dickensian work.'”
En tjock roman om Charles Dickens,
som var en mästare på långa romaner
Ola Wihlke
BearBooks 