Samtidigt som den litterära världen håller på att smälta Go Set A Watchman, ”uppföljaren” till megaklassikern To Kill A Mockingbird av Harper Lee, ryktas det nu om en tredje roman. Tonja Carter, advokaten som ligger bakom utgivningen av Go Set A Watchman, har hintat om att det kanske finns en tredje bok med samma karaktärer.
Tonja Cater, som stundtals har blivit häftigt ifrågasatt, hävdar att bankfacket i vilket hon ”upptäckte” manuskriptet till Go Set A Watchman innehöll två texter som återstår att läsa och granska. Den ena verkar vara ett ett originalmanuskript till To Kill A Mockingbird.
Carter hävdar att hon gjorde sitt ”extraordinära” fynd förra torsdagen. Hur kunde hon undgå att upptäcka dessa manuskript när hon tidigare gått igenom bankfacket?
Jag tycker att hela den här historien har tagit en dålig vändning, först det korta smakprovet ur nya romanen, som antydde att Go Set A Watchman inte lever upp till de förväntningar man kan ha på romanen om man läst To Kill A Mockingbird. Och nu recension på recension som bekräftar att den nya romanen har något ofärdigt över sig.
Om Harper Lee, 89, som är döv och delvis blind, har haft en stroke och vårdas på ett hem i Alabama, kände till att Go Set A Watchman inte ansågs hålla måttet, skulle hon då ha godkänt utgivningen? Det påstås att Tonja Carter styr och ställer över vem som får och inte får träffa Lee.
Hursomhelst, enligt Carter hittade hon den andra texten på det manuskript av Go Set A Watchman som hon påstår att hon upptäckte förra året. Denna text, som alltså skulle kunna vara en tredje roman, låg i en pappkartong från varuhuset Lord & Taylor.
Tonja Carter skriver om sina upptäckter i Wall Street Journal: ”How I Found the Harper Lee Manuscript” En artikel i The Telegraph, ”Harper Lee: is there a third Mockingbird book?”, lyfter fram några citat:
”What of the other pages that have for decades sat in the Lord & Taylor box on top of Watchman?
Was it an earlier draft of Watchman or of Mockingbird or even, as early correspondence indicates it might be, a third book bridging the two?
I don’t know. But this much I do know. In the coming months, experts, at Nelle’s [Harper Lee’s first name] direction, will be invited to examine and authenticate all the documents in the safe-deposit box.
Any uncertainty about the Mockingbird manuscript removed from the mailing envelope and the mysterious pages of text in the Lord & Taylor box will be addressed. As we celebrate the publication of Go Set A Watchman, history demands no less from us.”
Carter säger att hon skriver sin skildring som ett svar på påståendet att det var en anställd på auktionsfirman Sothebys som, för flera år sedan, hittade manuskriptet till Go Set A Watchman. Carter medger att det är sant, men hon hävdar att ingen förstod magnituden av det hela då. Hon ”återupptäckte” alltså manuskriptet i augusti förra året.
Föreställ dig följande scenario. Du är advokat eller arbetar med värderingar på världens mest ansedda auktionshus. Du får i uppdrag att se över en författares bankfack. Författaren är en av Amerikas mest älskade och lästa författare. Hela hennes berömmelse bygger på en bok. Hon är känd för att hon bara gett ut en bok. Författaren börjar bli gammal och skröplig, men hon har i decennier tillbakavisat idén om en andra bok. En andra bok skulle innebära en litterär sensation.
Nu ska du alltså se över den här författarens bankfack. Skulle du inte leta efter just manuskript? Just efter kartonger? Och om du hittade ett eller fler manuskript, skulle du inte se efter om det var manuskriptet till To Kill A Mockingbird eller om det möjligen kunde vara en andra bok, det vill säga en litterär sensation? Det krävs ju ingen expertis för att förstå att Go Set A Watchman inte är To Kill A Mockingbird.
Jag tycker att alla turerna kring Go Set A Watchman har gjort att den har blivit mindre intressant. Jag kanske läser den, när hysterin lagt sig, men jag kanske låter bli. Det allra, allra tråkigaste med den här historien är att Harper Lee så länge och väl försvarade sin rätt att komma ut med bara en bok. Det var ju inte vilken bok som helst, en i många avseenden perfekt bok.
Trycket på Harper Lee måste ha varit enormt och jag tycker att det är sorgligt att hon i slutet av livet ändrade sig. Nu kommer hon inte bli ihågkommen som författaren som skrev To Kill A Mockingbird. Hon kommer att bli ihågkommen som författaren som skrev To Kill A Mockingbird och den där andra romanen, som inte var så bra.
Jag tänker läsa en annan bok istället – Mockingbird: A Portrait of Harper Lee av Charles J. Shields.
Ola Wihlke
BearBooks 