Det var helt väntat att Michel Laub skulle medverka i Grantas Brasilien-nummer. Laub är ett av de stora namnen i den nya brasilianska litteraturen, och jag har för mig att Karl–Ove Knausgård har kallat romanen Att falla ett mästerverk. Också det korta formatet behärskar Laub. Novellen ”Animals” utgörs av 24 numrerade avsnitt, varav det första är ett av de kortare:
”When I was eleven years old and living in Porto Alegre, my dog Champion was killed by our neighbour’s Dobermann.”
Som tröst för att hunden dött får berättaren en hamster. En dag när han ska rengöra buren upptäcker han att hamstern är död. Och det sjätte numrerade avsnittet börjar så här:
”Two years ago my father died of pulmonary fibrosis, a kind of progressive scarring that damages tissue, gradually reducing lung function.”
Michel Laub bygger mycket skickligt upp sin novell, som är en meditation över kärleken och minnet. Den är nostalgisk men fri från sentimentalitet. Den är både rörande och gripande och otippat humoristisk.
Ola Wihlke