Ny mäktig bok med 1000 bokomslag från Weimarrepubliken

1

The Book Cover in the Weimar Republic
Red. Jürgen Holstein
Förord Christoph Stölzl
Taschen

Man får nog säga att The Book Cover in the Weimar Republic är ganska snäv och specialiserad, Weimarrepubliken varade mellan 1919 och 1933, men den bastanta volymen innehåller foton på ungefär 1000 bokomslag av vitt skild karaktär. Den 11 augusti 1919 antogs en demokratisk och parlamentarisk författning, den 30 januari 1933 tog det demokratiska experimentet Weimarrepubliken, som på många sätt var mycket lovande, en ände med förskräckelse. Adolf Hitler utnämndes till rikskansler.

Av bokhandlaren och boksamlaren Jürgen Holsteins introducerande text att döma var Weimarrepubliken en verklig blomstringstid för bokbranschen. Berlin var centrum för bokproduktionen och avantgardistisk grafisk design. Det fanns gott om bibliotek, 1.879 registrerade bokhandlar, om man räknar med dem som lånade ut böcker. Dessutom fanns det gott om antikvariat, bokförsäljning längs trottoarerna, särskilt vanligt i närheten av universitetet, samt bokauktioner.

Bücherrücken_8_918.tif

Bokryggar, 1930-talet © Taschen

Förlagsbranschen gick för högtryck, det startades många nya förlag, men det var också många som gick om kull. Inte desto mindre, enligt Berlins officiella register fanns det 625 förlag 1920. Motsvarande siffra 1927 var 929 förlag och de gav det året ut sammanlagt 7.545 nya publikationer. Det var en fjärdedel av hela Tysklands bokproduktion. I hela Sverige finns det idag uppskattningsvis omkring 300 förlag som har en professionell, regelbunden utgivning av böcker.

Ungefär 1895 började skyddsomslag användas i Tyskland. Albert Langen och hans team av illustratörer gjorde de första iögonenfallande omslagen till satirtidskriften Simplicissimus. Ungefär vid sekelskiftet hade skyddsomslaget fått mer eller mindre allmän spridning. Det innebar att duktiga illustratörer och grafiska designers efterfrågades, och det var inte direkt någon brist på dem heller i Berlin.

I boken delar man upp dem i traditionalister och moderna. Några av de förra var Fritz Helmuth Ehmcke, Hans Meid, Emil Orlik och Emil Rudolf Weiß.

De moderna var inspirerade av expressionism, konstruktivism, Bauhaus och Dada. Deras namn är mer bekanta: Herbert Bayer, George Grosz, John Heartfield, George Salter, Jan Tschichold och Paul Urban.

703_Strassnoff.tif

© TASCHEN
Ignatz Straßnoff. Ich, der Hochstapler Ignatz Strassnoff.
Berlin: Verlag Die Schmiede, 1926.
Omslag Georg Salter.

The Book Cover in the Weimar Republic är som sagt en stor volym och på de 450 sidorna finns det gott om utrymme för omslagen att breda ut sig. Den introducerande texten är väldigt bra, den förklara vissa av Weimarrepublikens egenheter och ger en viss inblick i en bokbransch som förändras och går för högtryck, med särskilt fokus på de faktorer som påverkar designen av omslag.

Texten handlar också om samlande, det är väldigt underhållande, en längre anekdot om jakten på en särskilt svår bok, Jack der Aufschlitzer (Jack uppskäraren) av Paul Althaus. Anledningen till att den är så sällsynt, tror Holstein, kan vara att den i slutet av 20-talet rensades bort i så kallade Schmutz und Schund-kampanjer riktade mot förment skräpkultur. Eller så gallrades den bort senare, av nazisterna.

Det märks verkligen att det är riktiga boksamlare som satt samman den här boken. Alla böckerna ingår eller har ingått i Jürgen Holsteins samlingar. Han föddes 1936 i Berlin och har drivit antikvariat sedan 1996. Han har publicerat åtskilliga volymer i ämnena böcker och formgivning av böcker.

150_Russische_Kunst.tif

© TASCHEN
Erste russische Kunstausstellung, Berlin 1922.
Galerie van Diemen & Co.,
Berlin: Verlag Internationale Arbeiterhilfe, 1922.
Omslagsillustration El Lissitzky.

Tidigt i boken hedras också sex av Weimarrepublikens mest kända förläggare, samtliga vänstersinnade eller liberala och några av dem judar: Samuel Fischer, Wieland Herzfelde (Malik-Verlag), Gustav Kiepenheur, Erich Reiss, Ernst Rowohlt och Louis F. Ullstein (Propyläen-Verlag).  Förläggarna presenteras med foton och en kort text. Fischer dog 1934, de andra drevs i exil eller tystades när nazisterna tog makten. Erich Reiss deporterades till Sachsenhausen 1937, men tack vare ingripanden från Selma Lagerlöf och Karin Michaelis kunde Reiss ta sig till USA via Sverige.

Varje förläggare presenteras dessutom med en bok som de gett ut och som blivit en osedvanlig framgång. Jag fastnar särskilt för två av böckern, Samuel Fischers utgåva av Berlin Alexandeplatz (se nedan) av Alfred Döblin samt Ernst Rowohlts utgåvan av Der Mann ohne Eigenschaften av Robert Musil.

120_Döblin.tif

© TASCHEN
Alfred Döblin. Berlin
Alexanderplatz. Die
Geschichte vom Franz
Biberkopf. Print run: 41–
45,000. Berlin: S. Fischer, 1931.
Omslag Georg Salter.

The Book Cover in the Weimar Republic är väldigt underhållande. Det beror naturligtvis främst på bildmaterialet i sig. Men två andra saker bidrar också – de korta texterna som ledsagar bildmaterialet och att bokomslagen är ordnade tematiskt eller efter vilken typ av omslag det är, exempelvis omslag med foton. Omslagen sorterar under flera överrubriker som politik och samhälle, förläggare och förlag, konst och konstnärer, bokdesign samt litteratur och författare. De är i sin tur indelade i mängder med underrubriker.

När man bläddrar och läser fungerar omslagen som tidsspeglar och självklart berättar många av dem om tidens oro, kriser och motsättningar. Ovanligt tydligt speglas det av omslaget till Deutschland – so order so? (Germany – Fascist or Soviet?) av H. R. Knickerbocker utgiven av Rowohlt 1932. Omslaget delas på mitten av ett fält för titeln. Ovanför titeln syns en tecknad arm utsträckt i Hitlerhälsning. Under titeln syns en annan tecknad arm, som i en framåtsyftande gest sträcker fram hammare och skära.

192.1_G_Film_NEU.tif

© TASCHEN
G. Zeitschrift für elementare Gestaltung. Edited by Hans Richter.
No. 5/6: Film. Berlin (independently published, 1926).
Omslag Paul Leni.

Jag tror kanske inte att man ska välja The Book Cover in the Weimar Republic om man i  första hand är intresserad av snygga bokomslag. Väldigt många av omslagen är snygga, men jag tror inte att det har varit det främsta urvalskriteriet, snarare snygga och intressanta bokomslag, omslag som speglar Weimarrepublikens dynamik och dess rika utbud av banbrytande litteratur, filosofi och konst. Materialet är så oerhört rikt, omslag till allt från barn- och ungdomsböcker till pulp fiction och litterära klassiker. Det är en fantastisk bok, inte minst om man är kulturhistoriskt intresserad.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s