Bok om konstprojekt i vilket man färgar duvor

 
Julian Charrière & Julius von Bismarck
Red. Eric Ellingsen
Some Pigeons Are More Equal Than Others
Lars Müller Publishers

För en tid sedan läste jag Enrique Vila-Matas självbiografiska roman The Illogic of Kassel (New Directions), som handlar om en författare som blir inbjuden till den 13:e upplagan av dOCUMENTA, 2012, konstevenemanget som förvandlar stora delar av Kassel till ett galleri.

Tanken är att författaren ska sitta på en restaurang och skriva på en kinakrog i utkanten av Kassel, tanken är väl att han ska interagera med publiken eller med restaurangens kunder. Författaren är emellertid inte särskilt sugen på att sitta och skriva inför publik, större delen av boken handlar istället om hur författaren driver runt i Kassel och tittar på konst.

Ett av författarens favoritkonstverk var en installation av konstnären Pierre Huyghe, Untilled, som var belägen i Karsaue park. Jag minns inte så mycket av själva konstverket, mer än att författaren tyckte att det var mystiskt och oerhört suggestivt, men jag minns att en hund strök runt konstverket, ja, den var i själva verket en del av installationen. Dess högra framben var målat rosa.

Jag kommer att tänka på hunden med det rosa benet när jag läser konstboken Some Pigeons Are More Equal Than Others, vilket inte är så konstigt, eftersom boken, förutom mycket annat, berättar om konstnärerna Julius von Bismarck och Julian Charrière och deras märkliga apparat, som lockar till sig duvor, sprejmålar dem i starka men ofarliga färger och sedan släpper ut dem igen. Färgen är inte beständig, men under en tid ser de målade duvorna ut som vackra tropiska släktingar till sina mer gråblå artfränder.

All images © Julius von Bismarck and Julian Charrière

Some Pigeons Are More Equal Than Others är både bokens och konstprojektets namn. Det är ett pågående projekt och konstnärerna har tagit med sin märkliga apparat till flera städer där de fångat och färgat tiotals duvor. Projektet engagerar också personer från många olika områden och boken är en poesi- och prosaantologi.

Faktum är att hunden med det röda benet, som ett av många exempel på konstverk med djur, nämns i en av bokens texter, ”The Return of the Real”, av Philip Ursprung: ”The mysterious dog with a pink painted leg became an emblem of the entire exhibition.” Ursprung skriver att relationen mellan, kanske snarare gränserna mellan, människa och djur ägnas störst intresse under perioder när maktförhållanden förskjuts.

Ursprung hävdar att den teoretiska debatten om skillnaderna mellan människor och djur var unikt livlig under Upplysningen, i ett historiskt skede som var omvälvande politiskt och då medborgaren erövrade många nya rättigheter. Men, undrar jag, hur stämmer det här överens med vår tid, då allt fler av Upplysningens landvinningar rullas tillbaka?

Kanske har det varit så tidigare att djuren indirekt fått ta del av de politiska och sociala framsteg som människan erövrat. Att gränserna mellan djur och människa fortsatt är ett så hett ämne kanske lika mycket handlar om att människan fått lägre status som att djuren fått högre status?

En annan fråga Ursprung väcker: ”Could it be that the current discussion about the interaction between the human and the non-human has it roots in current economic and technological shifts, in the fact that computerization has become part of everyday life, where human and artificial ‘intelligence’ compete?”

Den radikala, eventuellt historiskt unika, omfördelningen av ekonomiska resurser måste, tror jag, på något sätt påverka diskussionen människa-djur. Även den teknologiska utvecklingen tror jag påverkar, ganska mycket dessutom, eftersom vi, paradoxalt nog, verkar drabbas av väldigt dåligt samvete inför utsikterna att skapa artificiell intelligens (AI). Den teknologiska utvecklingen är häpnadsväckande snabb, allt fler arbeten kan utföras av maskiner, vilket rimligtvis påverkar synen på oss själva, men utvecklingen av AI går snarare förbluffande långsamt.

Men Some Pigeons Are More Equal Than Others, både projektet och boken, handlar naturligtvis om mycket mer än om gränsen mellan och relationen mellan människa och djur. På ett mer grundläggande plan handlar de väl om perception, om hur en liten förändring av perceptionen kan leda till en stor skillnad i tolkning, att en liten förändring av perceptionen kan vara ett kraftfullt verktyg för både positiv och negativ förändring.

”The Return of the Real” av Philip Ursprung är bara en av många texter i boken, som naturligtvis är full av foton av färggranna duvor. Boken inleds med några recept på duva, som grillad Medelhavsduva och Medelhavsduva fylld med couscous. Jag har en känsla av att det vore en dålig idé att tillaga en stadsduva, om man skulle få för sig att snärja en.

Medverkar med dikter gör bland andra Cia Rinne, Ida Börjel, Christian Bök, Karl Holmqvist och Joyelle McSweeney. Boken innehåller också en kort prosatext av Ben Marcus samt intervjuer med Ai Weiwei och Olafur Eliasson. Den senare konstnären var professor när Julius von Bismarck och Julian Charrière studerade i Berlin. De utexaminerades båda två 2013 som Meisterschüler och bor och verkar i Berlin.

Some Pigeons Are More Equal Than Others är en spretig bok, med allt från dikter och praktfulla foton till intervjuer och mer teoretiska texter. Spretigheten ser jag som en av bokens stora tillgångar.

Ola Wihlke