Dada 100 år: Tristan Tzaras outgivna antologi ”Dadaglobe” rekonstruerad

9783858817754_300dpi
 
Dadaglobe Reconstructed
Medverkande: Adrian Sudhalter,
Michel Sanouillet, Cathérine Hug,
Samantha Friedman, Lee Ann Daffner
& Karl D. Buchberg
Scheidegger & Spiess

Det är 100 år sedan den omvälvande och svårdefinierade dadaismen grundades i Zürich. Och staden satsar hårt på dadajubileumet. Från 5:e februari till 1:a maj visar Kunsthaus Zürich utställningen ”Dadaglobe Reconstructed”. Sedan drar den, passande nog, vidare till MoMA i New York, där dadaismen hade ett av sina fästen. Andra städer där dadaismen var livaktig var Berlin, Genève och Madrid.

Bonset-Doesburg_Portrait_1921_p102

Unknown photographer, Portrait of I.K. Bonset [Theo van Doesburg]: Je suis contre tout et tous, 1921. Gelatin silver print on postcard stock with ink additions, 13.8 × 8.6 cm. Private collection

 
Den rumänske poeten Tristan Tzara (1896-1963) är ungefär det närmaste en ledare för dadaismen man kan komma. Tzara, som då bodde i Paris, korresponderade med dadaister världen över i början av 20-talet och bad dem skicka allt möjligt material, som han hade tänkt samla till en mäktig volym, med den anspråksfulla titeln Dadaglobe, den definitiva gränsöverskridande dadaantologin:

”Tzara’s voluminous correspondence had ballooned in late 1920-early 1921, when letter after letter from poets and artists all over the world referred to a ‘Dadaglobe.’ From Madrid, for exanple Guillermo Torre wrote: ‘You asked me for an article for DADAGLOBE on ‘Dada in Spain’ and it is with pleasure that I write it especially for you.’ From New York, Man Ray wrote: ‘I am sending you whatever material I have been able to get for your ‘Dadaglobe.” At Paris, Paul Éluard noted: ‘I am very happy about this Dadaglobe. […] Write to me. Give me details […]”

Baargeld-Johannes_Vertikalklitterung_1920-p100

Johannes Baargeld, Typische Vertikalklitterung als Darstellung des Dada Baargeld, 1920. Photomontage with silver gelatin prints and halftone print with retouching on light cardboard, 37 × 27.5 cm. Kunsthaus Zürich, Grafische Sammlung (Z. Inv. 1980/25)

 
Baargeld-Johannes_Venus_1920_p101

Johannes Baargeld, Venus beim Spiel der Könige, 1920. Collage with halftone prints, engraving, ink, pencil, and gouache on light cardboard, 37 × 27.5 cm. Kunsthaus Zürich, Grafische Sammlung (Z. Inv. 1985/62)

 
Men det hela rann ut i sanden. Det saknades pengar, kanske även den organisation som krävdes. I ett Frankrike som knappt hade hämtat sig från första världskriget var det dessutom politiskt laddat att publicera böcker som samlade texter på olika språk, inte minst fiendens språk. Från dadaisternas synvinkel var det just det som var poängen, att sätta samman en någotsånär global antologi.

Ett tag misstänkte litteraturforskarna att Dadaglobe var ett av dadaisterns alla skämt, men Tzara hade menat allvar och i hans kvarlåtenskap återfanns mycket av det material som var tänkt att utgöra Dadaglobe. Det har gjorts försök tidigare att rekonstruera antologin, det främsta av Michel Sanouillet (1924-2015), redan på 60-talet. Då var det flera personer som lämnat dadaismen och blivit surrealister, exempelvis Louis Aragon, André Breton och Paul Éluard, som inte var så förtjusta i att deras dadaism lyftes fram till allmän beskådan. Men nu har man, i den mån det varit möjligt, alltså lyckats rekonstruera Dadaglobe.

Serner-Walter_Portait_um1920_p129

Unknown photographer, Photograph of Portrait of Walter Serner, c. 1920. Gelatin silver print, 6 × 9 cm. Private collection, Paris

 
Kunsthaus Zürich visar som sagt det man lyckats samla ihop på ”Dadaglobe Reconstructed” som sedan flyttar till New York. MoMA har förövrigt mycket dadaistisk konst i samlingarna. Utställningen visar 200 texter och konstverk som 40 konstnärer skickade till Tristan Tzara. Kunsthaus Zürich har i samarbete med det schweiziska kvalitetsförlaget Scheidegger & Speiss gett ut en underbar bok, vars titel i likhet med utställningens titel mer eller mindre är självförklarande: Dadaglobe Reconstructed.

Bokens första del handlar om Tzaras projekt och alla de forskarmödor efter hans död som ägnats försök att rekonstruera Dadaglobe. Den handlar också om andra dadaantologier, både planerade och förverkligade.

Den andra delen av boken är helt enkelt Dadaglobe rekonstruerad. Man känner genast igen den särpräglade typografin – genomgående sans-seriffer – samt dadaisternas aningen vanvördiga lekfullhet och satiriska humor.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Många bidrag till antologin är dikter, på rader av olika språk, andra är foton, kollage, teckningar, fotomontage och layouter för boksidor. Bland de medverkande finns namn som Hans ArpMax Ernst, Hannah Höch, Sophie Taeuber-Arp med flera.

Marcel Duchamp har bidragit med dragen till ett schackparti mellan Vit / Picabia / 391 och Svart / Roche / Blindman. Picabia avgick som segrare. Antologin avslutas med ”Manifest Der Unvernuft” av Fried-Hardy Worm. Boken är vacker, välgjord och till brädden full med dada.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s