”I den ständigt återkommande, och tröttsamt förutsägbara, kritikdebatten tycks det egentligen bara finnas två gångbara ståndpunkter: ‘Det var bättre förr’ och ‘Det är bättre nu’. Hyfsat onyanserat av en yrkeskår som arbetar med just nyanser, kan man tycka (här åsyftas alltså kritikerna själva, som ju faktiskt är de som primärt för kritikdebatten). På föga vetenskaplig grund, efter att så långt jag iddes ha plöjt igenom ett par volymer av Eyvind Johnsons samlade kritik, alla utkomna på Ellerströms, vill jag drista mig till att introducera en tredje linje: Litteraturkritiken är kvalitativt, om än inte kvantitativt, totalt oförändrad sedan 1920- och 30-talet.”
Citerat ur ”Bättre förr när det var sämre” av Amanda Svensson i Sydsvenskan, 6 juli 2016
Ola Wihlke