Kopieringsmaskinen som verktyg för konst och aktivism

9780262033961

Kate Eichhorn
Adjusted Margin: Xerography, Art,
and Activism in the Late Twentieth Century
MIT Press

”I’m a zerox machine, I’m a xerox machine, I’m a xerox machine”
– Adam and the Ants

Det första jag associerar till när jag tänker på kopieringsmaskiner är kopieringsmaskinen i teveserien The Office, vars monotona tuggande associerar till tristessen på David Brents kontor i Slough utanför London. I Adjusted Margin, en smal men riktigt underhållande bok, fokuserar Kate Eichhorn på den xerografiska kopieringsmaskinen som redskap för konstnärer och aktivister.

001_fig_001

A step-by-step guide from an equipment folder on how to use a Zerox copier, dated 1951 (from Chester Carlson’s scrapbook collection. Image reproduced with permission from MIT Press.

 
Boken täcker, i huvudsak, 70-, 80- och 90-talet, då den xerografiska kopieringsmaskinen fortfarande hade något coolt och subversivt över sig. Den väckte också i sig en hel del känslor, både positiva och negativa. Enligt en undersökning 2002 uppgav en av tio tillfrågade att de brukade sparka eller drämma till sina kopieringsmaskiner. Nu är den xerografiska kopieringsmaskinen ersatt av digitala kopieringsmaskiner, men Eichhorn menar att det finns all anledning att studera den gamla tekniken:

”These are machines we love and machines we love to hate. Remarkably, however, despite the strong feelings copy machines appear to incite, to date they have received virtually no attention from media studies scholars or scholars working in allied fields, such as book and publishing industry.”

Style: "new"

One version of Gran Fury’s ”Read My Lips” posters developed for a 1988 day of action on homophobia. Image reproduced with permission from MIT Press.

 
Boken inleds med en historik över olika föregångare till eller tekniker som fanns parallellt med den xerografiska kopieringsmaskinen, exempelvis mimeografin. Den tekniken var vanlig på kontor och skolor och användes till att producera allt från science fiction-fanzines till dikthäften. Men xerografin var behändigare och det var praktiskt taget en försumbar skillnad mellan att kopiera 20 eller 5000 exemplar.

Eichhorn gör även spännande jämförelser mellan den traditionella trycktekniken och xerografin:

”While few researchers have ever engaged in the meticulous work of setting type, most by necessity have spent more time than they care to remember using copy machines. If print culture, as McLuhan suggests, had the effect of numbing our senses – of relegating ‘sensual complexity to the background’ – xerography woke our senses back up. Making a photocopy, after all, can be a profoundly physical act.”

004_fig_003

Xeroxed money (front and back) produced by Gran Fury for ACT UP’s Wall Street demonstration. Image reproduced with permission from MIT Press.

 
Eichhorn beskriver sedan hur kopieringsmaskinen började användas av personer som den ursprungligen inte var tänkt för, antingen genom att man lånade dem på sin arbetsplats eller gick till en av de många copy shops som spred sig över hela Amerika. Det kunde vara allt från fanzinemakare, konstnärer och punkare till feminister, queera och gatuaktivister, alla måna om att få ut sitt budskap på gatan eller i studentkorridoren. Eichhorn driver tesen att de därmed flyttade den levda och föreställda marginalen i samhället, i en mer progressiv riktning.

Eichhorn studerar också lite närmare hur kopieringsmaskinen framgångsrikt användes av AIDS- och queer-aktivister, och hon berättar om hur kopieringsmaskinens särskilda punkiga estetik letade sig in på den amerikanska och internationella konstmarknaden. Eichhorn argumenterar övertygande för att kopierinsmaskinen inte bara har satt stora avtryck, men också bestående.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s