AMSR är ett mycket märkligt YouTube-fenomen. Förkortningen uttyds Autonomous sensory meridian response och beskriver en känsla av välbehag som utlöses av vissa triggers, exempelvis viskningar och olika ljud, t.ex. ljudet av när någon borstar sitt hår eller ljudet som framkallas när man drar med fingrarna över piggarna på en hårborste.
De som spelar in de här klippen, för enkelhetens skulle kan vi kalla dem terapeuter, använder extremt känsliga mikrofoner, så att man upplever att deras viskningar och ljuden kommer väldigt nära. De mest populära YouTube-klippen har visats uppemot 20 miljoner gånger.
Bäst kanske man kan beskriva ASMR som en teknik för att koppla av och terapeuterna spelar ofta en roll, de låtsas att de tar emot tittaren/lyssnaren på en frisersalong, ett SPA eller en sömnklinik.
En subgenre av AMSR-klipp handlar om böcker. Terapeuten kan då låtsas att han eller hon är en bibliotekarie eller föreståndare för ett antikvariat. Böcker förevisas och olika ljud frambringas, genom att man trummar med fingertopparna mot böcker, att man stryker med fingrarna över omslag eller öppnar knarrande antikvariska böcker.
Själv tycker jag att YouTube-klippen med viskningar och av rollspelskaraktär ofta är lite cheezy, men det finns flera med enbart ljud. Som det här med ljudet av bläddrandet i en bok:
Eller det här med ljudet av en äldre bläckpenna mot papper:
Eller det här med ett lite modernare ljud, av en elektronisk skrivmaskin:
Att YouTube-klipp av det här slaget lockar miljontals tittare/lyssnare kanske kan framstå som märkligt. Men det är väl ett tecken på att det finns en stark längtan, möjligen paradoxal, efter ljud kopplade till olika taktila upplevelser, som gått förlorade på grund av en allt längre driven digitalisering.
Det finns antagligen redan, men skulle man inte kunna tänka sig exempelvis läsplattor med bläddringsljud? Eller läsplattor behandlade så att de luktar som nytryckta böcker? Det kanske inte är några bra idéer och kanske kan man tolka de här YouTube-klippens popularitet som, möjligen paradoxala, tecken på att den fysiska boken är svår att ersätta med digitala alternativ.
Ola Wihlke