Magiska 50- och 60-talsfoton från Vancouver

00004181_1_

Fred Herzog
Modern Color
Hatje Cantz

När jag beställde Modern Color var det mest för att fotona var från Vancouver, en stad som inte på samma självklara sätt som New York, London eller Paris framkallar mentala bilder. Det kan vara en anledning att skaffa boken, att dess bildvärld är exotisk.

Men framför allt bör man skaffa boken för att Fred Herzog, född 1930, måste betraktas som en åtminstone tills nyligen förbisedd 1900-talsmästare, något som David Campany övertygande argumenterar för i bokens introducerande text. Modern Color är en sensationellt spännande fotobok, estetiskt och historiskt.

Herzog emigrerade från Tyskland till Kanada 1952. Han hade redan börjat fotografera i Tyskland, men när han kom till Kanada arbetade han bland annat på ett lastfartyg. Han blev god vän med en annan tysk, Gerhard Blume, som introducerade honom för rader av olika ämnen och områden – litteratur, filosofi, politik, religion och vetenskap. Herzog höll sig hela tiden uppdaterad om det senaste inom fotografi, och 1957 började han arbeta som medicinsk fotograf på ett sjukhus i Vancouver.

4181-fred-herzog-lr-04 (1)

Ferry Barber Shop, 1959 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
Men det var med foton av vardagslivet i Vancouver som Herzog skrev in sig i fotohistorien. Han har ganska konsekvent undvikit stadens finare kvarter och har istället koncentrerat sig på nöjesstråk, vanliga affärsgator, bakgator, skyltar och skyltningar, hamnen, bakgårdar och människor. Skriver Campany: ”Few other bodies of photography in the history of the medium have come close to the richness of Herzog’s extended city portrait.”

4181-fred-herzog-lr-09

Empty Barber Shop, 1966 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
När de här fotona togs, på 50- och 60-talet, hade färgfotot låg status. Konstfotot dominerades nästan helt av svartvitt. Eller som Herzog själv uttryckt det: ”Just as we know that liberty and fresh caught salmon are good, we knew then that colour was to be used only for pretty sights. Landscapes, swans, flowers, sunsets, gnarled trees and burning candles were okay. Everything else raised eyebrows.”

Herzog fotade med Kodachrome, som lanserades 1935 med sikte på amatörmarknaden. Skriver Campany apropå Kodachrome: ”But it was also good at capturing the things that interested Herzog; variations in fabric and skin, the palette of postwar consumables, bright glossy paintwork as it weathers into muted hues, the subtleties of urban wood and stone, and the atmospheric variations of coastal climate.” Filmen var inte särskilt ljuskänslig, men det passade Herzog som föredrog långsamma observationer framför ”avgörande ögonblick”.

4181-fred-herzog-lr-08
Boat Scrapers 1, 1964 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
Det finns likheter mellan Herzog och Robert Frank, vars The Americans Herzog kom över 1959. Men Herzogs bildvärld är mycket mer välkomnande. Herzog kände betydligt större släktskap med Walker Evans. Campany hävdar att det de delar inte är en stil eller en estetik, utan en disposition. Evans kallade den själv ibland för ”documentary style” och ibland ”lyric documentary”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s