”I calmly listen to this distant melody, I look, from high up, at all these men, all these souls still walking around us: who was Liszt, who was Berlioz, who was Wagner and all the people they knew, Musset, Lamartine, Nerval, an immense network of texts, notes and images, clear, precise, a path visible by me alone that links old Hammer-Purgstall to a whole world of travellers, musicians, poets, that links Beethoven to Balzac, to James Morier, to Hofmannsthal, to Strauss, to Mahler, and to the sweet smoke of Istanbul and Tehran…”
Citatet är hämtat ur Mathias Enards roman Compass (Fitzcarraldo Editions), som nyligen erövrade en plats på Man Booker International-prisets korta lista. I citatet är det bokens huvudperson och berättare som för ordet, den möjligen dödssjuke musikologen och kosmopoliten Franz Ritter. Romanen utspelar sig under en natt; Ritter lider av sömnbesvär och har provat opium för första gången. Han reflekterar över orientalismens historia, samtalar med historiska orientalister, som verkligen brann för sitt ämne.
Compass är i allra högsta grad en roman om andra texter och om olika sätt att organisera eller komponera texter, om att förhålla sig till texter. Gillar du intertextualitet är Compass antagligen något för dig.
Och det är antagligen ”Texts in Mathias Enard’s Compass” också, en sammanställning av nyckeltexter som citeras och refereras i romanen och som finns tillgängliga i public domain. Det är den fantastiska sajten Public Domain Review – en digital Wunderkammer – som publicerar den här fantastiska sammanställningen.
Ola Wihlke
BearBooks 