Den korta stunden efter att man flyttat blicken
då man glömmer var man befinner sig
eftersom man tycks ha varit
någon annanstans, i natthimlens tystnad.
Man har slutat att vara i världen.
Man är på en annan plats,
en plats där mänskligt liv inte betyder någonting.
Man är inte en varelse i en kropp.
Man finns som stjärnorna finns,
delar deras stillhet, deras ofantlighet.
Sedan är man tillbaka i världen.
Om natten, på en kylig kulle,
man monterar ner teleskopet.
Efteråt inser man,
inte att bilden är falsk,
utan att relationen är falsk.
Man inser ännu en gång hur långt
varje ting befinner sig från varje annat ting.
Publicerad med tillstånd av Rámus förlag: © Jonas Brun och Rámus förlag 2017 © 2006. Louise Glück
Ett varmt tack till Thomas Andersson för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur Averno (Rámus) av Louise Glück. Hon räknas allmänt som en av den amerikanska samtidspoesins allra främsta. Tidigare har bara enstaka dikter av Glück översatts till svenska, vilket gör Averno, i mycket fin tolkning av Jonas Brun, till något utöver det vanliga.
Boken avslutas med en initierad och perspektivrik text av Brun, som sätter in Averno i ett större sammanhang. Viktiga element i Glücks diktvärld är grekisk mytologi, begärets omöjlighet och olika existentiella teman, inte minst döden. Brun framhåller att det stränga och det vackra samexisterar på ett intressant sätt i Glücks dikter, men att de också innehåller en förlösande humor. Det kan också vara befriande att läsa henne, eftersom hon inte, vare sig språkligt eller tematiskt, anstränger sig nämnvärt för att framstå som modern eller samtida.
Ola Wihlke
BearBooks 
Åh, fin läsning på en midsommarafton. Vilsamt.
Kanske inte den ultimata midsommardikten.
Ha, kul att man kommer hit om man googlar och vill läsa ett prov på hennes poesi, hurra. hälsar en av dina trogna läsare
Vad roligt! Tack för att du talade om det. Jag har redan fått många besökare. Alltid uppmumtrande med dina kommentarer.
Hej!
Det var en djup dikt. Tack för att man fick läsa den!
Heter översättaren Thomas Andersson?
Får jag översätta den till persiska?
Blir mycket glad och tacksam för!
Vänliga hälsningar från
Morteza Mahmoudi
Hej,
Vad roligt att du gillade dikten. T.A. är förläggaren. Om du vill översätta den till persiska får du nog vända dig till den amerikanska förläggaren. Ola
Såg att jag kommenterade i början av sep om Lotteriet. Nä, blev inte rädd. ,en är glad jag läste den för jag ser ofta hur manusförf inspirerats av den, vare sig det gäller hemmafruar eller reklamare. Kylan. Och det där inneboende djuret i människan. Ser i övr fram emot att läsa lite Glück.
vad menas med ”Efteråt inser man, inte att bilden är falsk, utan att relationen är falsk.”
Hej, kul att du hör av dig.
Jag tänker mig att det är en beskrivning av diktjagets upplevelse av att hens världsbild förändras radikalt från en stund till en annan. ”Man monterar ner teleskopet” skulle kunna tolkas som att diktjaget överger sin rationella och vetenskapliga världsbild. Eller kompletterar den med något som sträcker sig bortom det strikt rationella, som poesin. Fast jag vet faktisk inte. Jag ska läsa om dikten ett par gånger. Allt gott,
Ola