Veckans dikt 106: ”Brand” av Charlotte Qvandt

 

/Brand/
 

Den svarta marken som efter rasande brand ligger åtsmitande
tung,
 

kroppen måste ha brunnit och sedan tystnat
 

Den blanka kolytan vars fjäderlätta svepning väller ut i form av
dofter ur kroppen
 

Minnen

  

Dikten är publicerad med tillstånd av Sadura Förlag och © Charlotte Qvandt

 
Ett varmt tack till Sadura Förlag och Charlotte Qvandt för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur hennes samling Epikris (2016), i vilken hon ”använder obduktionen som metafor för det djupast mänskliga.” Boken fick ett mycket positivt mottagande och recensionen i Svenskan ger en bra ingång till diktsamlingen. Charlotte Qvandt arbetar för närvarande med nytt material.

Quant

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Veckans dikt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s