Av brunn är du kommen.
Hästarnas frånvaro,
inglasade tyglar, svirrande flykt.
Du föryngras nedför
Violbacken, skadas.
Kalla tankar om dig själv
du dömer dig, utmattas.
En förvildad röst smeker
ditt skimrande jag i ett dunkel:
”Om du verkligen existerar: Sy!”
Du står på en stark plats.
Rävarna har dig och dina
dikter nu. Det enda du kan
göra är att hålla om dig, som
vore det en vana. Vad som än finns
på din botten: ge det till mig.
Jag tar hand om dina poesihäften
bläckpennorna. Här älskar jag dig
och rävarna älskar dig.
Genomskinliga klockslag
raseriet: våra misstag som ännu
luktar bränt. Småsolar fräser till
när de träffar havsvattnet.
Apelsinskymmningen
vi bär och b ä r på.
© Lina Hagelbäck 2019
Ett varmt tack till Lina Hagelbäck för att vi fick ha med de här tre dikterna, hämtade ur Akut viol (Lejd), i Veckans dikt. När jag läste boken för några dagar sedan var det nästan som om jag för första gången förstod poesins fulla emotionella kraft. Hagelbäcks tidigare diktsamlingar är Violencia (2013), Violencia och hennes far (2015), Ömhetsmarker (tillsammans med Ulrika Nielsen) (2017), Ambivalencia (2018).
Ola Wihlke
BearBooks 