Litterära termer 60: romantikens blå blomma

Den blå blomman är en mycket potent mystisk symbol inom romantiken. Den lanserades, ironiskt nog, av Novalis i hans ej fullbordade roman Heinrich von Ofterdingen (1802), i vilken huvudpersonen drömmer att han i arkadiskt landskap upptäcker en blå blomma, som gör ett oerhört intryck på honom. Den blå blomman symboliserar en mycket stark längtan, kärlekslängtan och en längtan bort, till en mer fullkomnad värld.

Den blå blomman är en arketypisk romantisk symbol, som även symboliserar inspirationen, och den tog inte romantikerna lätt på. Enlig en Wiki-post på engelska är symbolen levande inom konsterna än idag. Den blå blomman förknippas även med Novalis hustru som dog kort efter att äktenskapet hade ingåtts.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s