Köp. Köp i svensk översättning
Colson Whiteheads senaste roman heter Harlem Shuffle (Little Brown) och knappt en enda recensent missar tillfället att nämna att Whiteheads två föregående romaner, Underground Railroad (2016) och Nickel Boys (2019), belönades med varsitt Pulitzer-pris. En majoritet av recensenterna påpekar också att de två senaste romanerna är tunga, de handlar om slaveriet respektive Jim Crow, medan den nya romanen är mer lättsam och humoristisk i tonen. Men Whitehead skiftar ofta inriktning – han har ju bland annat skrivit en zombie-roman.
Harlem Shuffle utspelar sig i Harlem, New York, på 50- och 60-talet. Tiden andas Kennedy-optimism och framtidstro, men New York plågas av en fruktansvärd heroin-epidemi. Harlem är kanske inte lika hett som under Harlem-renässansen, men det är den svarta världens självklara medelpunkt. Åtskilliga recensenter framhåller att romanen är en väldigt bra New York-skildring.
Huvudpersonen heter Ray Carney och han har ärvt $30.000 av sin kriminella far. Pengarna låg undanstoppade i ett bildäck. Pengarna använder han till att öppna en möbelbutik, på 125th Street, där han säljer nya och bättre begagnade möbler. Men Carney är lite crooked, han säljer en del stulna varor. Han vill kunna rå om sin familj och unna dem alla bekvämligheter som hör det moderna samhället till. Han plågas av dåligt samvete och försöker förtränga att han bara delvis, trots studier och hårt arbete, kunnat trancendera faderns brottslighet. Han är, skriver Whitehead skämtsamt, ”only slightly bent when it came to being crooked”. Av recensionerna att döma är Carney en komisk och älskvärd karaktär.
Snart visar det sig att Harlem Shuffle är en heist-roman, åtminstone delvis. Carneys vimsiga kusin Freddie, ska försöka lägga vantarna på säkerhetsboxarna på Harlems Ritz, Hotel Theresa. Freddies plan är att Carney ska förvara varorna, tills det lugnat sig en smula efter stöten. En hel del recensenter är förtjusta över att Whitehead fördjupat sig i tidstypisk gatuslang.
Uppskattningsvis 8 av 10 kritiker är mycket positiva till romanen. Och uppskattningsvis 8 av 10 framhåller att boken inte är lika tung som de två föregående. Men:
”The book is also a social drama interrogating the nature of prejudice and how an environment limits ambition. The nuances of Manhattan’s topography drive much of the action – from Harlem’s gambling dens, like Nightbirds, where the atmosphere ‘was ever five minutes after a big argument and no one telling you what happened’, to the flophouses of Washington Heights that ‘don’t deserve a name’, to the ‘manic boil’ of 47th Street’s diamond quarter, to the dreamland of the black upper-middle-classes’ Strivers’ Row.”
Colin Grant i The Guardian: ”Harlem Shuffle by Colson Whitehead review – a zinging wiseguy noir thriller”
Harlem Shuffle är alltså en New York- och heist-roman, men den är också intressant social- och kulturhistoriskt. Den skildrar ett rasistiskt och korrumperat klassamhälle. Hierarkierna mellan svarta av olika hudfärg upprätthålls. Det är nästan som om vissa recensenter tonat ned de här allvarliga och mörka inslagen, bara för att grundtonen är humoristisk. I romanens tredje del tar det emellertid hus i helvete.
”That […] vision of pervasive criminality eventually gives way to the novel’s third and most exciting section, set in 1964, around the real-life riot sparked when a White police officer kills an African American teenager. ‘Kid got shot? Heat wave like that?’ a crooked cop says. ‘That ain’t a powder keg — it’s the munitions factory.‘
Don’t be surprised: What starts as a shuffle ends in a run.”
Ron Charles i Washington Post: ”With ‘Harlem Shuffle,’ Colson Whitehead proves once again that he’s a master of reinvention”
Bra intervju med Whitehead att lyssna på: NPR Terry Gross (36 min)
Ola Wihlke
BearBooks 