Kategoriarkiv: Citat

Varför läser vi, egentligen?

”For John Banville, the sentence is ‘this essential piece of our humanness. . . our greatest invention.’ […] Skilled writers write in sentences—not because sentences are what we all write in (although they are), but because they write small. They see the sentence as the ur-unit, the granular element that must be got right or nothing will be right. Their books, however long they become, are gatherings of sentences.

Scientists at the Institute of Nuclear Physics in Kraków analyzed more than a hundred classic works by authors such as Dickens, Joyce and Beckett, and found that the sentences behaved like a mathematical multifractal: a structure whose smallest part resembles its whole. The best writing is self-consistent. It sounds as if it comes from the same breathing body standing in the same place, rather as wine from a certain terroir is said to have, from its climate and soil, a taste irreplicable anywhere else. What special terroirmakes a piece of writing irreplicable? Its sentences.”

Citerat ur ”Good Sentences Are Why We Read” i LitHubLitHub av Joe Moran.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Notiser, Recensioner

Litterära termer 50: fail-lit

”‘Fail again. Fail better,” wrote Samuel Beckett in what has become a familiar mantra in the world of business and tech start-ups – along with ‘Fail fast, fail better’ – where the notion of failure as a route to success has taken a firm hold. Recent years have seen a similar preoccupation seeping into literature, particularly in the memoir sector. Karl Ove Knausgård devoted several autobiographical volumes to everyday failures in My Struggle, and since then there has been a deluge of ‘fail-lit’, both in fiction and non-fiction. Could failure be the new literary success? And if so, doesn’t that mean it’s not really failure at all?”

Citerat ur ”Is failure the new literary success?” av Lindsay Baker.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Litterära termer

Hyllad roman om psykisk känslighet

Juliet the Maniac by Juliet Escoria

Juliet Escoria – Juliet the Maniac (Melville House)

Enligt många, bland andra Bustle och Nylon, var Juliet Escorias delvis självbiografiska roman Juliet the Maniac, en av vårsäsongens böcker som det fanns störst anledning att se fram emot. Romanen har fått fin kritik, men tonvikten har legat på ämnet, att den handlar om en tjej som brottas med psykiska problem, inte på att romanen är väldigt genomtänkt litterärt sett.

Det framkommer desto tydligare i det här samtalet: ”The Importance of Being Stubborn: Jeff Jackson in Conversation with Juliet Escoria”

Juliet Escoria: ”In popular culture, a lot of times mental illness and/or addiction narratives are presented as: cause, effect, consequence, remedy. For me, this linear presentation was a lie. You have a normal day, and then a completely warped one. Certain events or symptoms come out of nowhere. You do something that advances your ‘recovery,’ and then you slide back. An episodic structure seemed essential to convey this.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Intervjuer

Ny bok med Trump som poet

9781621577300_FC-188x306

Producenten till teveserien Cheers, Rob Long, är aktuell med en lite udda bok, rapporterar New Yorker. Boken heter Bigly: Donald Trump in Verse (Regnery Publishing). Man har arrangerat uttalanden av Trump som dikter. Som den här till exempel:

I don’t read much.
Mostly I read contracts,
But usually my lawyers
Do most of the work.
There are too many pages.

Inte alls så pjåkigt.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Citat, Notiser

John Ashbery – 90 favoritrader

”Ask a hog what is happening. Go on. Ask him.”

— ”Grand Galop,” Self-portrait in a Convex Mirror (1975)

Lit Hub har (åter)publicerat en lång artikel där 90 författare valt sina favoritrader ur John Ashberys rika produktion. RIP. Raden ovan är Garrett Caples favorit (läs dikt). Läs också Dan Chiassons fina dödsruna över Ashbery i New Yorker.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Notiser

”Sex säljer, feministiskt sex säljer ännu mer”

13067247_O_1

Köp

”[How] Dunham and her ilk – Melissa Broder, Amy Schumer, Lindy West, even poet Kim Addonizio – have emerged as the confessional darlings of millennial feminist writing is important. We are now in a time where the avowal of nakedness (both physical and emotional) is key, where the publicly exposed woman is truly courageous. The line between titillation and transgression is a fine one and in a voyeuristic world that expects women to all be coquettish exhibitionists, titillation does feminists no favours. To borrow Bitch Media founder Andi Zeisler’s argument in We Were Feminists Once, what we are seeing now is feminism used as a brand; dislocated and disconnected from any collective political project. Sex has always sold well – but feminist sex sells even better.”

Citerat ur ”A vogue for self-exposure has reduced feminism to naked navel-gazing” av Rafia Zakaria i The Guardian, 12 juli 2016.

01cf47266a74d15fcb8855d55e7aa836

Köp

Zakarias text i The Guardian har väckt en hel del uppståndelse, och den är något av en brandfackla som riktar sig kritiska udd mot en särskild sorts feministisk bekännelselitteratur, som hon menar har fått ett allt större utrymme och inflytande sedan Lena Dunham kom ut med Not This Kind of Girl. Zakaria menar att den här självutlämnande litteraturen, som ofta fokuserar på kroppen och sexualiteten, snarare är begränsande för feminismen än subversiv, delvis för att den nästan uteslutande är skriven av vita priviligierade kvinnor och utan ett bredare samhällsperspektiv.

Jag tycker att Zackaria har flera intressanta poänger – kroppen är tveklöst viktigare inom delar av dagens feminism än samhället, för att inte tala om världen – men jag tror också att exempelvis Lena Dunham skulle vara den första att erkänna att hennes perspektiv är begränsat, och att exempelvis fattigas och färgades berättelser är mer angelägna än hennes, bland annat för att de får så litet utrymme. Dessutom är det lite typiskt att det är en grupp kvinnor, som skriver väldigt olika, som blir skarpt kritiserade för att de skrildrar fel saker. Jag tycker exempelvis att det är en enorm skillnad mellan Lena Dunhams och Melissa Broders texter.

Skriv gärna och berätta vad du tycker om Zakarias sågning av den här varianten av tredje vågens feminism. Är kritiken träffande eller missriktad?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Citat

Amerikanska förlag betalar lika mycket till överviktiga författare som till normalviktiga

”We would have paid her the same money if she weighed 500 pounds and was really hard to look at. That’s my firm belief.”

Claudia Herr, redaktör på Knopf, citerad ur ”Why publishers are betting big on debut” i Entertainment Weekly, 2 maj 2016. Uppgifterna är lite motsägelsefulla – å ena sidan påstås det att förlagen väger in författarnas utseende i kalkylen, å andra sidan påstås det att det inte påverkar storleken på förskott och arvoden.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Notiser