Category Archives: Litterära termer

Litterära termer 46: Kakutanied

”A good review brought on elation. ‘It was like having the good fairy touch you on the shoulder with her wand,’ Mary Karr told NPR. A bad one incited rage, sometimes despair. Nicholson Baker compared getting a negative Kakutani review to undergoing surgery without anesthesia; Jonathan Franzen called her ‘the stupidest person in New York.’ (She had deemed his memoir ‘an odious self-portrait of the artist as a young jackass.’) What made her scary to writers made her reliable to readers: you couldn’t easily predict where her favor would fall. […] More so than any critic working today, Kakutani has become synonymous with her profession. Her name long ago entered the lexicon as a verb (‘to be Kakutanied’), a signifier of the ultimate cultural prestige.”

Citerat ur ”Farwell, Michiko Kakutani” av Alexandra Schwartz i New Yorker, juli 29, 2017. Bra artikel om att Kakutani avslutar sin tjänst som kritiker på New York Times efter 38 år.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 45: Didion-esque

”[Joan Didion] has remained cool, and it is perhaps this enduring quality that has transformed ‘Didion’ into a word beyond just a proper noun. With the coy assistance of suffixes, her surname has become an adjective, with ‘Didion-like’ and ‘Didion-esque’ signifying all things Didion: a detached but insightful, prescient but vulnerable female writer, acidly exposing American faults to American readers.”

Citerat ur ”Slouching towards Didion: the book blurb bywords holding the industry back” av Rafia Zakaria i The Guardian. Zakaria gör iakttagelsen att det bara är vita kvinnors verk som blir betecknade som Didion-esque och menar att etiketten används ytligt och är hämmande för litteraturen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 44: sensitivity reading/sensitivity reader

”In the past few years, authors concerned about the accuracy of their cultural representations have started using a new tool. Sensitivity reading, or beta reading, involves manuscript review where the author is writing about a marginalized group to which they doesn’t belong. A sensitivity reader might have a particular medical condition, sexual orientation, ethnic background, or any experience or identity that may be poorly understood by the majority culture.”

Citerat ur ”On the use of sensitivity readers in publishing” av Christine Ro i Lit Hub.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 43: hysterical realism/hysterisk realism

”Recent novels—veritable relics of St. Vitus—by Rushdie, Pynchon, DeLillo, Foster Wallace, and others, have featured a great rock musician who, when born, began immediately to play air guitar in his crib (Rushdie); a talking dog, a mechanical duck, a giant octagonal cheese, and two clocks having a conversation (Pynchon); a nun called Sister Edgar who is obsessed with germs and who may be a reincarnation of J. Edgar Hoover, and a conceptual artist painting retired B-52 bombers in the New Mexico desert (DeLillo); a terrorist group devoted to the liberation of Quebec called the Wheelchair Assassins, and a film so compelling that anyone who sees it dies (Foster Wallace). Zadie Smith’s novel features, among other things: a terrorist Islamic group based in North London with a silly acronym (kevin), an animal-rights group called fate, a Jewish scientist who is genetically engineering a mouse, a woman born during an earthquake in Kingston, Jamaica, in 1907; a group of Jehovah’s Witnesses who think that the world is ending on December 31, 1992; and twins, one in Bangladesh and one in London, who both break their noses at about the same time. […] This is not magical realism. It is hysterical realism.”

Citerat ur ”Human, All Too Inhuman. On the formation of a new genre: hysterical realism” av James Wood i New Republic, 24 juli 2000.

13069524_o_1

James Wood är helt aktuell med delvis självbiografiska Så nära livet man kan komma (Norstedts). Wood ställer några grundläggande frågor: Vad är det med skönlitteraturen som gör att den kan komma så nära känslan av det självupplevda? Hur kan något påhittat kännas så verkligt? Vilken är fiktionens gåta? Wood anses vara den emgelskspråkiga världens främsta litteraturkritiker, särskilt inriktad på prosa. Hans sätt att kombinera närläsningar och att sätta in prosaberättelser i ett större sammanhang har gjort hans recensioner, essäer och böcker sällsynt populära och inflytelserika. Skriver förlaget: ”Det var till exempel hans recension av Knausgårds Min kamp som satte igång intresset för romanen i hela den anglosaxiska världen. Samma sak med hans ingående läsningar av italienskan Elena Ferrante och ungraren László Krasznahorkai.” (mina fetningar)

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 42: distant reading/fjärrläsning

morettiKöp

”Algorithms might be poor at grasping context, but they excel at sifting through large amounts of data. This means they’re well-suited to what Franco Moretti at the Stanford Literary Lab calls distant reading – a zoomed-out, macroscopic literary analysis of hundreds, sometimes thousands, of texts. By crunching through this ‘big data’, Moretti and his followers hope to discover aspects of literature that are invisible to scholars who go about merely reading books.”

Citerat ur ”When robots read books” av Inderjeet Mani i aeon magazine. Uttrycket ”som bara läser böcker” är lite lustigt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 41: Afrofuturism

”Speculative fiction that treat African-American themes and addresses Afro-American concerns in the context of twentieth-century technoculture — and, more generally, African-American signification that appropriates images of technology and a prostethically enhanced future — might, for want of a better word, be called ‘Afrofuturism.'”

Citerat ur Black to the Future av Mark Dery, som myntade begreppet Afrofuturism 1992. Fenomenet är däremot betydligt äldre.

Lyssna på vår Spotify-lista Afrofuturism, med artister som Sun Ra, Janelle Monáe, Lee ”Scratch” Perry, LTJ Bukem och George Clinton.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer

Litterära termer 40: Instapoet

Tyler Knott Gregson tillhör en växande skara poeter som etablerar kontakten med sina läsare via plattformar som Instagram och Tumblr. De kallas Instapoets och web poets och genom att hoppa över traditionella grindvakter, som förläggare och kritiker, når de ofta häpnadsväckande många läsare.

Gregsons nya bok med haikudikter går ut i en upplaga om 100.000 exemplar och enligt en artikel av Alexandra Alter i New York Times tillhör han en ”new generation of young, digitally astute poets whose loyal online followings have helped catapult them onto the best-seller lists, where poetry books are scarce. These amateur poets are not winning literary awards, and most have never been in a graduate writing workshop […] Their appeal lies in the unpolished flavor of their verses, which often read as if they were ripped from the pages of a diary […]” (Via The Daily)

Alter tror inte att Instapoeternas anmärkningsvärda framgångar hotar det litterära etablissemanget, hon tror inte att deras poesi kommer att imponera på litterära kritiker eller purister, men hon tror att framgångarna skulle kunna påverka bilden av poesin som dåligt folkligt förankrad och allt mindre populär.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Litterära termer