Kategoriarkiv: Litterära termer

Litterära termer 58: Iowa-modernism

”Det sägs att gestaltningen gör den litterära texten mer subtil. Skrivarskolor världen runt lär ständigt ut Tjechovs uttalande om hur författare, i stället för att berätta att månen lyser, bör visa hur månljuset återspeglas i en glasskärva. […] Ibland är det faktiskt bättre med en helt vanlig lysande måne.”

GP Kultur drar Agri Ismaïl en lans för det föraktade berättandet och argumenterar för att den litterära gestaltningens hegemoni måste brytas: ”Agri Ismaïl: Litteraturkritiken fäster för stor vikt vid gestaltning”.

Vi tycker att det är rimligt att kalla den individcentrerade och apolitiska stilen Iowa-modernism: ”Ideologiskt färgad Iowa-modernism på export från USA”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 57: jag-hade hellre-läst-något-annat-kritik

Gunnar Nirstedt använder begreppet jag-hade-hellre-läst-något-annat-kritik på Facebook, om en specifik recension. Han ger också ett mer generellt råd till kritikerna: ”[O]m ni önskar er en annan bok, läs då en annan bok.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 56: heteronym

”Indeed, [Pessoa] appeared to spend all his spare time reading or writing, and had already begun creating the fictional alter egos, or, as he later described them, heteronyms, for which he is now so famous, writing stories and poems under such names as Karl P. Effield, David Merrick, Charles Robert Anon, Horace James Faber,  Alexander Search, and more. In their recent book Eu sou uma antologia (I am an anthology), Jerónimo Pizarro and Patricio Ferrari list 136 heteronyms, giving biographies and examples of each fictitious author’s work.”
”A Little Fellow with a Big Head” av Margaret Jull Costa i Paris Review.

9780811226936

Recension av Fernando Pessoas ”The book of Disquiet”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 55: Pantsuit Nation fanfiction

9780399590917
Curtis Sittenfeld – Rodham (Random House)

”Some readers are calling Curtis Sittenfeld’s new book a work of ‘Pantsuit Nation fanfiction.’ She doesn’t mind at all.”
— Podden ”Who is Hillary without Bill?” i Washington Post

Curtis Sittenfelds nya roman Rodham måste betraktas som utstuderat spekulativ, den gestaltar vad som hade kunnat hända om Hillary inte hade gift sig med Bill Clinton. Den ges ut på svenska av Wahlström & Widstrand i juni. Och så det här med ”Pantsuit Nation fanfiction”. En recension av boken har rubriken ”Pantsuit Nation Erotica”. Lägger man inte på tok för mycket vikt vid Hillarys kläder?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 54: doomer lit

”‘[…] a growing body of work that could be called ‘doomer lit’—writing that takes seriously the idea that catastrophe is our fate, and despondency a rational response.”

Citerat ur ”The Hottest New Literary Genre Is ‘Doomer Lit'” av Kate Knibbs i WIRED. Lite förenklat kan man säga att doomer lit är besläktad meed cli fi (climate fiction) och apokalyptisk och postapokalyptisk litteratur, men att den är ännu mörkare, rentav hopplös. Det kanske är trösterikt att läsa på något skruvat vis, nu när det sprids fler och fler berättelser om en nära förestående klimatkris?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Litterära termer, Notiser

Litterära termer 52: BAME fiction

BAME är ett lite otympligt, kanske till och med aningen tvivelaktigt, men ibland användbart brittiskt begrepp. Det står för Black, Asian and minority ethnic people​. Ungefär 7,5 miljoner britter faller under denna kategori. Inom litteraturvärlden talar man exempelvis om ”BAME fiction” och ”BAME writers.”

De här minoriteterna är underrepresenterade i förlagsbranschen och BAME–författare får i regel färre recensioner i tidningar och tidskrifter. Enligt en rapport från Arts Council England (2017) har BAME–fiktion tappat mark de senaste 15 åren. Det måste betraktas som anmärkningsvärt.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Litterära termer

Litterära termer 51: rural noir

The Wolf Wants In by Laura McHugh
Laura McHugh – The Wolf Wants In (Spiegel & Grau)

”Part of the appeal of rural noir is that, to people living elsewhere, the way of life might seem a bit exotic and unexplored. The isolation and the forbidding landscape lend a sense danger and tension. Anything could happen in a place that feels beyond the bounds of law, where people might cross lines to survive, where there are plenty of places to hide bodies so they’ll never be found.

While I’ve been thrilled to see my home represented on a larger stage, not everyone here is happy about the boom in rural noir. Some people complain that it’s making us look bad to the rest of the world, that we’re being portrayed as degenerate hillbillies. There’s merit in that argument. There’s a fine line between depicting the flavor of a region and crossing into mockery by reinforcing stereotypes, but for me it goes back to my poverty-stricken childhood in the Ozarks and the feeling that my own life, my own stories, were not valid or relevant, that they weren’t worthy of being visible to an audience. For a decade, Missouri was the meth capital of the United States. Poverty and drugs and a lack of opportunity are real problems here.”

Citerat ur ”In Rural Noir, I Found Myself” av Laura McHugh

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer, Notiser

Litterära termer 50: fail-lit

”‘Fail again. Fail better,” wrote Samuel Beckett in what has become a familiar mantra in the world of business and tech start-ups – along with ‘Fail fast, fail better’ – where the notion of failure as a route to success has taken a firm hold. Recent years have seen a similar preoccupation seeping into literature, particularly in the memoir sector. Karl Ove Knausgård devoted several autobiographical volumes to everyday failures in My Struggle, and since then there has been a deluge of ‘fail-lit’, both in fiction and non-fiction. Could failure be the new literary success? And if so, doesn’t that mean it’s not really failure at all?”

Citerat ur ”Is failure the new literary success?” av Lindsay Baker.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Litterära termer

Litterära termer 49: neoliberal realism / nyliberal realism

I ”The Problem of Neoliberal Realism in Contemporary Fiction” argumenterar Madeline ffitch, framgångsrikt, tycker jag, bland annat för att konflikten i samtidsprosan reducerats till en gimmick och en teknik som lärs ut på skrivarskolorna. Resultatet är något hon kallar för nyliberal realism. Den undviker inte konflikter, men den gör dem mer banala, binärt förutsägbara och den fjärmar oss därför från verklighetens konflikter.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 48: infrarrealismo / infrarealism

9789185133840-450x735

”Hacer aparecer las nuevas sensaciones – Subvertir la cotidianeidad”
Manifiesto Infrarrealista

Infrarealismen är en poetisk rörelse eller riktning som grundades i Mexico City 1975 av ett tjugotal unga poeter, bland andra Roberto Bolaño, Mario Santiago Papasquiaro och José Vicente. Man förenades snarast av en rebellisk-anarkistisk attittyd än av en gemensam stil.

Man har jämfört infrarealisterna med beat-generationen, dess ifrågasättande av normalsamhället och det rådande poetiska idealet. Bolaño gick ju hårt åt mer etablerade poeter som Octavio Paz. Ja, han var ju inte helt förtjust i den dominerande magiska realismen heller, som ett tag praktiskt taget likställdes med sydamerikansk romankonst. Infrarealisterna arrangerade inte egna uppläsningar, men var kända, och fruktade, för att sabotera andras evenemang, bland annat ett där Paz deltog.

Infrarealisterna eller infras, som de också kallades, hämtade sitt motto från den chilenske konstnären Roberto Matta: ”Blow the brains out of the cultural establishment”.

I Roberto Bolaños vidunderliga roman De vilda detektiverna (Bokförlaget Tranan) berättas om en fiktionaliserad version av infrarealismen: ”realismo visceral”, i engelsk översättning ”visceral realism” och i svensk översättning ”inälvsrealism”. Det är en äventyrlig och romantisk roman, som kanske fångar något av infrarealismens glansdagar. Bolaño spränger den magiska realismens provinsialism, och förlägger handlingen till rader av olika platser i världen.

Bokförlaget Tranan:

”Det börjar i Mexico City 1975 och slutar i ett frågetecken i Sonora 1976. Däremellan: en kör av röster berättar om Arturo Belano och Ulises Lima, vänner, poeter och vagabonder. Berättarna har träffat dem någon gång mellan 1975 och 1996: i Mexico City, i Madrid, i Barcelona, i ett kollektiv på en vind i Paris, på en camping på Costa Brava, i en fransk fiske-by, i Tel Aviv, i Luanda eller i ett fängelse i Israel. De talar om att vara ung, arg och poet, om att vara latinamerikan i exil, om pengar som luktar eller inte luktar, om droger, om sexuella besvär och experiment. Om drömmen om revolutionen som blev en feberhet mardröm, om kärlek som inte vill sig. Om att gå vilse. Och om vänskap.”

Infrarealistiskt manifest (spanska)

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer