Kategoriarkiv: Litterära termer

Litterära termer 164: runkprosa

Runkprosa är inte ett helt vedertaget begrepp, men brukar användas för att beskriva manschauvinistisk litteratur med påfallande många och tydliga sexistiska provokationer. Huvudpersonen är en desillusionerad eller kliniskt deprimerad man. Han reducerar kvinnan till hennes kön och hon bedöms enbart utifrån hur bra hon är på oralsex. Förhållandet till kvinnan är helt instrumentellt. Runkprosa är inte upphetsande, tvärtom, den är avtändande, sjaskig och sunkig. Den främsta företrädaren för runkprosan är Michel Houellebecq.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Litterära termer

Litterära termer 163: collective criticism / kollektivkritik

Tolstoy Together: 85 Days of War and Peace with Yiyun Li: Li, Yiyun, A  Public Space: 9781734590760: Amazon.com: Books

Tolstoy Together: 85 Days of War and Peace with Yiyun Li


”I wonder if I could invite you to read and discuss War and Peace with me. I have found that the more uncertain life is, the more solidity and structure Tolstoy’s novels provide.”
– Yiyun Li

När Covid lamslog världen, började det snart växa fram motståndsstrategier. Att läsa framstod som något av det vettigare man kunde göra. På nätet kunde man snart läsa massvis med listor med förslag på böcker att läsa under pandemin, Camus Pesten och Boccacios Decamerone var självskrivna på de här listorna. Författaren Yiyun Li sjösatte ett både mer anspråksfullt och mer kollektivt projekt: Tolstoy Together. Projektet var som en virtuell bokklubb som sedan gavs ut i bokform.

I The Smart Set skriver Rhoda Feng en mycket perspektivrik resonerande recension av boken: ”Close encounters with Tolstoy.”

För vårt syfte räcker det med ett kortare citat:

”If the ‘Internet novel’ or ‘Instagram novel’ are ascendant genres in today’s literary marketplace, Tolstoy Together is an impressive nonfiction cousin. It sits merrily on the fence between a type of collective criticism and a commonplace book filled to bursting with clever ruminations and quotations.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 62: hybridförlag

Det råder stor förvirring kring skillnaden mellan traditionella förlag, hybridförlag och egenutgivartjänster. Vi listar frågorna som ger dig svaret.

Till att börja med så behöver vi förklara att det finns en skala från egenutgivning till traditionellt förlag med många olika varianter. Låt oss säga att vi har egenutgivning till vänster och traditionella förlag till höger och alla varianter på egenutgivartjänster och hybridförlag däremellan.”

– Sölve Dahlgren, Boktugg: ”Är det ett förlag, ett hybridförlag eller en egenutgivartjänst?

”Vid utgivning på hybridförlag är författaren med och finansierar förlagets utgivning. Hybridförlag är med andra ord ett betalförlag, ett bokutgivningsföretag, med författaren som kund. Att noggrant gå igenom ett avtal innan det undertecknas är alltid viktigt – extra viktigt när författaren är medfinansiär. Checklista inför avtalsskrivande med bokutgivningsföretag/hybridförlag.

– Författarförbundet: ”Frågor och svar om olika utgivningsformer”

Hybridförlag får med jämna mellanrum kritik för att affärsmodellen anses tvivelaktig. Om förlaget tror på boken bör de finansiera utgivningen till 100%. Om de är tveksamma bör de inte ha författaren som medfinansiär, utan be författaren att bearbeta boken tills den kan stå på egna ben, så att säga. Det påstås att vissa hybridförlag även ”säljer” recensioner, som sedan används i marknadsföringen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 61: MÖP

MÖP är en förkortning av militärt överintresserad person. Inom försvarsmakten betecknar det en rekryt som är lite väl intresserad av vapen och krig. I boksammanhang är det beteckningen på en persom som har läst samtliga Antony Beevors böcker två gånger.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 60: romantikens blå blomma

Den blå blomman är en mycket potent mystisk symbol inom romantiken. Den lanserades, ironiskt nog, av Novalis i hans ej fullbordade roman Heinrich von Ofterdingen (1802), i vilken huvudpersonen drömmer att han i arkadiskt landskap upptäcker en blå blomma, som gör ett oerhört intryck på honom. Den blå blomman symboliserar en mycket stark längtan, kärlekslängtan och en längtan bort, till en mer fullkomnad värld.

Den blå blomman är en arketypisk romantisk symbol, som även symboliserar inspirationen, och den tog inte romantikerna lätt på. Enlig en Wiki-post på engelska är symbolen levande inom konsterna än idag. Den blå blomman förknippas även med Novalis hustru som dog kort efter att äktenskapet hade ingåtts.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 59: pop futurism / popfuturism

”The pandemic, which has seemed stranger than science fiction in so many ways, has occasioned much debate about the role of speculative fiction in imagining the future: The possibilities of such stories have felt, to some, like answers amid uncertainty, even as others have questioned the limits of dystopian visions. But perhaps an equally relevant literature to revisit is speculative nonfiction: the constantly evolving genre we might call ‘pop futurism.'”

Citerat ur en spännande artikel – ”The Library of Possible Futures” – av Samantha Culp i The Atlantic. Skriv gärna och tipsa om litterära termer och begrepp som jag skulle kunna ta upp. De får gärna vara nya.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 58: Iowa-modernism

”Det sägs att gestaltningen gör den litterära texten mer subtil. Skrivarskolor världen runt lär ständigt ut Tjechovs uttalande om hur författare, i stället för att berätta att månen lyser, bör visa hur månljuset återspeglas i en glasskärva. […] Ibland är det faktiskt bättre med en helt vanlig lysande måne.”

GP Kultur drar Agri Ismaïl en lans för det föraktade berättandet och argumenterar för att den litterära gestaltningens hegemoni måste brytas: ”Agri Ismaïl: Litteraturkritiken fäster för stor vikt vid gestaltning”.

Vi tycker att det är rimligt att kalla den individcentrerade och apolitiska stilen Iowa-modernism: ”Ideologiskt färgad Iowa-modernism på export från USA”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 57: jag-hade hellre-läst-något-annat-kritik

Gunnar Nirstedt använder begreppet jag-hade-hellre-läst-något-annat-kritik på Facebook, om en specifik recension. Han ger också ett mer generellt råd till kritikerna: ”[O]m ni önskar er en annan bok, läs då en annan bok.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 56: heteronym

”Indeed, [Pessoa] appeared to spend all his spare time reading or writing, and had already begun creating the fictional alter egos, or, as he later described them, heteronyms, for which he is now so famous, writing stories and poems under such names as Karl P. Effield, David Merrick, Charles Robert Anon, Horace James Faber,  Alexander Search, and more. In their recent book Eu sou uma antologia (I am an anthology), Jerónimo Pizarro and Patricio Ferrari list 136 heteronyms, giving biographies and examples of each fictitious author’s work.”
”A Little Fellow with a Big Head” av Margaret Jull Costa i Paris Review.

9780811226936

Recension av Fernando Pessoas ”The book of Disquiet”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Litterära termer 55: Pantsuit Nation fanfiction

9780399590917
Curtis Sittenfeld – Rodham (Random House)

”Some readers are calling Curtis Sittenfeld’s new book a work of ‘Pantsuit Nation fanfiction.’ She doesn’t mind at all.”
— Podden ”Who is Hillary without Bill?” i Washington Post

Curtis Sittenfelds nya roman Rodham måste betraktas som utstuderat spekulativ, den gestaltar vad som hade kunnat hända om Hillary inte hade gift sig med Bill Clinton. Den ges ut på svenska av Wahlström & Widstrand i juni. Och så det här med ”Pantsuit Nation fanfiction”. En recension av boken har rubriken ”Pantsuit Nation Erotica”. Lägger man inte på tok för mycket vikt vid Hillarys kläder?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer