Kategoriarkiv: Recensioner

The Guardian strök förment känsliga partier i intervju med Judith Butler

Redan några timmar efter att The Guardian publicerat en intervju med genusteoretikern Judith Butler gjorde tidningen ganska omfattande ändringar i texten. I Bookforum påstås det att The Guardian vek ned sig för uppretade transfoba läsare. Butler svarade bland annat på en fråga rörande alliansen mellan högerextrema grupper och vissa feministiska grupper: TERF (trans-exclusionary radical feminists). Butler kallade dem fascister. Hela frågan och svaret togs bort. Emanuel Maiberg skildrar de olika turerna i detalj här.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Nyheter, Recensioner

John Swedenmark om Freuds Berggasse

Freud
Berggasse 19. The Origin of Psychoanalysis
Red. Monika Pessler, Daniela Finzi, text(er) av Siri Hustvedt, Monika Pessler, Hermann Czech, Daniela Finzi, Arkadi Blatow, Christfried Tögel, Philippe van Haute, Hermann Westerink, Viktor Mazin, Mai Wegener, Andreas Mayer, Liliane Weissberg, Elisabeth Roudinesco, Christine Diercks, August Ruhs, Ulrike May, Eran Rolnik, Michael Molnar, Roman Krivanek, Inge Pretorius, Michaela Raggam-Blesch, Heidemarie Uhl, Carol Seigel, Joseph Kosuth, Mario Codognato, Martin Prinzhorn, grafisk design Martha Stutteregger

Hatje Cantz

Jag besökte Freuds hem och mottagning på Berggasse 19 i Wien för tio år sen och blev tämligen besviken. Allting var så utplockat. Freud tog ju med sig nästan varje pinal vid flykten undan nazismen 1938, och lägenheterna blev tillfälligt boende för vräkta judiska familjer, varav de flesta sen sändes i döden. Så de flesta magiska grejer befann sig i London. 

Visst kunde man fantisera över vad som ägt rum där, och läsa på skyltar, men det mest omedelbara intrycket var själva tomheten. 

Nu har det där rättats till, läser jag i katalogen över det nyligen återinvigda Freudmuseet: Freud Berggasse 19. The Origins of Psychoanalysis, sammanställd av Monika Pessler och Daniela Finzi, utgiven av Hatje Cantz förlag i Berlin. Många föremål och dokument har kommit tillbaka, och miljöerna har rekonstruerats, till stor del utifrån svartvita fotografier tagna under det sista året Freud bodde där. Jag får absolut lust att åka dit genast, för det nya museets skull: för att uppsöka andra vallfartsställen, som det hus Wittgenstein ritade åt sin syster, och helt enkelt för att få vistas i Wien. Men katalogen är tills dess en mycket god ersättning! Den rymmer charmerande mycket information och trivia, både om Sigmund och Anna Freud (dottern, den epokgörande barnpsykologen, hade ju också praktik där), om resten av familjen – och om hur man konstruerar ett museum, ett monument, så att det både är troget mot det förflutna och intressant för samtiden. Det senaste till stor del – förutom pedagogiken – genom att bjuda in verk av framstående nutida konstnärer.

Teile von Sigmund Freuds Reisenecessaire
Sigmund Freud Privatstiftung, Wien; Foto: Günther König

Men de flesta av de tusentals antika föremålen och själva Divanen finns förstås kvar i London. The Freud Museum är oerhört livaktigt och verksamt både live och online (www.freud.org.uk) med visningar och föreläsningar. Jag har även besökt museet i Freuds födelsestad Příbor i Tjeckien, till största delen en fantasi kring vad den lille pojken kan ha upplevt där innan flytten till Wien. 

Katalogen är upplagd som en växling mellan (utmärkta) färgbilder på föremålen och korta uppslagsbokslika essäer skrivna av insatta akademiker. Det är en smula irriterande att så många bakgrundsupplysningar återkommer väldigt ofta i de olika texterna, men det möjliggör å andra sidan att de står för sig själva och kan avnjutas en och en, till exempel den om Freud som brevskrivare. Han har ett slags världsrekord, med 30.000 avsända brev under livstiden, trots att han jobbade med patienter, lärjungar och teoribygge från morgon till sent. Några av hans viktigaste analysander presenteras i en informativ essä av Ulrike May, som också rekonstruerar de praktiska detaljerna kring den psykoanalytiska teknik han beskrev schematiskt i så många böcker och artiklar. 

Det hör till formatet att man som initierad Freudläsare inte är helt nöjd med en del generaliseringar och sammanfattningar i de komprimerade texterna, men lite gräl har aldrig skadat nån. Och som komplement till biografierna (Peter Gay, Lars Sjögren) är den här katalogen en omistlig källa till kunskap och dagdrömmeri – och längtan till själva platsen. 

John Swedenmark 

Översättare, medlem i redaktionen för tidskriften Divan

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Auslöser 4

Auslöser Nr 4 – 2001

Den österrikiska tvåspråkiga fototidskriften Auslöser har kommit ut med sitt fjärde nummer, och man fortsätter att gå från klarhet till klarhet. Konceptet bygger på att intervjua fotografer och andra, och låta dem berätta om sitt värv. Tonen är avspänd men respektfull. Nyfiken och forskande.

Den första intervjun är med Hanna Mattes som fotar analogt, så att hon kan manipulera negativen manuellt. På ett foto taget inifrån en bil syns berg och blå himmel i bakgrunden. Mattes har manipulerat bilden så att det ser ut som om det är skotthål i himlen. En annan intervju är med koreanen Myoung Ho Lee som har specialiserat sig på att fota träd. Han spänner upp stora dukar bakom träden, så att grenverken framhävs på ett smått surrealistiskt vis. Det är som om trädens trädighet framhävs.

Den andra intervjun, huvudnumret, är med polisfotografen Arnold Odermatt, som i flera decennier fotade kraschade bilar i en liten kanton i Schweiz. De som råkat ut för olyckorna är omhändertagna när Odermatt fotar bilvraken. Fotona tagna på natten, med artificiellt ljus, är både kusliga och fascinerande. När fotovärlden upptäckte hans fotografier blev han genast något av en stjärna.

Sebastian Gansrigler, Auslösers redaktör, har än en gång lyckats sammanställa ett riktigt intressant nummer med rader av spännande intervjuer.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Praktverk med foton av och texter om Gunnar Smoliansky (1933-2019)

Gunnar Smoliansky 1933-2019, omslag vol. 1+2

Gunnar Smoliansky (1933-2019) Vol 1 & 2
Språk: Svenska och engelska
Henrik Nygren Design

Böckernas innehåll: 473 fotografier av Gunnar Smoliansky
samt texter av Gerry Badger, Hans Henrik Brummer, Claes Bäckström,
Lars Forsberg, Marie Lundquist, Carl-Johan Malmberg och David Neuma
n

Den mästerlige och utpräglat sensible fotografen Gunnar Smoliansky (1933-2019) är något av en fotografernas fotograf, kanske rentav något i stil med en svensk Henri Cartier-Bresson (1908-2004), och därför är det glädjande att Henrik Nygren, med två feta pocketvolymer, gör hans verk tillgängligt för alla och envar.

Men det finns naturligtvis många viktiga skillnader mellan ikonen Cartier-Bresson och Smoliansky. HCB är mer publikfriande än GS, som är en mer renodlad estet, ständigt på jakt efter nya spännande former, konstellationer och nyanser. HCB är dessutom betydligt mer intresserad av människor än GS.

Utdrag ur en intervju med GS av Kurt Mälarstedt i Dagens Nyheter, 2004:

KM: Det är inte särskilt många människor i dina bilder…

GS: Vad skall dom där att göra?

Stockholm är Smoliansky desto mer intresserad av, Stockholm i allmänhet och Söder i synnerhet. Man kan se de här monografierna, som bygger på en rad samarbeten mellan Henrik Nygren och GS, som hyllningar till Gunnar Smolianskys ensartade fotografi, varsamt ihopfogade med en hel rad fina introducerande och fördjupande texter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Poster Collection 33: schweiziska politiska posters

file

Poster Collection 33: Ja! Nein! Yes! No!
Swiss Posters for Democracy
Red. & förord: Bettina Richter
Text: Jakob Tanner
Museum Für Gestaltung Zürich /
Lars Müller Publishers

Schweiz har, med sin politiska särart, inte minst direktdemokratin och folkomröstningarna, en urstark postertradition. Museum Für Gestaltung Zürich har en samling med posters i världsklass, kommersiella och politiska posters. Tillsammans med det schweiziska kvalitetsförlaget Lars Müller Publishers ger museumet ut den suveräna skriftserien Poster Collection, som samlar posters av kända grafiker, som Michael Engelmann och Josef Müller-Brockmann, samt posters på olika teman, som posters till utställningar och typografiska posters.

Den senaste volymen heter Poster Collection 33: Ja! Nein! Yes! No! och samlar politiska posters från perioden 1918 till nutid. Den visar prov på olika grafiska stilar och retoriska strategier, men den här volymen samlar posters som är ganska grova, högljudda och brötiga, med återkommande nationalistiska symboler, exempelvis Wilhelm Tell. I den här volymen samlas främst intressanta, snarare än snygga och anslående posters, med djärva och nyskapande grafiska lösningar. Det låter kanske tråkigt, men om man är intresserad av Schweiz och/eller politisk kommunikation/propaganda kan det här vara något.

Inte helt oväntat är temat kvinnlig rösträtt framträdande – motståndarna anspelar på att röstande kvinnor kommer att försumma barnen och att de kommer att bli riktiga ragator. En poster, som förbjöds, propagerar för ett tätt samarbete mellan Schweiz och Sovjet. Flera posters handlar om immigration och flera handlar om att avskaffa Schweiz armé. Jag blev lite förvånad, kanske fördomsfullt, över att många posters, inte minst från efterkrigstiden, vittnar om mycket djupa klassmotsättningar. I boken finns bilder av 147 posters. Det här är ett litet, inte helt representativt urval.

4[1]

Donald Brun Frauenstimmrecht Nein, 1948

1[1]

Hugo Laubi Direkte Bundessteuer Ja!, 1918 

5[1]

Josef Müller-Brockmann Projet constitutionnel sur le routier réseau Oui, 1958

15[1]

Anonym Frauenstimmrecht Nein, 1946

10[1]

KSP Krieg Schlupp Partner Ja zum Waffengesetz, 2019

8[1]

Exem No à la destruction des Bains des Paquis, 1989

Här kan du se lite fler bilder av posters.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Coola katter som hänger i klätterträd

00004855

Pascale Weber
For Cats Only
Hatje Cantz

”Alla snubbar vill ju vara katt / för att en katt är alltid katt.”
– Aristocats

Katten är det mest poetiska husdjuret och utstuderat cool. Det tyska kvalitetsförlaget Hatje Cantz ger mest ut stiliga foto-, arkitektur- och konstböcker, men ibland ger de ut små muntrationer. Det senaste exemplet på det är For Cats Only, med foton tagna av schweiziskan Pascale Weber. Hon har fotat 30 klätterträd med tillhörande katter. De hänger, vilar, klättrar och vässar klorna. Det lär vara viktigt att förse sin eller sina katter med ett klätterträd, som erbjuder lite omväxling, kanske särskilt för innekatter. Det är en riktigt trevlig liten bok.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Don DeLillo: Tystnaden

9789100187187 (1)

Don DeLillo
Tystnaden
Övers. Rebecca Alsberg
Albert Bonniers Förlag

Året är 2022 och i New York förbereder man sig för årets stora begivenhet: Super Bowl. Ett par sitter i ett plan som är på väg till New York från Paris. När de kommer hem ska de, tillsammans med tre vänner, se Superbowl på teve och äta tillsammans. Problemet är att el- och telenätet slocknar. Teven blir svart och mobilerna blir obrukbara. Så ser förutsättningarna ut i Don DeLillos kortroman Tystnaden.

Enligt baksidestexten för de fem karaktärerna ”ett samtal som rör sig in mot existensens innersta rum: Vilka är vi egentligen när bruset försvinner? Vad innebär det att vara en människa i en värld som vår?” Och på sidan 47: ”Vad händer med människor som lever genom sina telefoner?”

Det här är inte någon av Don DeLillos bättre romaner och den hårdkokt-filosofiska prosan går lite på tomgång. Det händer strängt taget ingenting, och det är svårt att förstå varför de fem vännerna drar slutsatsen att världen, USA eller ens New York drabbats av en ”total systemkollaps.”

Tankarna skenar allt mer mot slutet: ”Kommer solen att skina? Kommer solen ens att finnas på himlen? Vem vet vad allt detta betyder? Har vår normala erfarenhet helt enkelt blivit tystnad? Är vi vittne till en avvikelse hos naturen som sådan? Ett slags virtuell verklighet?”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

John Swedenmark om Scratch Tick Pop

scratch-tick-pop

Scratch Tick Pop – A Compilation of Scraps from 527 Ruined Vinyl Records
Barry van der Rijt
The Eriskay Connection

Vissa hack i dom vinylskivor jag växte upp med har fastnat i hjärnan. Till exempel ”do-should, do-should, do-should [etc.] i Beatles ”Think for yourself”. Dom är en del av låten. Och en manifestation av talesättet ”haka upp sig på något”. Inklusive att stanna kvar en liten stund extra i uppretningen.

Men att det skulle gå att göra ett konstverk av skavankerna kom ändå som en överraskning.

Nederländaren Barry van der Rijt har nämligen kompilerat 527 korta ljudklipp från sin egen och sina vänners vinylsamlingar till verket Scratch Tick Pop, som sen i sin tur har givits ut på vinyl igen. ”Repor knäpp knaster” – men de engelska orden är ju bättre och mångtydigare, och mer musikanknutna.

Vem hade väl förresten kunnat förutse vinylskivans återkomst efter en total dödförklaring? Jag behöll tack och lov grammofonen och större delen av den mer eller mindre repknäppknastriga samlingen, och tycker fortfarande om att komplettera på Myrorna med sånt som ingen annan förmodligen skulle vilja ta sig an. Den här unika katalogen går rätt in i samlingen.

Först bara lyssnade jag på flödet, road och lätt frustrerad över allt jag nästan kände igen. Många slags minnen aktiverades, de flesta ogripbara. Sen lyssnade jag noggrannare en gång till och följde med i den detaljerade informationen om varje spår: vad låten heter och vari vanken består – ett “tick” rymmer ju oftast inga andra ljud än själva knäppet, ändå har det en plats på ett bestämt ställe på ett bestämt exemplar. Den rundturen gav en ännu större fröjd, ett slags desorienteringsrus. Vilse på bakgatorna bland klanger jag aldrig har hört och sannolikt aldrig kommer att få höra. Men ändå kan leva mig in i. ”340. Tick found in the track Major Tom (Völlig Losgelöst) from the 1982 7” single Major Tom (Völlig Losgelöst) by Peter Schilling obtained on a flea market in 1994.”

Kom också att tänka på några paralleller. Den sorte skole från Danmark samplar vinylskivor från alla platser och epoker och sätter ihop detta till mäktiga verk, också i samarbete med symfoniorkestrar. (Men då får alltsammans ändå en övergripande form.) Och trummisen i Bob Hund, Christian Gabel, har flyttat sina mäktiga samplingar av skivor från 1900-talet till en helaftonsscenföreställning (som just nu tyvärr inte kan turnera). Han använder sig av uråldrig inspelningsteknik, vilket skapar både äkthet och främlingsskap. Dom sjunger/spelar på den rådande teknikens villkor – så som David Byrne beskrivit det i sin musikhistoriska genomgång How music works. Men vi lyssnar med helt andra förutsättningar och bredare förförståelser, numera till och med till repor, knäpp och kraster. Kanske ibland som en protest mot det stora utbudet av alltför städade utgåvor?

John Swedenmark

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Red. Ed Jones & Christopher Nesbit: party! party!! party!!!

party-front-1

Red. Ed Jones & Christopher Nesbit
party! party!! party!!!
Arcive of Modern Conflict

Archive of Modern Conflict grundades i London, numer har man även kontor i Toronto, har i ett kvartssekel köpt in unika och udda foton och bilder, ofta hela samlingar, som sedan i urval ligger till grund för AMC:s tidskrift, AMC2, och en mycket exklusiv bokutgivning. I dagsläget har de 3-4 miljoner bilder i sina samlingar. Ett exempel – AMC löpte in samtliga foton från Kameruns första studio för färgfoto. Några av de fotona, som är helt underbara, finns med i ett tidskriftsnummer, AMC2 Issue 10.

party! party!! party!!! innehåller 114 privata och aldrig tidigare publicerade foton från Weimarrepubliken, i synnerhet från Berlin och dess omtalade nattliv. Efter första vätldskriget skulle en ny och fredlig värld byggas, men Tyskland ålades en skuld som var omöjlig att betala tillbaka. Resultatet blev hyperinflation och en hård kamp mellan socialister och kommunister, å ena sidan, och fascister och nazister, å den andra sidan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Så här beskrivs situationen av bokens redaktörer:

”The poor were particularly vulnerable. Any new day could bring disease, unemployment or crime. This precariousness of existence gave rise, in some, to a frantic desire to live in the moment – to celebrate, or escape reality. An exploration of decadence, sexuality and indulgence went alongside an innocence of the consequences of fascism or communism. Life, for many, became a kind of feast during a time of plague as Germany in the 1920s conducted a glorious and futile experiment in the art of partying.”

Jag tycker att allt Archive of Modern Conflict rör vid blir guld, så också denna gång, men jag tycker det vore roligt med lite fler foton på klubbarna och inifrån klubbarna. Men party! party!! party!!! ger tveklöst intressanta inblickar i Berlins omtalade nattliv, stämningarna, under 20-talet.

Archive of Modern Conflict bygger vidare på sitt unika projekt, som bara blir mer och mer intressant. party! party!! party!!! är ett utsökt objekt i sig. AMC;s tidskrift och böcker ges ut i små upplagor och är samlarobjekt Missa inte att besöka hemsidan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Mine Dal: Everybody’s Atatürk

Cover_Mine_Dal_Atatuerk[1]

Mine Dal
Everybody’s Atatürk
Texter: Altan Öymen och Zülfü Livaneli
Edition Patrick Frey, No 303

Om du reser runt i dagens Turkiet, på landsbygden och i storstäderna, kommer du att se porträtt, foton och byster av Mustafa Kemal Atatürk (1881–1938), Republiken Turkiets grundare. Du kommer bland annat att se dem i frisersalonger, skrädderier, hos skomakare, i skolor och på restauranger. Du kommer att se konventionella porträtt, samt bilder av en rökande och dansande Kemal Atatürk. Du kommer även se Kemal Atatürks signatur som tatuering och som smycke. Han gör sig påmind i princip överallt i Turkiets sociala, kommersiella och offentliga liv.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Mine Dal, ”Everybody’s Atatürk”, Edition Patrick Frey, 2020

Fotografen Mine Dal, född i Istanbul men bosatt i Schweiz, har rest runt i hela Turkiet under lång tid – för att dokumentera Kemal Atatürks bildliga närvaro i dagens Turkiet. Hon har inte bara dokumenterat denna närvaro rakt av, hon har gjort det med stor känsla, finess och humor. Det är oerhört underhållande och estetiskt intressant att titta i den här feta boken. Drygt 600 sidor. Jag får lust att åka till Istanbul.

Många av porträtten sitter högt upp på väggarna intill taket, som för att visa att Kemal Atatürk fortfarande är upphöjd, den allra största. Han moderniserade Turkiet på snart sagt alla områden och det gick fort. Hans sekulära filosofi, baserad på västerländska förebilder, kallas kemalism.

I kemalismens namn förbjöd Atatürk religiös klädedräkt, mest känt är förbudet mot att bära fez. Hans propaganda lever kvar, och det är uppenbart att många turkar, unga och gamla, fortfarande högaktar honom. Det borde betyda att många turkar vill att landet återigen ska orientera sig mer mot väst, inte mot Ryssland.

Och det schweiziska kvalitetförlaget Edition Patrick Frey har inte sparat på krutet när de sammanställt den här boken med massvis med färgbilder. Med boken följer också två lösa porträtt av Atatürk, ett där han har uniform och pälsmössa, bister min och blicken riktad rakt mot betraktaren, och ett annat där han sitter och röker och dricker kaffe. Även på denna bild ser Atatürk bister ut. Han sitter i en korgstol och är helt moderiktigt klädd i västerländska kläder, kavaj, slips och slacks. Han har karisma och ser på vissa bilder ut som en filmstjärna.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner