Category Archives: Veckans dikt

Veckans dikt 111: ”Pathological Empathy” av Dara Wier

  

It irritates us
& what might that be

as in
it drives me crazy

something nearly nothing
& really irrelevant

something almost nothing
something from one’s childhood

that changes you forever
so much so

it’s unforgettable
like Fellini

the first time
or some song

I like how people like to think
of the end of the world

From time to time
how small we let ourselves be

to be able to say
beginning with everything beginning

to be never-ending
because we can imagine that

because our minds do that to us
without fail

drilling down paradox directly into us
as sure as sure can be

right from the beginning
and what is that anyway

something to be sad to lose
to be knowing

if not now eventually
something to be crying over

when anyone complains
how poems are hard to understand

for instance
aren’t they really complaining

that life is impossible
to understand

and that we spend most of it
keeping ourselves distracted

from that unanswerable
and therefore, what,

idiotic line of questioning
as it turns out

most comparisons are,
as if

the love of one’s life’s death
can be compared

to the worst breakup of all time
or as if some of what

you miss
you never knew to miss it

or anyone who knows
the feeling of waiting

through the night
for a loved one to appear

and to be put away
for safekeeping

or how it is when
a fever subsides

or a cough is codeine quelled
or a fever breaks

and one no longer stands
on the edge of panic

 

”Pathological Empathy” from In the Still of the Night. Copyright 2017 by Dara Wier. Used with permission of the author and Wave Books.

 
Ett varmt tack till Dara Wier och Wave Books för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur In the Still of the Night. Läs mer om Wier, hennes tidigare böcker och om Wave Books på förlagets hemsida. Wave Books har en unik utgivning av samtida amerikansk lyrik.

still_of_the_night_for_website_1024x1024

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 110: ”RUNNING NYMPH” av Ariana Reines

  

RUNNING NYMPH

for Nicole Eisenman

I was on my knees
Hacking my brains
Alone in a bone

Of unratified light
Someone downstairs
Was hacking & retching

& up thru the airshaft blew a baconlike
Breeze with notes of weed & a colorless
Wave came down through the orange

Mesh the super put up to keep out the pigeons
& doves. They beat their wings. Something
Historical was happening to me

Something already
Antique. I felt myself pushing
My hair to one side of my face. I swear

Society
Was making me do it
The voices

From the television reached me. They had
Had to pass through at least three walls.
They were like

Everything.
Everything
Overtakes me eventually

  

20 January 2017

  

”RUNNING NYMPH” from A SAND BOOK. Copyright 2017 by Ariana Reines. Used with permission of the author.

   
Ett hjärtligt tack till Ariana Reines för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur hennes kommande diktsamling A SAND BOOK. Vi vill även passa på att rekommendera Reines senaste bok, TELEPHONE (Wonder).

Screen-Shot-2017-03-08-at-3.57.08-PM (1)

Om du vill läsa recensioner för att få ett hum om Reines lyrik rekommenderar hon denna, av Richard Hell i Bookforum, och denna, av B.K. Fischer i The Boston Review. Och vi rekommenderar varmt Reines Tumblr.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 109: ”Home.I” av CAConrad

 

ghosts get
ideas bad
ones mostly
caught in a
new average for
boots to the stomach
the moon is not
a favor machine
hope is a fiction we
would be better without
but find hard to live without
I met a spider who
hopes we let the house go to insects
will you roll your
eyes if I call
this spider
my sister
regardless if
you do
she is
my sister

 

”Home.I” from While Standing in Line for Death. Copyright 2017 by CAConrad. Used with permission of the author and Wave Books.

 
Ett varmt tack till CAConrad och Wave Books för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur While Standing in Line for Death. Det är en djupt gripande och originell diktbok vars texter utgår från en slags riter och av poeten kallas (soma)tic poetry. Boken kommer ut senare i höst, men jag kan varmt rekommendera ett besök på CAConrads hemsida eller Wave Books hemsida. Förlaget är baserat i Seattle, men det är utåtriktat och har en unik utgivning av samtida amerikansk lyrik.

.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 108: [Jag ser såväl träden…] av Agnes Gerner

 

Jag ser såväl träden
som skogarna, och allt därinne
strävar högre

Det som inte rör sig
mellan stammarna, hur jag
följer dess spår

I snön som aldrig funnits
under dynorna

De bon som inte byggs skulle tåla
minusgrader

De som föddes skulle födas
in i värme

 

© 2017 Agnes Gerner

 
Ett varmt tack till Agnes Gerner för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur Sus (Albert Bonniers Förlag). Läs Nina Lekanders recension i Expressen. Lyssna på intervju med Agnes Gerner i Kulturnyheterna.

9789100171247

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 107: ”The Dream In Which The Oceans Turn Into Lemonade” av Joe Milazzo

 

I’m surrounded by synchronized delays,
splices in the handholds’ absorption, always
coming extra. It turns out I’m living
midway inside a parody of newsworthy
juice. There’s no spare bedroom, not one
decorative sham, not in this emergency.
The better halves of what’s best
about me? All too acquainted with
the mazy hush of the corridor in which
supersensible angels bestow
their laws only in scribbles tattooed
across the overdue. Like every
feeling generally, this pathology
has blossomed into a menagerie
of fleecy petals. Barge in, why don’t you,
you columns, you cloying instructions
on how to prolong one’s enjoyment.
The perfume of convalescence causes
humiliation to lose its appetite, or
dodge each meal’s strike; the bones
of its rationale begin to knob and peep,
white fires mapping those habitats
reclaiming the skin’s usufruct.
I’m just trying to lever the plots
making you comfortable
into pure practicality. Don’t fret,
their cures present no obstacle.
Those feelings will reason together
under the cafeteria’s jaundiced lamps,
aching to seed the quadrangle with their
cigarette butts, instead swilling
the lumpy solace of stuffing the candy
machine with ”however” after ”however.”

 

Copyright 2016 by Joe Milazzo. Used with permission of the author and Apostrophe Books.

 
Ett varmt tack till Joe Milazzo och Apostrophe Books för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur The Habiliments (2016).

images (4)

Milazzo bor och verkar i Dallas, Texas, och på hans hemsida hittar du en massa matnyttigt om hans diktsamling, hela hans författarskap och en rad dikter.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 106: ”Brand” av Charlotte Qvandt

 

/Brand/
 

Den svarta marken som efter rasande brand ligger åtsmitande
tung,
 

kroppen måste ha brunnit och sedan tystnat
 

Den blanka kolytan vars fjäderlätta svepning väller ut i form av
dofter ur kroppen
 

Minnen

  

Dikten är publicerad med tillstånd av Sadura Förlag och © Charlotte Qvandt

 
Ett varmt tack till Sadura Förlag och Charlotte Qvandt för att vi fick publicera den här dikten, som är hämtad ur hennes samling Epikris (2016), i vilken hon ”använder obduktionen som metafor för det djupast mänskliga.” Boken fick ett mycket positivt mottagande och recensionen i Svenskan ger en bra ingång till diktsamlingen. Charlotte Qvandt arbetar för närvarande med nytt material.

Quant

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt

Veckans dikt 105: ”Flytande växter” av Sô Sakon

 

ungsparven
tar ett steg
och hoppar sex
 

på den unga
bondflickans hals
syns bitmärken,
persikoblommor
 

vårstranden,
ögonfransar är kanter
till drömmens inre
 

jag kramar
den disiga kvällens kvinna,
böjer mig över henne,
och försöker skapa
en fullmåne
 

drömmens sand
blir vattenmönster
ur vindmönster
som består
 

det blå sjökortet
projiceras mot den vida himlen
och blir min rymdceremoni,
sommaren kommer

 

Publicerad med tillstånd av Bokförlaget Tranan och översättaren © Lars Vargö

 
So-Sakon

Ett varmt tack till Johannes på Bokförlaget Tranan och Lars Vargö för att vi fick publicera den här dikten av japanske poeten Sô Sakon (1919–2006). Den är hämtad ur helt aktuella Ryggsim mot dödsriket. Diktsamlingen ingår i en serie som presenterar poeter som har belönats med Cikadapriset. Läs mer om priset. Läs mer om Tranan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Veckans dikt