Två nya titlar, 5 & 6, i Nirstedt/Litteraturs poesibibliotek

thumbnail_IMG_0595

De två titlarna är Kärleksdikt av Ingeborg Björklund och Ingenting annat (materia) av Lars Mikael Raattamaa. Serien är välkurerad och variationsrik, så jag rekommenderar en prenumeration. Den kan du teckna här. Det är inte gratis, men det är en helt unik lyrikserie och det är lätt pausa prenumerationen, om man skulle ha det knapert en period.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser, Nyheter

Allt populärare med litteraturkorv i Bremen

Ett charkuteri i Bremen har börjat sälja Literaturwurst, korvar med små ihoprullade inplastade texter i, dikter eller korta prosafragmet. Charkuteriet anitar lokala författare att skriva texterna, författare som plötsligt fått en betydligt bredare och större läsekrets. Flera charkuterier i Bremen med omnejd planerar att tillverka Literaturwurst, som på kort tid blivit omåttligt populär.

– Det är klart att det är roligare att äta en Literaturwurst än en ordinär Bratwurst, säger en av charkuteriets i Bremen stamkunder. Det blir lite som ett Kinderegg, fast av kött.

_collid=books_covers_0&isbn=9780262535410&type=

Det här är naturligtvis inte sant, men jag läste nyligen i en fantastisk liten bok, The Book (MIT Press), av Amaranth Borsuk, om en konstnär som verkligen gjort Literaturwurst. Citerat ur Wkipedia:

Literaturwurst (Literature Sausage) is an Artist’s book,[1] made by the Swiss-German artist Dieter Roth between 1961 and 1974. Each book was made using traditional sausage recipes, but replacing the sausage meat with a book or magazine. The cover of the edition was then pasted onto the skin of the sausage and signed and dated.”

Läs mer

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Hélène Cixous: ”Att komma till skriften”

cixous_att_komma_till_skriften_omslag_inb

Hélène Cixous
Att komma till skriften
Övers. Sara Gordan
Modernista

”Med ena handen lida, leva, fingra på smärtan och förlusten. Men den andra handen finns också: den son skriver.”
— Hélène Cixous

Att komma till skriften [La venue à l’écriture, 1976] är en självbiografiskt hållen essä av algeriskfödda fransyskan Hélène Cixous, som ganska snart fick klassikerstatus, måhända inte lika självskriven som för Medusas skratt, men den mer självbiografiska hållningen gör essän våldsamt gripande och förlösande. Nu utkommer den för första gången på svenska, i översättning av Sara Gordan.

cixous_medusas_skratt_omslag_mb (1)

Det var mycket som talade emot att Cixous skulle tillåtas att nå toppen inom den franska litteraturen – judinna, kvinna, uppvuxen i Algeriet och, dessutom, faderlös. Allt detta löper också som en röd tråd genom essän, som nästan har något av personlig kampskrift över sig. Den genomfars av en våldsam dialektisk spänning, mellan personligt och politiskt, mellan högt och lågt, abstrakt och konkret. Om förhållandet till texter: ”Jag åt texterna, sög på dem, diade, kysste dem.”

Man kan notera att det är Cixous som kommer till skriften och inte tvärtom. Skrivandet som kamp och existentiell verksamhet: ”Skriva: för att inte lämna plats åt döden, för att tvinga tillbaka glömskan, för att aldrig låta sig överrumplas av avgrunden.” Cixous vill skriva sig ”förbi väggen” – hon vill ”bli floden”. Det är gripande och inspirerande.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Novell 159: ”The Stone” av Louise Erdrich

hbg-title-9781472155337

Erdrichs senaste bok

The Writer’s Voice är en av The New Yorkers lyxiga novellpoddar. Författarna läser sina egna, i tidskriften publicerade, noveller. Louise Erdrich har gett ut drygt tio böcker, och hennes novell ”The Stone”, samt uppläsningen, närmar sig det perfekta.

En flicka är på semester med sina föräldrar. När hon är i en skog förnimmer hon som en blick riktad mot sin nacke. När hon vänder sig om, får hon syn på en svart sten, ungefär hälften så stor som ett huvud, och den ser inte riktigt ut att passa in i skogen. Flickan utvecklar ett slags förhållande till stenen, ett förhållande som varar upp i vuxen ålder. En sällsynt charmig novell, fantasifull och ömsint.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

Två nya titlar i Nirstedt/Litteraturs poesibibliotek

De två titlarna är Friktion av Anna Hallberg och Som en gång varit äng av Ann Jäderlund. Böckerna är dessutom vackert formgivna av Nina Ulmaja, så att det är svårt att låta bli att samla på dem. Jag rekommenderar att man tecknar en prenumeration. Det kan du göra här.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Henri Cartier-Bresson, Kina 1948-1949 & 1958

CHINA. Shanghai. 1949

Cultural meeting at the Canidrome, Shanghai, 4 July 1949. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

Henri Cartier-Bresson – Chine, 1948-1949 I 1958
Utställningen är öppen till och med 2/2 2020
Fondation Henri Cartier-Bresson 
79 rue des Archives – 75003 Paris

För första gången har Fondation Henri Cartier-Bresson ägnat hela sina nya utställningslokaler åt mästaren i egen hög person. HCB var i Kina när kommunisterna började få segerrvittring i inbördeskriget. HCB var närvarande vid flera avgörande händelser, exempelvis när Röda armén marscherade in i Bejing.

PAR45777

Gold Rush. At the end of the day, scrambles in front of a bank to buy gold. The last days of Kuomintang, Shanghai, 23 December 1948. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

PAR59033

A visitor to the Forbidden City, Beijing, December 1948. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

Fotona är dokumentära, värdefulla som historisk vittnesbörd, men man behöver inte kunna mycket om foto för att drabbas djupt av den estetiska kraften i de här bilderna. Det är intressant att Henri Cartier-Bresson växlade så tydligt mellan motiv med kollektiv karaktär och motiv med få eller helt ensamma människor.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Notiser, Nyheter

Visst gör det ont när blommor vissnar

 

thumbnail_Image-1

Anna Halm Schudel
Blossom
Texter: Nadine Olonetzky & Franziska Kunze
Scheidegger & Spiess

”Every day, a bouquet of flowers ages ten years. Placed fresh in a vase, its expression and tension do not change noticeably at first. An early, gentle tiredness? A tiny discoloration? Only the most attentive eyes recognize the ageing within the first hours. After a week, the bouquet is seventy years old.”
— Nadine Olonetzky

I mer än två decennier har den schweiziska fotografen Anna Halm Schudel förfinat konsten att fånga blommor i olika stadier av förfall. Att bläddra i hennes senaste bok, Blossom, utlöser nästan som små estetiska chocker. Det är hjärtskärande vackert, förföriskt och nästan osannolikt praktfullt.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_01_Tulpen-Bouquets[1]

Tulips from the series ”Bouquets”. © Anna Halm Schudel

Schudel arbetar naturligtvis i en rik tradition, från Ovidius Metamorfoser, via barockens stora vanitas-tema fram till en nutida konstnär som Georgia O’Keeffe. Men Schudel visar också prov på en betydande originalitet. Möjligen har hon uppfunnit en egen genre – foton av blommor under vatten.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_09_Tulpen-Blumenmeer[1]

Tulips from the series ”Blumenmeer”. © Anna Halm Schudel

Fotona är inte tagna utomhus i trädgårdsmiljö, utan i studio. Och det är uppenbart att snittblommorna är utvalda med utstuderad noggrannhet avseende färg, form och textur – från de mer väntade rosorna och tulpanerna till den mer excentriska kronärtskockan.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_Cover_Pfingstrose-Blumenmeer[1]

Common garden peony from the series ”Blumenporträts”. © Anna Halm Schudel

Blossom_Anna-Halm-Schudel_07_Lilien-Blumenportraets[1]

Lilies from the series ”Blumenporträts”. © Anna Halm Schudel

Blossom_Anna-Halm-Schudel_05_Trash-Flowers[1]

Trash Flowers. © Anna Halm Schudel

Det låter kanske vansinnigt pretentiöst, men ju längre man tittar på Schudels kreationer, ju mer man uppmärksammar detaljerna, desto mer framstår de olika blommorna som karaktärer med skilda egenskaper, till och med viljor, kampvilja, trots de bistra villkoren.

Jag tycker att du borde ge bort den här boken – en estetisk chock under julgranen? – till någon du känner som är ovanligt förtjust i blommor. Boken är något alldeles extra och Scheidegger & Spiess har inte sparat på krutet när de formgivit boken; det rosa klotbandet med porträttet av en pion är en perfekt inramning. Syrran ska få mitt ex.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner