Etikettarkiv: 2666

Kristen munk vann $153 miljoner, skänkte pengar till teaterversion av Roberto Bolaños ”2666”

2666 (Bonniers) av Roberto Bolaño

Förra året slog amerikanen Roy Cockrum världen med häpnad och trädde fram som en av landets mest udda teaterdonatorer. Han vann $153 miljoner på en så kallad Powerball jackpot, och har lovat att donera en stor del av vinsten till ambitiösa teaterprojekt vid icke vinstdrivande teatrar.

Så här sammanfattade New York Times Cockrums bakgrund:

”He studied acting at Northwestern University in Chicago and worked as an actor and stage manager for television and theater in various cities before entering the Society of St. John the Evangelist in Cambridge, Mass., an Episcopal monastery where he took vows of poverty, in 2003. […] Until now, Mr. Cockrum who moved to Knoxville, Tenn., in 2009 to take care of his aging parents, had made virtually no public comment about his giving plans.”

Och Roy Cockrum Foundations första donation – vars storlek sagts vara ”in the high six or low seven figures” – gick till Goodman Theater i Chicago. Och de satsade tveklöst pengarna på ett ambitiöst projekt, en fem timmar lång teaterversion av Roberto Bolaños mäktiga roman 2666.

”I became weirdly obsessed with this novel years ago, and I still don’t quite know why,” berättar Robert Falls, teaterdirektör, för New York Times, med anledning av att pjäsen har premiär den sjätte februari. Hoppas att Roy Cockrum sitter i publiken under premiären, hoppas att pjäsen blir en stor succé.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser, Recensioner

Efter El Boom – på jakt efter nästa Gabriel García Márquez

Kärnan i den så kallade latinamerikanska boomen är colombianen Gabriel García Márquez, argentinaren Julio Cortázar, mexikanen Carlos Fuentes och peruanen Mario Vargas Llosa. Sedan García Márquez gick bort 17 april, han hyllas som en av 1900-talets giganter, är det bara Vargas Llosa som fortfarande lever, också han Nobelpristagare.

El Boom satte Latinamerika på kartan, inte bara litterärt, författarna gav röst och hopp åt en hel kontinent. Men det är nästan ett halvsekel sedan Hundra år av ensamhet kom ut och Reed Johnson skriver i Washington Post om sex senare latinamerikanska författare som helt har ritat om kartan efter boomen och som han anser särskilt läsvärda.

Det här är hans sex förslag:

2666

Roberto Bolaño

”Any discussion of post-boom Latin American fiction must start with Roberto Bolaño. The Chilean novelist, short-story writer and poet died of liver failure at 50 in 2003, just as his reputation was taking off internationally.” WSJ

Lyssna på novell: ”En novell varje kväll 29: ”Clara” av Roberto Bolaño

Bästa bok: 2666

Och för oss är det här sommarens i särklass hetaste amerikanska fackbok: ”Roberto Bolaño’s Fiction: An Expanding Universe” (Columbia University) av Chris Andrews

Jorge Franco

”García Márquez once said that Jorge Franco ‘is one of the Colombian writers to whom I would like to pass the torch.’ Mr. Franco, in turn, has frequently lauded the late literary lion as an inspiration, for himself and a generation of other Colombian authors.”WSJ

Läsförslag: Paradise Travel

Recension i (WORDS without BORDERS)

Santiago Roncagliolo

”The literary reputation of prolific Peruvian journalist and translator Santiago Roncagliolo rests heavily on his first novel ”Abril Rojo” (”Red April”). The 2006 novel revisits the Andean killing grounds of Peru’s brutal 1980s civil war, which pitted the fanatical Maoist Shining Path guerrillas against the Peruvian military, and cost some 70,000 lives. It was the defining crisis of modern Peruvian history.” WSJ

Finns tyvärr inte heller översatt till svenska, men Abril Rojo/Red April anses vara en av hans allra bästa böcker.

IntervjuBookslut

Juan Gabriel Vásquez

”Dip into a Juan Gabriel Vásquez novel and quickly forget about the colorful, folkloric image of Colombia rendered in García Márquez classics like ‘One Hundred Years of Solitude.’ Mr. Vásquez is known for his entertaining and realistic tales of the lives of Colombians that also take on weighty questions of morality, guilt and reconciliation with the past.” WSJ

FInns inte heller översatt till svenska ännu, men Sounds of Things Falling har fått mycket fin kritik.

Från BearBooks: ”Recension av The Sound of Things Falling som ljudbok

César Aira

”The Latin boom writers often leaned toward the epic, splashing oversize themes onto giant canvases. Argentine author César Airá is an exquisite miniaturist who toys with avant-garde techniques.” WSJ

Helt underbar argentinsk författare, som kanske snarare är en arvtagare till Borges, Calvino och Kafka än boomens kvartett. Mycket fantasi- och lekfullt och överraskande. Det är visserligen bara en blurb men listans kung, Roberto Bolaño, tyckte att Aira var lite lätt vanebildande:“När du väl har börjat läsa Aira vill du inte sluta.”

Aira introducerades på svenska 2012 med tre fantastiska kortromaner samlade i den lyxiga lilla volymen 3 x Aira (W&W). Så här i efterhand vill man nästan utse den till det årets skönlitterära bok.

Recension i Svenska Dagbladet: ”Muntert allvarliga tankelekar

Andrés Neuman

”The work of this 37-year-old Spanish-Argentine novelist-poet-essayist has finally reached English-speaking shores, with the 2012 publication by Farrar, Straus and Giroux of his 2009 novel, ‘Traveler of the Century.'” WSJ

Traveler of the Century är ännu ett exempel på en ambitiöst upplagd latinamerikansk totalroman. Den verkar också ha fått lite blandad kritik, men en hel del hyllningar.

Recension i The Guardian: ”Traveller of the Century by Andrés Neuman

Vi blir riktigt inspirerade av Reed Johnsons lista och hoppas att några svenska förläggare också blir det. Det vore synd om vi som läser på svenska skulle missa en hel generation latinamerikanska författare. Den nya generationen skriver mycket om Latinamerikas våldsplågade närhistoria, men de vänder sig bort från den magiska realismen och det idylliska. Men de är inte främmande för det fantastiska eller att skriva totalromaner eller att förlägga handlingen till Europa.

En sak vi undrar är dock – var är kvinnorna? Det får bli nästa projekt, att ta reda på vilka samtida latinamerikanska kvinnliga författare som är särskilt läsvärda.

Och som vanligt är ni varmt välkomna att skriva tips i kommentarsfältet!

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Novellen 29: ”Clara” av Roberto Bolaño

Den chilenske författaren Roberto Bolaño (1953-2003) dog på tok för tidigt i sjukdom och fick inte uppleva att bli en global megastjärna, som han ganska fort blev när han översattes till engelska. Ibland klagas det på att hans stjärnstatus växt sig orimligt stor, så att andra spanskspråkiga författare fått svårt att slå sig fram.

Vi tycker att det är en lite märklig anklagelse med tanke på vilka mästerverk Bolaño lämnat efter sig, mest kända är De vilda detektiverna (”Los detectives salvajes”) och 2666. Novellen ”Clara” kanske inte är typisk för Bolaño, men man känner igen hans unika röst, nostalgin och berättelsens besatthet. En man berättar om sitt livs kärlek, Clara, men, som han själv konstaterar, så säger berättelsen mer om honom än om henne. Francisco Goldmans uppläsning är fantastisk.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Artiklar, Noveller, Podcasts / radio

Bolaño satte intervjuarna på prov

Jag läser om den tunna volymen ”Roberto Bolaño: The Last Interview and other conversations” (Melville House Publishing). Det handlar alltså om den store chilenske författaren Roberto Bolaño (1953-2003) som avslutade sin karriär med ofullbordade ”2666”, en av det senaste decenniets mest sensationella och hyllande romaner. Det är en sällsynt mörk historia, alla vägar leder till Santa Teresa, en våldsplågad ökenstad vid gränsen mellan Mexiko och USA där hundratals kvinnor våldtagits och mördats. Inga skyldiga grips. Det är gastkramande.

Jag läser intervjuboken för att friska upp minnet, och Bolaño är verkligt underhållande, men också lite tjurig. Det handlar oproportionerligt mycket om litterära influenser, vilket kanske förklarar saken. Han svarar inte så ofta direkt på frågorna och säger ofta emot intervjuarna. I bokens sista intervju kan inte Mónica Maristain låta bli att fråga:

– Why do you always take the opposite view of things?

– I never take the opposite view of things.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser