Etikettarkiv: Albert Camus

18 riktigt vassa förstameningar

Första meningen i en novell eller roman är superviktig, enligt myten. Om den inte genast fångar läsaren är det kört. På ett trivialt sätt är det sant, om en läsare direkt efter att ha läst den första meningen överger boken, ja då kanske man kan säga att författaren misslyckats.

Men det är väl inte riktigt så det funkar, läsare är väl i regel generösa och läser betydligt mer än en mening innan de eventuellt lägger ned läsningen? Men med tanke på hur efterhängsen den här myten är, så är det anmärkningsvärt hur mycket halvbra förstameningar som skrivs.

Svenska författare skriver ofta om vädret. Den typiska svenska förstameningen handlar, på ett eller annat sätt, om vädret.

Meteorologiska fenomen används ofta som en stämningsmarkör. Som i Robert Musils stora bok Mannen utan egenskaper (1930) :”Ett lågtryck som befann sig över Atlanten rörde sig i riktning öster ut mot en högtrycksrygg över Ryssland och visade ännu ingen tendens att förskjuta sig mot norr för att undvika denna.”

Men förstameningen är inte superviktig, däremot kan den vara underhållande i sig. Till hjälp för att göra den här listan har vi kikat lite på ”100 best first lines from novels.” Skriv gärna förslag på andra förstameningar, gärna svenska.

Call me Ishmael.”
Moby Dick (1851) av Herman Melville

All this happened, more or less.”
Slaughterhouse-Five (1969)av Kurt Vonnegut

”Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte.”
Främlingen (1942) av Albert Camus

The sun shone, having no alternative, on the nothing new.”
Murphy (1938) av Samuel Beckett

Alla ord, när handling fattas, äro dåraktiga och tomma.”
Polyfem förvandlad (1964) av Willy Kyrklund

It was a pleasure to burn.”
Fahrenheit 451 (1953) av Ray Bradbury

It was the day my grandmother exploded.”
The Crow Road (1992) av Iain M.Banks

The sky above the port was the color of television, tuned to a dead channel.”
Neuromancer (1984) William Gibson

Det var på den tiden jag gick runt och svalt i Kristiania, denna förunderliga stad som ingen lämnar utan att ha fått märken av den…”
Svält (1890) av Knut Hamsun

It was a queer, sultry summer, the summer they electrocuted the Rosenbergs, and I didn’t know what I was doing in New York.”
The Bell Jar (1963) av Sylvia Plath

”Als Gregor Samsa eines Morgens aus unruhigen Träumen erwachte, fand er sich in seinem Bett zu einem ungeheuren Ungeziefer verwandelt.“
Förvandlingen (1912) av Franz Kafka

”Med milt våld lösgjorde sig herr Aghios från sin hustru och försökte med raska steg försvinna in i folkmassan som tätnade vid ingången till stationen.”
En kort sentimental resa (1926) av Italo Svevo

Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.”

Anna Karenina (1877) av Leo Tolstoj

 

You are about to begin reading Italo Calvinos new novel, If on a winters night a traveler.

If on a winter’s night a traveler (1979) av Italo Calvino

It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness […]”
A Tale of Two Cities (1859) av Charles Dickens

Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog honom med för att visa honom isen.”
Hundra år av ensamhet (1967) av Gabriel García Márquez

Jemand musste Josef K. verleumdet haben, denn ohne dass er etwas Böses getan hätte, wurde er eines Morgens verhaftet.”
Processen (1925) av Franz Kafka

You don’t know about me, without you have read a book by the name of The Adventures of Tom Sawyer, but that ain’t no matter. That book was made by a Mr Mark Twain, and he told the truth, mainly.”
The Adventures of Huckleberry Finn (1884) av Mark Twain

Förslag på andra förstameningar är varmt välkomna.

Ola Wihlke

3 kommentarer

Under Listor

Är det fler algoritmer och mer datorkraft bokvärlden behöver?

The Invention of Solitude

The Invention of Solitude (Photo credit: Wikipedia)

Häromdagen skrev vi ett inlägg om Stanford-universitetets LitLab och dess ledare, professor Franco Moretti, som hävdar att framtidens litteraturforskning kommer att gå ut på att processa enorma mängder text med hjälp av extremt kraftfulla datorer.

I en stort uppslagen artikel i Financial Times berättade man bland annat om Morettis ”upptäckt” att romantitlarna blev kortare under perioden 1740-1850. Inte helt imponerande. För det första är det en ganska gammal nyhet och vore det inte det skulle en dammig stackars gammalhumanist utan dator kunna komma fram till det på egen hand. LitLab sysselsätter ett trettiotal personer.

Det är fullt möjligt att LitLab kommer att ge stora bidrag till framtidens litteraturforskning, men ser av flera skäl, som egentligen är ganska uppenbara, inte ut att kunna ersätta den traditionella litteraturfoskningen än på ett tag. Som affärsidé är däremot LitLab briljant, lätt att sälja in i tider när humaniora inte direkt är jättehett.

Men om datorer kan vara till hjälp är det naturligtvis förträffligt, så vi följde ett spår i en liten faktaruta i artikeln om LitLab. Det är en helt kort text: ”BookLamp recognises how similar one book is to others in the same genre. Simply type into BookLamp’s search bar one of your favourite novels and it will return a data-driven list of 20 more titles that you’ll like.”

BookLamp presenteras alltså som ett exempel på ett fruktsamt möte mellan big data och litteraturen. Sajten gör anspråk på att kunna erbjuda meningsfulla sökningar bland tiotusentals titlar, skön- och facklitteratur, och få fram böcker som liknar den man söker på.

Vi sökte lite på svenska deckarer och fick fram förslag på fler svenska deckare. Vi sökte bland annat på Albert Camus självbiografi Den sista människan och fick fram en massa random självbiografier och biografier om andra författare, som inte har mycket med Camus att göra. Sökmotorn känns med andra ord inte helt hundra, det är lättare att hitta snarlika titlar på exempelvis Amazon. Matchningarna verkar helt enkelt mer relevanta.

BookLamp förser dessutom snarast läsaren med för mycket information. Språket delas upp i fem kategorier; motion, density, pacing, dialog, description. En procentsats, från noll till hundra, anger i vilken grad respektive kategori är verksam. Det är väldigt svårt att tolka den här statistiken, inte minst summan av delarna.

Utöver de fem kategorierna uppges böckernas ”StoryDNA”, vilken presenteras som en lista med kategorier. Paul Austers The Invention of Solitude har hela femton sammansatta ämneskategorier. Romanen har exempelvis väldigt mycket ”Family Relationships / Martial Dyynamics” och ”Pain & Fear / Negative Emotions” i sitt ”DNA”, men väldigt lite ”Libraries / Books / Studying” respektive ”Criminal Investigation / Detective Work”. Den här statistisken är också väldigt svår att tolka, även om den kan hjälpa en att hitta en annan bok med mycket negativa känslor och lite detektivarbete.

Många förslag som kommer upp är uppenbart befängda, i Austers fall en salig blandning av böcker på temat faderskap och fadersrelationer. Något har de uppenbarligen gemensamt, men BookLamp presenterar sig som ett högteknologiskt precisionsverktyg, men bland sajtens FAQ finns symptomatiskt nog frågan: ”What happens when BookLamp’s engine goes insane?”

I ett tidigare blogginlägg skrev vi om Whichbook, en brittisk sökmotor som är väldigt rolig att leka med. Det finns tolv reglage med motsatspar i vardera änden och man kan ställa in fyra av dem i taget för att få fram den bok man önskar. Några av paren är: funny-serious, safe-disturbing, expected-unpredictable, beautiful-disgusting, gentle-violent, easy-demanding, no sex-lots of sex, conventional-unusual, optimistic-bleak och, inte minst viktigt, short-long.

Man kan bli sittande länge med den här leksaken i början är det svårt att låta bli att dra reglagen på max som dessutom har flera andra sökfunktioner. Man kan söka på var man vill att boken ska utspela sig i världen och man kan välja huvudkaraktärens kön, ålder, etnicitet och sexuella läggning. Man kan till och med välja vilken typ av intrig man vill att boken ska ha.

Slutligen kan man i ett omfattande författarregister leta efter någon av sina favoriter. Låt säga att det för tillfället är Kate Atkinson. Klickar man på hennes namn kommer dock bara tre titlar upp. Trycker man på en av dem, låt säga ”Human Croquet”, så kan man sedan söka på liknande romaner. Enligt Whichbook kan man läsa vilken bok som helst av Angela Carter om man gillar ”Human Croquet” och även ”The Descendants” av Kaui Hart Hemmings påstås funka utmärkt. Vi har bland annat köpt två romaner av japanskan Hitomi Kanehara efter förslag från Whichbook och de motsvarade våra förväntningar mycket väl.

Den stora skillnaden mellan BookLamp och Whichbook, förutom att den förra i motsats till den senare inte verkar funka så bra, är att det är människor som matat in all information om böckerna i Whichbooks motor, det är människor som  läst böckerna och skrivit de korta kärnfulla beskrivningarna.

Varje bok på Whichbook ”has been read by one of a changing team of 70 people who are drawn from libraries and literature organisations”, heter det lite vagt. För att få vara med i databasen ska böckerna ha getts ut på engelska de senaste tio åren. Man premierar ”intriguing and less well-known titels” och väljer bort ”the biggest bestsellers”. Prova själv att söka böcker med Whichbook och jämför sedan med BookLamp. Vi vågar hävda att skillnaden är rätt stor.

BB

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Knausgård, Saunders och Smith gäster hos Eleanor Wachtel

‪Norsk (bokmål)‬: Karl Ove Knausgård under O...

‪Norsk (bokmål)‬: Karl Ove Knausgård under Oslo bokfestival 2010. (Photo credit: Wikipedia)

Man skulle kunna säga att Eleanor Wachtel är Kanadas svar på Terry Gross, som är en av de absolut främsta radiointervjuarna i USA. Den största skillnaden är kanske att Wachtel, värd för CBC-programmet Writers & Company nästan uteslutande intervjuar skönlitterära författare, medan Gross även intervjuar exempelvis musiker, skådespelare och regissörer. En annan skillnad är att Wachtel är mer orienterad mot Europa.

Förutom rösten har Wachtel en fantastisk förmåga att få sina gäster att slappna av, öpnna sig och engagerat berätta om sina tankar, känslor och böcker. Hon är humoristisk – antalet avsnitt utan skratt är lätt räknade – och alltid väldigt påläst. Varje intervju är en knapp timme lång, tid som förvaltas väl och säkert gör många radiokollegor avundsjuka. Wachtel drar också mycket folk när hon väljer att göra intervjuerna inför publik.

1.  Intervju med Zadie Smith som talar om och läser ur romanen NW (nyligen utgiven på svenska med samma titel), som är en skildring av det brokiga livet i Londons nordvästra hörn. Romanen är lite lösare i fogarna och mer experimentell än Smiths tidigare romaner, men innehållet är desto mer bekant. Samtalet handlar om London, klass- och kulturmarkörer och identitet, om dess gränser och dess formbarhet.

2.  Intervju med Karl Ove Knausgård, som talar om och läser ur sin Proust-tjocka roman My struggle / Min kamp, om vilken New Yorkers stjärnkritiker James Wood bland annat skrev: ”even when I was bored I was interested.” Knausgård berättar om sin syn på litteratur, om hur det gick till när han skrev romanen och om hur nuvarande hustrun, innan de var tillsammans, släpade hem honom från krogen efter en ovanligt blöt natt i Stockholm. Det handlar inte helt oväntat en hel del om Knausgårds far. En helt magisk intervju.

3.  Intervju med George Saunders som talar om och läser ur unisont hyllade novellsamlingen ”Tenth of December”, som redan har utsetts till den bästa boken 2013. Samtalet handlar också om andlighet, moral- och samhällsfrågor. Vissa saker var faktiskt bättre förr, hävdar den skeptiske optimisten Saunders. Tro på hajpen.

4.  Intervju med Kate Atkinson, vars första Jackson Brodie-roman kallades för ”the best mystery of the decade” av Stephen King. Atkinson talar om och läser ur helt aktuella romanen Life After Life,  vars huvudperson Ursula Todd under förra seklet dör och återföds ett antal gånger (”I ran out of ways to kill her.”). Samtalet handlar om kontrafaktisk historieskrivning, tid, identitet och Atkinson berättar om en av sina drömmar – att få vara den ena halvan av ett tvillingpar.

5.  Intervju med Peter Stamm, schweizisk författaren, journalisten och dramatiker som anses vara en av samtidens främsta tyskspråkiga författare. Han talar om och läser ur sin hyllade novellsamling We’re Flying / Wir Fliegen och romanen Seven Years / Sieben Jahre, som finns översatt till svenska. Att kalla honom en schweizisk Albert Camus eller Michel Houllebecq kanske inte säger så mycket, men livets absurditet och alienation är teman som återkommer i författarskapet. Zadie Smith är en av många författare som lovordat honom.

BB

Lämna en kommentar

Under Podcasts / radio

Nabokovs iakttagelseförmåga

”Bellow notices superbly; but Nabokov wants to tell us how important it is to notice. Nabokovs fiction i always becoming propaganda on behalf of good noticing, hence on behalf of itself. There are beauties that are not visual at all, and Nabokov has poorish eyes for those. How else to explain his dissmissals of Mann, Camus, Faulkner, Stendhal, James?”

James Wood citerad ur How Fiction Works (Picador)

Lämna en kommentar

14 juni, 2013 · 00:16