Etikettarkiv: Anna Celander

Anna Celander, papperskonservator

165041786_278305513758952_2819007169138358443_n

Anna Celander har gått en lång konstnärsutbildning, men bestämde sig för att bli papperskonservator. Det hindrar inte att hon vid sidan av, så att säga, skapar en hel del verkligt originell, förbryllande och humoristisk konst. Hon gör många olika saker. Nu senast har hon har tagit fotot som ska pryda Lina Hagelbäcks kommande bok, som ges ut av Lejd i höst. Vi är glada att vi fick tillfälle att ställa några frågor till Anna.

Kan du berätta lite om din bakgrund och om vad det var som fick dig att bestämma dig för att bli papperskonservator?

– Jag flyttade till Malmö för att gå på Forum, en 5-årig konstskola. När jag gått ut konstskolan hade jag ångest i flera år för att jag inte tyckte att mitt skapande räckte till. Jag var för snobbig för att fortsätta arbeta som parkarbetare för att tjäna pengar, så jag vidareutbildade mig till papperskonservator. På så sätt är jag med konsten mest hela tiden. Mitt i allt har jag gått på Lunds Författarskola.

165053943_2840047989542159_6504725204223648202_n

Kan du berätta lite om papperet som material? Vad är det som gör det så användbart, och i vilka avseenden är det känsligt?

– Papperet är ett av våra absolut bästa material ur bevaringssynpunkt. Är papperet tillverkat på rätt sätt och förvaras under bra förhållanden kan det hålla väldigt, väldigt länge. Sven Hedin hittade 1934 väldens äldsta pappersdokument (Handynastin 206 f.Kr.–220 e.Kr.). Papper är starkt och svagt, det tål mycket, men med för mycket värme brinner det upp och med för mycket fukt möglar det. Papper från omkring 1850, industrialismens papper, är i regel svagt, man experimenterade med att tillverka papper av träfiber, möjligtvis inspirerade av getingar, men insåg inte att ligninet har en nedbrytande effekt. Papper har en egen vilja

Vilka är de vanligaste jobben du gör?

– De vanligaste jobben varierar, men ett återkommande är att konst har monterats mot icke syrafritt material så att det gulnat och missfärgats. Jag kan, i viss mån, återställa papperet så att det återfår sin originalton.

Kan du berätta om något mer ovanligt jobb som du tycker var särskilt utmanande och spännande?

– Ibland kan det vara utmanande att berätta för kunden hur de bör betrakta sitt verk eller objekt. Ta t.ex Sture Johannesons Haschaffisch som är värd ganska mycket om den är i originalskick, mint condition. Jag hade en kund som hade en sådan, uppklistrad på masonit (inte bra), märken efter tejp och nålar. Han ville att jag skulle fixa till den så att den såg ny ut. Jag sa att den är fantastisk i befintligt skick. Den bär på alla spår och berättar historien om när och hur, mer än en i toppskick. Jag fick kunden att inse det stora i det. Jag gjorde rent den och lät rama in den med masonitskivan kvar.

– Ibland klättrar jag på väggarna och restaurerar tapeter, som jag gjorde i konungasalen på Bäckaskogs slott.

– Eller som när Nedko Solakov skulle ställa ut på Rooseum – numera Moderna Museet i Malmö. Ett av objekten var lerklumpar som han kramat i handen när han flög, för att han är så flygrädd. Varje lerklump skulle ställas ut med sitt respektive boardingkort. Utställningen varit i Milano, på Hangar Bicocca, som är erkänt dålig på att packa konst. Boardinkorten var knöliga p.g.a. den dålig packningen. Jag fick i uppdrag att släta ut tio stycken boardingkort.

– Ett annat uppdrag som sticker ut var gäller ett träsnitt av Munch – ett provtryck, så det fanns bara ett exemplar – som stulits i Norge och hittats i Skåne. Tjuvarna fattade inte att verket i sig var värt något utan såg bara guldramen. När verket hittades var det rullat så papperet hade ”rullskador”, knäckar och veck. Jag gjorde rent och slätade ut ett verk som då var värderat till fyra miljoner. Det var lite nervöst, men det gick bra.

165233135_880127496104059_3704633604535556617_n

Kan du berätta lite om någon av teknikerna du använder för olika uppdrag?

– En teknik eller åtgärd är avsyrning: Vilket innebär att ett papper eller konstverk som blivit surt och gulnat på grund av att det monterats mot ickesyrafritt material, läggs i vatten för att lösa ut det sura. Jag måste ha rätt temperatur på vattnet, inte för kallt och inte för varmt – 17-22 grader.

– Arbetsordning vid Blekning av etsning av Zorn. 1. Losstagning från montering. 2. Torrengöring 3. Avsyrning i vatten i cirka 1 timme. 4. Blekning (calciumhypoklorit PH 9-10). 5. Skölj i vatten cirka 2 timmar. 6. Låt torka till nästa dag. 7. Uppfuktning i sandwich 8. Press.

165536307_3963386190366869_2274485509158200017_n

Ett varmt tack till Anna för att hon tog sig tid att berätta om sitt yrke. Besök hennes hemsida.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer