Etikettarkiv: artificiell intelligens

Några av de bästa fackböckerna våren 2021

Den sedvanliga listan med fackböcker som vi tror kommer vara något utöver det vanliga.

EnVackerDag_kat (1)

Tomas Bannerhed – En vacker dag (Weyler förlag)

”Vad har kärrhöken i sikte när den kommer seglande över åkrarna en morgon i maj? Är det verkligen Gud som har sånglärkan i ett snöre? Och varför lägger kajorna huvudet på sned som Per Oscarsson?”

Dorothee Elmiger – Från sockerfabriken (Nirstedt/Litteratur)

”Likt många njutningsmedel har sockret gett upphov till makt och orättvisa. I en förening av roman, forskningsrapport, dagbok och lyrisk essä söker Dorothee Elmiger efter sötman i människans mörker. Med en samlares ostrukturerade begär finner hon otaliga historier, om mystikern Teresa av Ávila, dansaren Nijinskij, namnlösa människor på sockerplantager, fågelläten och Marx Kapitalet, om Heinrich von Kleists resa till slavupprorens Haiti i början av 1800-talet och en rörläggare som vunnit högvinsten på Lotto – hela det nät av händelser och berättelser som likt sockerkristaller tycks ordna världen. Och blicken vänds ofrånkomligen mot berättaren själv.”

196370_5f7df7434142a

Anna-Lena Laurén – Sammetsdiktaturen (Norstedts)

”Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen.

MashaGessen-OverlevaEnvalde-omslag-1040x1600

Masha Gessen – Att överleva envälde (Brombergs)

”Redan 48 tim efter att Trump segrat i det amerikanska valet 2016 hade Masha Gessens essä Autocracy: Rules for Survival blivit viral. Den lästes och diskuterades av alla som försökte förstå vad som hänt. Som rysk-amerikansk journalist, länge verksam i det allt mer totalitära Ryssland har Masha Gessen utvecklat ett närmast sjätte sinne för tecken på maktmissbruk och autokrati. Tecken som är uppenbara hos Putin, men som hen menar är omisskännliga också hos Trump.”

Agneta Rahikainen – Smittans rike. Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur)

”Syfilisens historia är fylld av myter, romantiseringar och skönskrivningar. I Smittans rike tar Agneta Rahikainen avstamp i sin egen familjehistoria för att sedan dyka ned i kulturhistoriska, medicinska, etiska, könspolitiska och konstnärliga sätt att bearbeta sjukdomen, från 1500-talet ända fram till modern tid.”

Sanna Sjöswärd, Björn Wiman – Hatet mot judarna (Fri tanke)

”Antisemitismen är alla konspirationsteoriers moder. I Hatet mot judarna berättar Björn Wiman om dess nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse i en tid då demokratin hotas. Essäerna inskärper också vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra.

Under fyra år har Sanna Sjöswärd arbetat med att fotografera och intervjua överlevande från Förintelsen. Vid sidan av porträtten får läsaren ta del av femton starka vittnesmål: överlevnadsstrategier och hoppet om ett bättre liv – personligen och för hela mänskligheten. I en fördjupad mening utgör vittnesmålen själva grunden för tron på alla människors lika värde.

ylvisaker_min_varld_smalter_omslag_mb (3)

Line  Nagell Ylvisåker – Min värld smälter (Modernista)

”2015 går en kraftig lavin i Longyearbyen, Svalbard. En flicka och en familjefar dör. Åren därpå inträffar flera jordskred. Ett hus i   stadens centrum förstörs av en ny lavin. Någonting är – uppenbart – fel på Svalbard. Sedan 1961 har ögruppen värmts upp sex gånger snabbare än resten av världen.

Longyearbyen är också journalisten Line Nagell Ylvisåkers hem. Vad händer egentligen med staden där hon byggt hus och uppfostrat sina två barn? I jakten på svar söker hon upp den meteorolog som hamnade under snömassorna 2015. Hon besöker fiskaren, med 40 vintrar bakom sig. Hon finner Svalbard-skogarnas historiska fossiler och möter isbjörnar i jakt på föda. Under ett år följer hon arbetet med att säkra Longyearbyen mot naturförändringarna.”

lasatankar.katalog-640x925

Tatjana Brandt – Läsa tankar (Förlaget)

I läsa tankar följer Tatjana Brandt fyra legendariska författarskap med en intelligens och en uppmärksamhet av ett sällsynt slag. Fantastiska historier om George Eliots (pseudonym för Marian Evans) nyblivna make som hoppade ner i en kanal i Venedig för att undgå sin bröllopsnatt och Fjodor Dostojevskijs spelskulder leder vidare till existentiella frågor som berör oss alla. Hur ska man leva sina tankar? Hur öppna sig mot en annan tid och andra människor? Vad lär man sig om att leva av att läsa

 

9789189015388_44438aa4-33e8-43d4-b1c5-310ce1bd93bd_400x

Marianne Lindberg De Geer – Tvära kast (Kaunitz Olson)

”Marianne ­Lindberg De Geer är en ivrig läsare av dagböcker. Det mesta hon fick tag i var oftast skrivet av manliga författare, i och för sig intressanta,  men detta faktum inspirerade henne att ge sig i kast med en egen. 

Hur skulle hennes anteckningar, som påbörjades den 10 januari 2020, skilja sig i innehåll och fokus från männens? 

Det hon inte visste när hon började skriva var att fonden till boken skulle komma att bli den värsta ­pandemin sedan spanska sjukan 1918.”

Så blir du en antirasist 9789127171459(1)

IIbram X. Kendi – Så blir du en antirasist (Natur & Kultur)

”Motsatsen till rasism är inte icke-rasism utan antirasism. Det är historikern Ibram X. Kendis budskap i den uppmärksammade bästsäljaren Så blir du en antirasist, som har gjort honom till en av USA:s viktigaste tänkare om rasism.”

196353_5f7df896bef16

Adam Kucharski – Smitta: om virus, våld, finanskriser och fake news (Norstedts)

”Forskning kring sjukdomsutbrott löper som en röd tråd i boken, men idag används samma modeller också för att förstå och förutspå smittsamma fenomen inom helt andra fält. Författaren beskriver dessa dolda lagar, han kopplar samman saker som ter sig vitt skilda och förklarar dem på nya sätt: hur finanskriser beter sig som sexuellt överförbara sjukdomar och hur metoder som användes för att utrota smittkoppor nu tas i bruk för att minska våld med skjutvapen. Han visar på mönster och logik i det som ter sig nyckfullt, enormt och ogreppbart.”

tred

Louise Kjessler – Vad ett träd kan göra (Verbal förlag)

”Skogen har alltid varit viktig för oss i vårt skogstäta land. inte minst för rekreation. Den har också haft en avgörande del i vår ekonomiska utveckling. Och så fortsätter det att vara. Men idag handlar det inte bara om de traditionella användningsområdena, som byggmaterial och pappersmassa.

Redan nu används träfiber till exempelvis kläder. Och snart tror man att sådant som mänskliga organ och flygplan och solpaneler kan skapas och tillverkas av trä. Den nya forskningen och alla innovationer som kommit ur den visar att skogsbruket idag har helt nya och enorma utvecklingsmöjligheter.”

9789189155220 (2)

Jenny Andersson – Vad kommer efter socialdemokratin? Tankar om 20-talet (Verbal förlag)

”Vi står på tröskeln till ett nytt och historiskt årtionde. Har den krisande socialdemokratin fortfarande en roll att fylla där? Svaret är ja, enligt Jenny Andersson, professor i idéhistoria. Så länge kapitalismens tid inte är över, är socialdemokratin helt nödvändig för att världen inte ska urarta i kaos och apokalyps. För att göra socialdemokratin relevant krävs en ny teori om vad ekonomiskt värde och mänsklig värdighet är – en politik för att fördjupa välfärden och förverkliga en faktisk mänsklig frihet.”

Bikt-om-dikt-1-600x973 (1)

Niklas Schiöler – Bikt om dikt (Carlsson Bokförlag)

”I Bikt om dikt skriver Niklas Schiöler personligt och initierat om poesins betydelse: om livsförståelsen, skönheten och förgängligheten. Dikten som en andra andning. Det är på samma gång poesireflexion och konstbekännelse.

Under sömnlöshet begrundar Schiöler diktens väsen, dess existentiella kraft och det intensiva samspelet med läsaren. Ögonblick av språklig och mänsklig gemenskap uppenbaras, när han funderar på enskilda texter av Edith Södergran, Homeros, Gustaf Fröding, T.S. Eliot, Ida Börjel och många andra poeter från olika tider och språkområden.”

9789177750772-scaled

Christian Daun – Draksådd: om haverier och fiaskon när ”kommunen ska sättas på kartan” (Ordfront förlag)

”Draksådd handlar om svenska sätta-kommunen-på-kartanhaverier. Dessa är tillräckligt många för att utgöra en epidemi, en sjuka. Christian Daun besöker några av de mest omtalade: det kinesiska hotellkomplexet Dragon Gate, återstoden av hundramiljonersfloppen Medeltidens värld men också den borttynande bruksorten Lesjöfors, som håller på att förlora sin plats på kartan.”

Skrotbilar-skiss-600x741 (2)

Anders Björklund – Skrotbilar. Om hängivna samlare och deras fordon (Carlsson Bokförlag)

”Den här boken handlar om sådant som ofta ses som skrot. Vi finner det utanför tätorterna, invid skogsbryn och hålvägar där klungor av förfallna fordon står och skräpar. Vem är det som har parkerat dem här, och varför? Vid möten kring bilvraken och deras ägare får frågorna svar. Samlandet blir både begripligt och spännande om vi ser de gamla fordonen som en del av industrisamhällets och bilismens kulturarv. De som värnar om lämningarna har ofta kunskaper om försvinnande teknik och handgrepp. De kan också berätta om enskilda fordons historia, om tidigare ägare och olika äventyr. Skrot kan vara så mycket mer än bara skräp.”

Forbidden_literature_web-500x774

Red. Erik Erlanson, Jon Helgason, Peter Henning & Linnéa Lindsköld – Forbidden literature: case studies on censorship (Nordic Academic Press)

”I  Forbidden Literature samlas forskare från skilda discipliner och visar hur censur har utövats i nutid och dåtid, i såväl demokratier som totalitära regimer. I ingående fallstudier spårar de en obruten linje av en litterär dubbelnatur: böcker kräver både reglering och beskydd. Författarna prövar logiken bakom litterärt förtryck, särskilt under 1900- och 2000-talen, och analyserar varför det anses nödvändigt att kontrollera litteraturen. De åskådliggör samtidigt hur litterära praktiker formas och omformas av reglering och censur.”

11748 AI, robotar.indd

Red. Daniel Bodén & Michael Godhe – AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv (Nordic Academic Press)

”Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga?”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Barack Obama diskuterar teknik och kultur

Image via Wired

Artificiell Intelligens (AI) är omgärdat med mängder med myter och överdrifter. I en spännande artikel diskuterar Barack Obama — som gärna diskuterar allt från litteratur och teknik i det offentliga — AI i Wired. Inslaget har den härligt pompösa titeln ”Barack Obama, neural nets, self-driving cars, and the future of the world.” Den amerikanske presidenten är cool och tonar ned eventuella faror med AI:

”In science fiction, what you hear about is generalized AI,” säger Obama. ”Computers start getting smarter than we are and eventually conclude that we’re not all that useful, and then either they’re drugging us to keep us fat and happy or we’re in the Matrix. My impression, based on talking to my top science advisers, is that we’re still a reasonably long way away from that.”

Obama medverkar inte bara i Wired, han är gästredaktör för hela det senaste numret. Från mitt begränsade perspektiv verkar det som om svenska politiker skulle kunna lära sig mycket av Obama och hans pr-rådgivare.

Jag tror inte att svenska väljare är särskilt förtjusta i renodlade pärmbärare och byråkrater, jag tror att svenska väljare gärna skulle vilja veta vad våra ledande politiker har för tankar och idéer om exempelvis teknik, filosofi och kultur. Varför skulle inte svenska politiker oftare kunna framträda i sammanhang utanför det parlamentariska maskineriet?

Det är otroligt spännande att läsa Obamas samtal med författaren Marilynne Robinson: här och här, även om Obama ofta lämar det litterära och leder in samtalen på det politiska. Det är riktigt roligt att lyssna på Obama när han medverkar i komikern Marc Marons intervjupodcast WTF. Bara för att ta ett par andra exempel.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Artiklar

Go, det urgamla brädspelet som datorer fortfarande inte kan vinna

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

”Invented over 2500 years ago in China, Go is a pastime beloved by emperors and generals, intellectuals and child prodigies. Like chess, it’s a deterministic perfect information game — a game where no information is hidden from either player, and there are no built-in elements of chance, such as dice.1 And like chess, it’s a two-person war game. Play begins with an empty board, where players alternate the placement of black and white stones, attempting to surround territory while avoiding capture by the enemy. That may seem simpler than chess, but it’s not. When Deep Blue was busy beating Kasparov, the best Go programs couldn’t even challenge a decent amateur. And despite huge computing advances in the years since — Kasparov would probably lose to your home computer — the automation of expert-level Go remains one of AI’s greatest unsolved riddles.”

Citerat ur ”The Mystery of Go, the Ancient Game That Computers Still Can’t Win” av Alan Levinovitz i Wired, 12 maj 2014. Datorer kan matcha eller överglänsa människor i schack, Othello, Alfapet, backgammon, poker och Jeopardy. Men inte i Go. Vad kan man dra för slutsatser av det?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Det är svårt att sia om framtiden, särskilt om artificiell intelligens

Wellcome Library, London

Wellcome Library, London

”Perhaps the most significant inaccuracy concerned artificial intelligence (AI). In 1956 the polymath Herbert Simon predicted that ‘machines will be capable, within 20 years, of doing any work a man can do’ and in 1967 the cognitive scientist announced that ‘within a generation … the problem of creating ‘artificial intelligence’ will substantially be solved’. Yet, in spite of all the hype and the dizzying increases in the power and speed of computers, we are nowhere near creating a thinking machine.”

Citerat ur ”Why futurologists are always wrong – and why we should be sceptical of techno-utopians” av Bryan Appleyard i New Statesman 10 april 2014. En lång och väldigt underhållande artikel om tidigare och samtida futurologer och om deras böcker och förutsägelser, bland andra Ray Kurzweil som anställts av Google mycket på grund av hans omtalade bok, med en av de minst anspråkslösa boktitlarna någonsin: How to Create a Mind: The Secret of Human Thought Revealed (Penguin Books, 2013)

Innan du ens funderar på att köpa boken bör du läsa ”Homunculism”, filosofen Colin McGinns recension av Kurzweils bok i New York Review of Books, 21 mars 2013. Delvis med tanke på Kurzweils position som hovfilosof på Google rankar vi den som en av förra årets tio mest underhållande recensioner.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Artificiell intelligens, kanske i framtiden

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

”Sure, they could crunch numbers a billion times faster in 2000 than they could in 1950, but computer science pioneer and genius Alan Turing had predicted in 1950 that machines would be thinking by 2000: Capable of human levels of creativity, problem solving, personality, and adaptive behavior. Maybe they wouldn’t be conscious (that question is for the philosophers), but they would have personalities and motivations, like Robbie the Robot or HAL 9000. Not only did we miss the deadline, but we don’t even seem to be close. And this is a double failure, because it also means that we don’t understand what thinking really is.”

Ciiterat ur ”A.I. Has Grown Up and Left Home” av David Auerbach i Nautilus 19 december 2013. Snårig men bra översiktlig artikel om hur forskningen kring artificiell intelligens, efter upprepade misslyckanden, har skiftat inriktning under decennierna.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Artiklar