Etikettarkiv: Bauhaus

Mäktig pjäs om sovjetisk möbel-dizayn

Soviet_Design_Dusk_Jacket.indd

Kristina Krasnyanskaya & Alexander Semenov
Förord: Elizaveta Likhacheva & Christina Lodder
Soviet Design From Construtivism to Modernism 1920-1980

Scheidegger & Spiess

Sovjetisk arkitektur och grafisk design har ägnats stor uppmärksamhet, medan inrednings- och möbeldesignen har behandlats styvmoderligt. Den har behandlats lite som den pinsamma kusinen från landet eller en dålig kopia av internationell design. Den har betraktats som en ö utan kontakt eller utbyte med den västeuropeiska och amerikanska designen. Den tre kilo tunga pjäsen Soviet Design utmanar och nyanserar bilden.

Utgivaren Scheidegger & Spiess, ett framstående schweiziskt kvalitetsförlag, är specialiserade på utställningskataloger, men det är inga sladdriga häftade publikationer man ger ut, utan vackra och in i minsta detalj välgjorda praktverk, som står på egna ben. Den här volymen innehåller 257 färgbilder och 171 svartvita bilder. Det är sällsynt njutbart och spännande att bläddra i och läsa Soviet Design.

Soviet-Design_p374-375_Example-All-Union-Competition_1972

Examples of interior design showcased at the All-Union Competition for the Best Model Furniture for Residential and Public Buildings. © All-Union exhibition catalogue, 1972.

Soviet-Design_p315_Canteen-building-lake-Sevan _Kochar-Mazmanyan_1969

Gevorg Kochar, Mikhael Mazmanyan. Canteen building at the Sanatorium for Writers on Lake Sevan in Armenia (1969). Photo Mikhail Churakov. 1970s–1980s. © Shchusev State Museum of Architecture collection.

Det är många stilar och riktningar att hålla reda på – konstruktivism, nyklassicism, Art Deco, Sovjetisk Art Deco, Sovjetisk nyklassicism, funktionalism, Soviet Ampir / Stalinsky Ampirpost-konstruktivism, modernism, senmodernism – och en tidslinje över hur de avlöste och överlappade varandra skulle ha varit till hjälp. Jag löste det med att föra anteckningar.

Idealhemmet

De olika stilarna och riktningarna avlöste varandra snabbt, eftersom det var staten, snarare än marknaden, modet och smaken, som styrde vad som producerades. Staten sanktionerade hur sovjetmedborgaren hem borde se ut. Men man tog en viss hänsyn till vad som efterfågades, eller kanske snarare vad man trodde efterfrågades. Möblerna måste även anpassas efter produktionsresurserna.

Men den konstruktivismen raderades inte ut under Stalin-eran; den levde vidare som en påminnelse om guldåldern under Sovjets utopiska första fas. Kraftigt förenklat, som förlaget formulerar det – boken tecknar en rörelse från den avant-gardistiska konstruktivismen till  Art Deco och tillbaka till det avant.gardistiska och Bauhaus.

Flera recensenter har utnämnt boken till ett standardverk. Som gåva eller julklapp till någon designintresserad passar Soviet Design perfekt – den är vacker och välgjord. Det är en manlig historia, framträdande personer i det biografiska avsnittet: El LISSITZKY, Karo HALLABYAN och Solomon LISAGOR.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

L. Moholy-Nagy: Painting, Photography, Film

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är bb8-moholy-nagy-e1604590162569.png

L. Moholy-Nagy
Painting, Photography, Film

Bauhausbücher 8
Övers. Jillian DeMair & Katrin Schamun
Lars Müller Publishers

”The enemy of photography is the convention, the fixed rules of ‘how to do.’ The salvation of photography comes from the experiment.”
 — L. Moholy-Nagy

Den första meningen i L. Moholy-Nagys verkligt banbrytande och fortfarande aktuella bok Painting, Photography, Film [Malerei, Photographie, Film, 1925]:

”This book is a defense of photography, which many people still think of as an inferior mechanical operation. But its productive character as a means of expression and creation is almost unknown.”

När den mångkunnige ungraren L. Moholy-Nagy (1895–1946) kom till Berlin var det nästan som om den kreativa miljön var förberedd för att passa honom. Han erbjöds en plats vid Weimars Bauhaus 1923, men det dröjde inte länge innan han tillhörde den inre kretsen av Bauhaus kreativa genier. När skolan flyddade till Dessau, sjösatte Moholy-Nagy och Walter Gropius ett fruktsamt projekt. De delade på redaktörsskapet för bokserien Bauhausbücher.

Inom parentes sagt: Det borde skrivas mer om kvinnorna på Bauhaus.

Painting, Photography, Film, bok nummer 8 i serien, var verkligt banbrytande och på sätt och vis profetisk. Han menade, redan 1925, att både foto och film åtminstone borde ha jämbördig status med andra konstarter. Det dröjde ett tag innan det blev så – om det ens är det nu?

Det schweiziska kvalitetsförlaget Lars Müller Publishers gav ut en hel rad Bauhaus-böcker 2019, då det var 100 år sedan skolan, verkstaden och kollektivet grundades. Lars Müller har lagt ned mycket möda och kunskap på att göra böckerna attraktiva och i linje med originalen.

”Als wahres publizistisches Highlight im Bauhaus-Jubiläumsjahr macht Lars Müller Publishers […] einer internationalen Leserschaft vier Bände der von Walter Gropius und László Moholy-Nagy herausgegebenen Bauhausbücher neu zugänglich.”
Cold Perfection

Bauhaus-böckerna trycks på tyska och engelska och i den engelskspråkiga utgåvan av Malerei, Photographie, Film har man så långt det varit möjligt försökt efterlikna Moholy-Nagys distinkta och anslående typografi. Skyddsomslaget är också troget originalet, även om titeln är på engelska. Boken är bunden i gult tyg med röd text, precis som originalet. Det ganska omfattande bildmaterialet – som illustrerar fotografiets och filmens möjligheter – är detsamma som i originalet. Det är bokkonst på hög nivå.

Jag vill verkligen rekommendera ett besök på Lars Müller Publishers hemsida, med de olika Bauhaus-publikationerna, exempelvis en helt underbar faksimilutgåva av Bauhaus tidskrift: Red. Lars Müller, bauhaus journal 1926–1931.

bauhaus-journal-e (1)

De flesta böckerna kostar 3-400 kr och funkar naturligtvis perfekt som gåva eller julklapp till någon som är intresserad av foto, film, typografi, arkitektur, design och vackra och välgjorda böcker. Klicka här.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Recension: ”Wilhelm Deffke – Pioneer of the Modern Logo”

Unbenannt-3

Wilhelm Deffke – Pioneer of the Modern Logo
Red. Bröhan Design Foundation
Scheidegger & Spiess, 2014

Trots att Wilhelm Deffke (1887-1950) har utsetts till ”Den moderna logotypens fader” av den amerikanska kritikern Steven Heller – få personer har skrivit så mycket om den grafiska designens moderna historia – så är det mest branschfolk som känner till den tyske grafiske designern, arkitekten, poster- och bokdesignern. Tills nu, för nu har den första monografin om Deffke kommit ut.

Wilhelm Deffke – Pioneer of the Modern Logo är ett riktigt praktverk – nästan 400 sidor med ungefär 600 illustrationer och 14 spännande essäer som täcker olika delar av Deffkes rika och mycket mångskiftande produktion. Ganska lite är känt om Deffkes privatliv, så fokus ligger mycket tydligt på yrkesmannen Deffke.

Efter studier vid Kunstgewerbeschule Elberfield, började han arbeta för Peter Behrens 1909 i hans ateljé i Neubabelsberg, inte långt från Potsdam. Där lärde han känna Walter Gropius och Mies van der Rohe. 1915 startar han i Berlin en reklambyrå tillsammans med Carl Ernst Hinkefuss, Willhelmswerk, som enligt boken var en av de allra första moderna tyska reklambyråerna.

978-3-85881-737-2_Deffke_ENGL_05

© Bröhan Design Foundation

Boken är gjord i samarbete med Bröhan Design Foundation, som grundades 2005 av samlaren, entreprenören, galleristen och forskaren Torsten Bröhan. Ett av målen med stiftelsen är just att lyfta fram förbisedda designers från 1900-talet. Och ju mer man läser om Deffke, desto tydligare blir det att både hans stil och tänkande kring reklam på många områden låg långt före sin tid. Han förespråkade branding långt innan det blev en självklar del av marknadsföringen.

Wilhelm_Deffke-p93_sugar-poster-1925

Wilhelm Deffke, Poster, “Der Zucker—Ausstellung der Zucker herstellenden und verarbeitenden Industrien Deutschlands”, (Sugar—Exhibition for Sugar Producers and Processing Industries in Germany) Magdeburg 1925, Dr. Selle & Co. A.G., Berlin, 90.5 x 61.2 cm, the estate of Wilhelm Deffke © Bröhan Design Foundation

Och det är verkligen slående hur modernt Deffkes visuella språk är, kanske särskilt tydligt vad gäller logotyperna, med sin långt drivna stilisering och höga abstraktionsgrad. Deffke skapade 10.000 logotyper till produkter och företag, men utformade även, förutom nämnda posters och böcker, spektakulärt material till mässor och utställningar åt företag som Reemtsma (cigaretter), Rückforth (livsmedel, kosmetika) och Manoli (cigaretter). Även på detta område var han en föregångsman, men jag tycker att logotyperna intar en särställning i produktionen.

a7793bd77

Wilhelm Deffke, Signet for Fernseh AG, Berlin, 1937, registered on August 5, 1937, entered in the Warenzeichenblatt on December 1, 1937 under no. 497993, the estate of Wilhelm Deffke, film with signets, 1945 © Bröhan Design Foundation

Enligt Deffke skulle också just logotypen tjäna som fundament i ett företags marknadsföring. Med sin abstrakta stil, som han utvecklade tidigt på 20-talet, förebådar Deffke både den senare utvecklingen inom ”New Typography” och Bauhaus typografi.

Wilhelm_Deffke-p189_Eule_klein

Wilhelm Deffke, Owl signet, 1917, in Wilhelmwerk, ed. Handelsmarken und Fabrikzeichen: Eine Werbeschrift. Charlottenburg 1917, identical to “Hausmarke des Philosophen A. Vetter,” Deutscher Buch- und Steindrucker 30, no. 6 (1924): 410 © Bröhan Design Foundation

Och som ytterligare ett bevis på att Deffke var före sin tid, så används vissa av hans logotyper fortfarande, som de två sammanlänkade figurerna, för knivtillverkaren J.A. Henckels.

Deffkes mest omstridda skapelse är ett stiliserat hakkors, men en av hans assistenter har hävdat att det helt enkelt knycktes av nazisterna på 20-talet. Det var innan dess en ganska vanlig symbol. Och efter kriget intygade Walter Gropius, när han verkade vid Harvard, i ett brev till de tyska myndigheterna att Deffke aldrig samarbetade med nazisterna.

978-3-85881-737-2_Deffke_ENGL_03

© Bröhan Design Foundation

Torsten Bröhan köpte Deffkes kvarlåtenskap 2010. Han insåg genast att Deffke förtjänade en större publik, och han sparade inte på krutet. 11 konsthistoriker och två experter på design anlitades för att skriva Deffkes historia.

Satsningen har verkligen burit frukt, Wilhelm Deffke – Pioneer of the Modern Logo är välgjord in i minsta detalj och även om bildmaterialet är bokens huvudnummer, så är essäerna sällsynt välskrivna. De sätter in Deffkes verk i ett mycket vidare designhistoriskt sammanhang, där det utan tvekan hör hemma.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner