Tag Archives: böcker

De bästa böckerna andra halvan av 2017, enligt The Millions

Boksajten The Milllions har en bred litteraturbevakning, men deras omfattande och översiktliga listor är något utöver det vanliga. Och nu är det dags för ”Most Anticipated: The Great Second-Half 2017 Book Preview”. Sajtens skribenter har alltså valt ut och presenterat de böcker de tror mest på under andra halvan av 2017. Inspirerande läsning, med nästan 80 böcker som kommer ut från juli till december.

Det var svårt att välja, men här nedan kan du kika på fem av våra favoriter från listan.

images
Samantha Hunt – The Dark Dark (FSG Originals)

Hunt har skrivt tre kritikerrosade romaner, varav en om geniet Nikola Tesla, men hennes nya bok är en, som det verkar, ganska flippad novellsamling. Den ska tydligen vara absurd, kuslig och vacker på en och samma gång. Hunt trollar fram ett universum på bara några sidor, för att sedan dela det i hälften, avlocka det humor, varpå det utplånas medelst absurda medel och sedan återuppstår.

Enligt förlagsreklamen: ”Each of these ten haunting, inventive tales brings us to the brink—of creation, mortality and immortality, infidelity and transformation, technological innovation and historical revision, loneliness and communion, and every kind of love.”

Här kan du provläsa eller lyssna på en av Hunts noveller som publicerats i New Yorker: ”A Love Story”

Goodbye_Vitamin_APPROVED.indd

Rachel Khong – Goodbye, Vitamin (Henry Holt & Co)

Det här är en av listans många debutböcker, Khongs roman om en ung kvinna som slår upp sin förlovning och flyttar hem till sina föräldrar. Där upptäcker hon att allt inte står rätt till och som kommer att ställa allt på sin spets: hennes far håller på att bli allt mer dement. Romanen ska vara sorglig (naturligtvis), humoristisk och ömsint. Lauren Groff blurbar och kallar Khong magiker, medan Justin Taylor att Khong har blås nytt liv i ”the slacker comedy, the family drama, and the campus novel.”

Wen-Twenty+Minute+Silence

Shawn Wen – A Twenty Minute Silence Followed by Applause (Sarabande)

Alla dem, hundratusentals personer, som blev traumatiserade av svensk barnteve i allmänhet och Clownen Manne i synnerhet, kanske inte blir lockade av det här: ”A book-length essay on the mime Marcel Marceau, informed by interviews with his students, closely observed performances, and archival research. Remarkably innovative in structure and style, the book employs lists, prose poems, syllabi, a travel itinerary, a catalog of his possessions, and more. A Twenty Minute Silence Followed by Applause is a celebration of Marceau’s transcendent creation.” Om jag hade kunskap och medel skulle jag överväga att ge ut den på svenska.

c75143c9dbed08766750e22473c83084-w204@1x

Chris Kraus – After Kathy Acker: A Literary Biography (semiotext(e))

Enligt recensionen i Publishers Weekly är Kraus (I Love Dick) generös och beundrande, men alls inte okritisk i sin biografi över Kathy Acker (1947–1997), ”a post-punk icon for the Bush/Thatcher years.” Acker skapade ju högst medvetet och målmedvetet bilden och myten om sig själv, men Kraus ska tydligen skickligt navigera förbi rena påhitt.

Recensionen är överlag mycket uppskattande, även om den avslutas med en brasklapp: ”Kraus proves a master of her craft, displaying a wry sense of humor and giving fine-tuned close readings of Acker’s writing. She takes subtle jabs at Acker’s obsession with image and taste for conspicuous consumption, noting how Acker’s back tattoo and motorcycles burnished her public persona. Ultimately, Kraus convincingly demonstrates that Acker was a fiercely intelligent writer of ‘discursive first-person fiction.’ The book will excite fans of Acker, though those less interested in her work might find the level of detail heavy going.”

61tv2yxvsIL._SX327_BO1,204,203,200_

Gabriel Tallent – My Absolute Darling: A Novel (Riverhead Books)

Förhandssnacket och blurbandet är hysteriskt i USA, men den här romanen får ovanligt mycket beröm. Skriver Stephen King, med en inledande snygg retorisk manöver:

”There are books we like well enough to recommend, but there are a very few— To Kill a MockingbirdCatch-22, The Things They Carried— that we remember forever. To my own shortlist I can now add My Absolute Darling, by Gabriel Tallent. Fourteen-year-old Turtle Alveston is a brilliantly rendered creation, and her father is the most terrifyingly believable human monster to inhabit the pages of a novel since Harry Powell in The Night of the Hunter. This book is ugly, beautiful, horrifying, and uplifting.”

Törs man lita på King? Bör man överhuvudtaget väga in blurbs när man väljer bok? Berätta gärna vilken bok på The Millions lista som du helst skulle vilja läsa.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Listor

Böcker doftar gott

Böcker doftar gott men olika. Gamla böcker, och antikvariat, doftar på ett sätt. Nya böcker doftar på ett annat sätt. Det har med kemi och material att göra. För bokälskare är doftande böcker lite som viner, de väcker alla möjliga associationer. Alberto Manguel föredrar doften av Penguin pockets, som han tycker doftar som ”färska skorpor”.

Om du är intresserad av böckers dofter bör du läsa: ”Can you judge a book by its odour?” av Claire Armistead i The Guardian. Konservatorer och historiker har alltid använt doften som en ledtråd när de handskats med och bedömt böcker, men nu håller forskare på att ta fram vetenskapliga metoder för att bestämma och kategorisera dofterna.

Skriv gärna och berätta om du tycker att någon bok eller bokserie doftar särskilt gott. Beskriv gärna doften.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Filed under Notiser

Några av sommarens bästa böcker 2017

20170402_184851

Branschtidskriften Svensk bokhandel har – äntligen! – kommit ut med sitt sommarnummer. Traditionsenligt har vi gjort ett urval bland sommartitlarna; vi har självsvåldigt plockat ut några som vi tycker verkar särskilt lovande.

Maj:

9789127151444_0_

Ben Lerner – På väg från Atocha (Natur & Kultur)

Ben Lerner identifierar sig som poet (läs dikt), men så skrev han den här romanen, och blev närapå geniförklarad. Den och uppföljaren, 10:04, tillhör mina absoluta favoriter de senaste fem åren. Lerner är rolig och smart och egensinnig. Jag skulle betala mycket för att få vistas i hans medvetande ett par veckor.

Romanen handlar om en amerikansk poet på stipendium i Madrid, som känner sig som en bluff och kanske är en bluff. Han gör allt som står i hans makt för att verka normal, men han röker hellre gräs än gör det han kommit till Madrid för att göra. Boken bär också nästan som på ett estetiskt program, utan att för den skull vara det minsta torr. Sommarens nya roman i tävlan med Den underjordiska järnvägen och Nix!

9789127151420_1_

Ben Lerner – Varför alla hatar poesi (Natur & Kultur)

Ja, Ben Lerner identifierar sig alltså som poet, och i den här essän briljerar han med sina kunskaper om den. Han försöker förstå varför poesin är så hatad och älskad, ibland av en och samma person. Här ett citat ur vår recension av den engelska utgåvan: ”Poesin gör samtidigt anspråk på att vara sprungen ur det djupt personliga och att vara något allmängiltigt. Det är en ekvation som inte går ihop. Alla dikter är därmed dömda att ‘misslyckas’ och detta kallar Lerner för ‘poesins bittra logik'”.

Men poesin är inte död. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den här boken, exempelvis när Lerner gör en närläsning av det som betraktas som världens sämsta dikt.

Omslagsbild inte tillgänglig ännu

John Ashbery – Dikter (Natur & Kultur)

John Ashbery är en av ovan nämnde Ben Lerners favoritpoeter, och den gamle mästaren – Ashbery har i decennier varit en viktig röst inom den amerikanska poesin – gillar Lerners böcker, både prosan och poesin. Ashbery tillhörde den så kallade New York-skolan. Han insåg tidigt att det kunde vara fruktsamt att blanda högt och lågt: surrealism, science fiction och annan populärkultur varvas med klassiskt måleri.

13072043_O_1

Karl Ove Knausgård – Om sommaren (Norstedts)

Den fjärde och sista delen i Knausgårds hyllade årstidssvit, som av fölaget beskrivs som ”ett slags personlig encyklopedi skriven av en far till sin yngsta dotter.” Den här boken står högt upp på min önskelista.

Omslagsbild inte tillgänglig ännu

Kjell Askildsen – Noveller (Natur & Kultur)

Det sägs att Knausgård inte är särskilt förtjust i noveller, men det är hans landsman Kjell Askildsen. Eller förtjust, han är i vilket fall som helst Nordens novellkung. Han är känd för att skriva extremt täta berättelser, förlaget kallar det ”ett slags ‘absolut litteratur'”. Urvalet noveller till denna bok har Askildsen själv gjort.

9789127150713_0_

Teju Cole – Kända och underliga ting (Natur & Kultur)

Jag har bara läst positiva saker om den här boken, och den var en av de allra mest hajpade essäböckerna i USA förra året. Cole slog igenom stort med romanen Öppen stad och nu visar han vilken skicklig essäist han är. Citerat ur förlagstexten: ”Boken återspeglar Coles passion för människan och hennes värld. Med texter om litteratur, historia, fotografi och politik dyker han ner i ämnen som Virginia Woolf och James Baldwin, Tomas Tranströmer och W. G. Sebald, Barack Obama och Black Lives Matter.”

hiekkapelto_kolibri_omslag_inb

Kati HiekkapeltoKolibri (Modernista)

”Det påminner om Henning Mankell när kriminalpolisen Anna Fekete arbetar med svåra brottsutredningar i norra Finland, samtidigt som hon begrundar livets kärvhet.”
— Helsingin Sanomat

rhys_godmorgon_midnatt_omslag_inb

Jean Rhys – Godmorgon, midnatt! (Modernista)

”Den mest subtila, mest fulländade – och mest mänskliga – av Jean Rhys romaner.”
— V. S. Naipaul

Juni:

9789127147867_1_

Italo Calvino – Om en vinternatt en resande (Natur & Kultur)

Italo Calvino var en av 1900-talest riktigt stora författare, som skapade den ena märkliga och fantasifulla fiktiva världen efter den andra. Han påminner en del om Borges, men hans litterära universum är varmare och generösare, tycker jag. Det här är en av hans allra mest älskade och ikoniska romaner, vid sidan av Klätterbaronen och De osynliga städerna. Du kan läsa mer om Natur & Kulturs satsning på Calvino här.

9789127147881_0_

Italo Calvino – De osynliga städerna (Natur & Kultur)

Italo Calvino var en av 1900-talest riktigt stora författare, som skapade den ena märkliga och fantasifulla fiktiva världen efter den andra. Han påminner en del om Borges, men hans litterära universum är varmare och generösare, tycker jag. Det här är en av hans allra mest älskade och ikoniska romaner, vid sidan av Klätterbaronen och Om en vinternatt en resande. Du kan läsa mer om Natur & Kulturs satsning på Calvino här.

zambreno_green_girl_omslag_inb

Kate Zambreno – Green girl (Modernista)

Ur förlagets beskrivning: ”Ruth är en ung amerikanska i London. Om dagarna jobbar hon på parfymavdelningen på ‘Horrids’, där hon försöker sälja parfymen Begär. Om kvällarna och nätterna rör hon sig genom en värld som liknar en enda ögonlob riktad mot henne. Men vem är det som berättar hennes historia? Hur ska vi förstå den grymma tydlighet med vilken hon beskrivs?” Horrids! Bara en sån sak.

Juli:

9789100154400

David Grossman – En häst går in på en bar (Albert Bonniers)

Titeln är fenomenal och den här romanen ska tydligen vara något utöver det vanliga. Citerat ur förlagets beskrivning: ”Ståuppkomikern Dovaleh G är ensam på scenen. Han vet hur han ska hantera publiken, han är fräck, provocerande och rolig. Men allt mer övergår han till att berätta om sitt liv – om mamman som varit med om Förintelsen, om pappan som brukade misshandla honom men också stod för vardagsomsorg. Han skildrar mobbning och svek han utsatts för som barn, men också vuxenlivets äktenskapliga misslyckanden. Publiken som har kommit för att få skratta blir konfunderad.”

barnes_natt_bland_hastar_omslag_inb

Djuna BarnesNatt bland hästar (Modernista)

Citerat ur förlagstexten: ”Djuna Barnes, en av modernismens stora ikoner, var en mästare i novellgenren. Ändå var hon sparsam med att återpublicera novellerna. När hon väl gjorde det så reviderade hon dem ofta så mycket att det blev nya texter. Så skedde med det svenska urvalet Natt bland hästar, som därigenom kom att bli ett unikt Djuna Barnes-verk. Tio noveller – av vilka flertalet hör till hennes mest klassiska – som författaren skickade till Sverige i grundligt omarbetade versioner.”

Augusti:

9789100171100_200x_den-underjordiska-jarnvagen

Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (Albert Bonniers)

En av de allra, allra största romanerna förra året i USA. Den här romanen handlar om slaveriet och är en blandning av historisk roman och speculative fiction. The Underground Railroad var under 1800-talet i Amerika benämningen på de hemliga rutter och safe houses, som användes av afroamerikanska slavar när de rymde till fria stater. Termen användes även som benämning på de abolitionister, både vita och färgade, såväl fria som ofria, som hjälpte slavar på flykt. Whitehead har i sin både drabbande och äventyrliga roman låtit den metaforiska underjordiska järnvägen bli en riktig underjordisk järnväg.

673

Nathan Hill – Nix (Brombergs)

Det här var en av de mest omtalade romanerna i USA förra året. Plötsligt ser huvudpersonen, Samuel, sin sedan många år tillbaka försvunna mor på löpsedlarna och i tv-nyheterna. Hon blir tillfälligt kändis sedan hon kastat sten på en republikansk politiker. Handlingen delar USA i två läger. Vem är hon egentligen? Och varför övergav hon sin son? Det här är en bred samhällsskildring, som New York Times recensent anser motsvarar kraven man kan ställa på en Great American Novel.

9789170378867

Fjodor Dostojevskij, Nikolaj Gogol, Aleksandr Kuprin, Karolina Letino, Aleksandr Pusjkin, Anton Tjechov, Lev Tolstoj, Ivan Turgenjev … – Ur Gogols kappa (Ordfront)

Ryssarna är kända för riktiga bjässar till romaner, men man har också producerat bland det bästa som går att uppbringa inom novellkonsten. En bonus är att man också tagit med lite mindre kända namn. Riktigt spännande.

674

Richard Ford – Mellan dem. Minnen av en barndom (Brombergs)

Ur förlagets beskrivning: ”Författaren till Kanada är tillbaka med en varm kärleksförklaring till två föräldrar, om vad som händer med ett kärlekspar när ett barn kommer mellan dem. Ett berörande och ett intimt porträtt av livet i den Amerikanska södern under mitten av 1900-talet.”

Skriv gärna och berätta vad du tycker att vi missat. Eller om du tycker att någon bok inte borde vara med på listan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Listor

De 50 största boknyheterna 2016, enligt sajten Lit Hub.

charlie_and_the_chocolate_factory_original_cover

Originalomslag till Roald Dahls megaklassiker. Bild via Wikipedia

För andra året i rad, tror jag, sammanställer alltid lika underhållaande Lit Hub en lista med föregående års 50 största litteraturnyheter. För att bygga upp dramatiken portionerades listan ut i mindre delar: (50-31), (30-16), (15-6) samt (5-1).

Det är verkligen en blandning mellan högt och lågt. En nyhet, en av de mindre men definitivt en av de mest absurda, handlar om att ett litet brittiskt bryggeri ska brygga ett öl med en jäststam som de skrapat bort från ryggstödet på Roald Dahls skrivbordsstol. Det låter märkligt, Dahl gick ju bort 1990, men jästsvampar kanske kan leva och frodas på en möbel i ett kvartssekel?

En av de största nyheterna är att skräpåret 2016 fick många att söka sig till poesin igen, som ett svar på Trumpismen, fejkade nyheter, post truth och annat elände. Den allra största nyheten kommer emellertid från Sverige, fetmjölkens avlånga land.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Listor

Ljudet av boksidor som bläddras

AMSR är ett mycket märkligt YouTube-fenomen. Förkortningen uttyds Autonomous sensory meridian response och beskriver en känsla av välbehag som utlöses av vissa triggers, exempelvis viskningar och olika ljud, t.ex. ljudet av när någon borstar sitt hår eller ljudet som framkallas när man drar med fingrarna över piggarna på en hårborste.

De som spelar in de här klippen, för enkelhetens skulle kan vi kalla dem terapeuter, använder extremt känsliga mikrofoner, så att man upplever att deras viskningar och ljuden kommer väldigt nära. De mest populära YouTube-klippen har visats uppemot 20 miljoner gånger.

Bäst kanske man kan beskriva ASMR som en teknik för att koppla av och terapeuterna spelar ofta en roll, de låtsas att de tar emot tittaren/lyssnaren på en frisersalong, ett SPA eller en sömnklinik.

En subgenre av AMSR-klipp handlar om böcker. Terapeuten kan då låtsas att han eller hon är en bibliotekarie eller föreståndare för ett antikvariat. Böcker förevisas och olika ljud frambringas, genom att man trummar med fingertopparna mot böcker, att man stryker med fingrarna över omslag eller öppnar knarrande antikvariska böcker.

Själv tycker jag att YouTube-klippen med viskningar och av rollspelskaraktär ofta är lite cheezy, men det finns flera med enbart ljud. Som det här med ljudet av bläddrandet i en bok:

Eller det här med ljudet av en äldre bläckpenna mot papper:

Eller det här med ett lite modernare ljud, av en elektronisk skrivmaskin:

Att YouTube-klipp av det här slaget lockar miljontals tittare/lyssnare kanske kan framstå som märkligt. Men det är väl ett tecken på att det finns en stark längtan, möjligen paradoxal, efter ljud kopplade till olika taktila upplevelser, som gått förlorade på grund av en allt längre driven digitalisering.

Det finns antagligen redan, men skulle man inte kunna tänka sig exempelvis läsplattor med bläddringsljud? Eller läsplattor behandlade så att de luktar som nytryckta böcker? Det kanske inte är några bra idéer och kanske kan man tolka de här YouTube-klippens popularitet som, möjligen paradoxala, tecken på att den fysiska boken är svår att ersätta med digitala alternativ.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Film video och ljud

Dada 100 år – 6 bra böcker + intervju med Adrian Notz

”Bevor Dada da War, war Dada da”
— Hans Arp

Den 5 februari 1916 grundades dadaismen på Cabaret Voltaire, Spiegelgasse 1, i Zürich. Därifrån spred den sig över stora delar av världen – till Berlin, Hannover, Köln, Paris, Barcelona, New York – och kom att påverka konstvärden i grunden.

Det är i år 100 år sedan dadaismen grundades och det har firats världen över med stora utställningar, inte minst i den tyskspråkiga världen. Det har också getts ut en hel del böcker och utställningskataloger om dadaismen. Det här är några tips.

9783858817679_300dpi

Genesis Dada. 100 Years of Dada Zurich
Red. Arp Museum Bahnhof Rolandseck i
samarbete med Cabaret Voltaire
Scheidegger & Spiess

Genesis Dada fokuserar på dadaismens rötter och födelse. Genuint underhållande tematiska essäer; de flesta är relativt lättlästa, men ett par av dem är riktigt snåriga. Trots det är det här en bok som borde funka för dem som söker en introduktion till dadaismen.

9783858817754_300dpi

Dadaglobe Reconstructed
Medverkande: Adrian Sudhalter,
Michel Sanouillet, Cathérine Hug,
Samantha Friedman, Lee Ann Daffner
& Karl D. Buchberg
Scheidegger & Spiess

Dadaglobe Reconstructed handlar särskilt om Tristan Tzaras alldrig fullbordade antologi-projekt Dadaglobe. En fantastisk bok i vilken forskare och konstkännare berättar om försöket att rekonstruera Dadaglobe. Andra halvan av boken utgörs av den rekonstruerade antologin.

Dada_Bez_SuS_R24_englisch.indd

Dada Africa. Dialogue with the Other
Red. Ralf Burmeister, Michaela Oberhofer,
och Esther Tisa Francini
Scheidegger & Spiess

”Utställningskatalogen Dada Africa är en rejäl pjäs, rikligt illustrerad och med ett tjugotal mycket välskrivna essäer indelade i fyra tematiska block: Dada Performance, Dada Gallery, Dada Revolt och Dada Magic.” För dem som är särskilt intresserade av dadaisternas (betydande) intresse för icke-västerländska kulturer, med särskild tonvikt på Afrika.

9780192802545

David Hopkins
Dada and Surrealism. A Very Short Introduction
Oxford University Press

Dada and Surrealism är en kort, bitvis knastertorr och underhållande introduktion till två av modernismens mest kända ismer. Mycket termer och begrepp.

9783836505628.main

Dietmar Elger
Dadaism
Red. Uta Grosenick
TASCHEN

Dadaism bygger till stora delar på analyser av enskilda konstverk. En hel del bilder. Opretentiös och jämförelsevis lättillgänglig.

three-new-york-dadas-and-the-blind-man-5

Marcel Duchamp, Henri-Pierre Roché och Beatrice Wood
3 New York Dadas and The Blind Man
Introduktion: Dawn Ades
Övers. Chris Allen
Atlas Press

Det här består 3 New York Dadas and The Blind Man av: Först ett drygt 20 sidor långt och oerhört initierat förord av dadakännaren Dawn Ades. Sedan Henri-Pierre Rochés ofullbordade roman Victor, ett sjuttiotal sidor. Och sedan två faksimilnummer av legendariska tidskriften The Blind Man, som Marcel Duchamp, Henri-Pierre Roché och Beatrice Wood både skapar och medverkar i. Och så sist men inte minst, utdrag ur Beatrice Woods självbiografiska I Shock Myself3 New York Dadas and The Blind Man kanske främst riktar sig till dem som har ett specialintresse för New York dada.

Läs gärna vår intervju med Adrian Notz, chef på Cabaret Voltaire i Zürich. Idag fungerar institutionen ungefär som ett kulturhus. Under jubileumsåret 2016 har man haft ovanligt mycket att göra.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Listor

”Sex säljer, feministiskt sex säljer ännu mer”

13067247_O_1

Köp

”[How] Dunham and her ilk – Melissa Broder, Amy Schumer, Lindy West, even poet Kim Addonizio – have emerged as the confessional darlings of millennial feminist writing is important. We are now in a time where the avowal of nakedness (both physical and emotional) is key, where the publicly exposed woman is truly courageous. The line between titillation and transgression is a fine one and in a voyeuristic world that expects women to all be coquettish exhibitionists, titillation does feminists no favours. To borrow Bitch Media founder Andi Zeisler’s argument in We Were Feminists Once, what we are seeing now is feminism used as a brand; dislocated and disconnected from any collective political project. Sex has always sold well – but feminist sex sells even better.”

Citerat ur ”A vogue for self-exposure has reduced feminism to naked navel-gazing” av Rafia Zakaria i The Guardian, 12 juli 2016.

01cf47266a74d15fcb8855d55e7aa836

Köp

Zakarias text i The Guardian har väckt en hel del uppståndelse, och den är något av en brandfackla som riktar sig kritiska udd mot en särskild sorts feministisk bekännelselitteratur, som hon menar har fått ett allt större utrymme och inflytande sedan Lena Dunham kom ut med Not This Kind of Girl. Zakaria menar att den här självutlämnande litteraturen, som ofta fokuserar på kroppen och sexualiteten, snarare är begränsande för feminismen än subversiv, delvis för att den nästan uteslutande är skriven av vita priviligierade kvinnor och utan ett bredare samhällsperspektiv.

Jag tycker att Zackaria har flera intressanta poänger – kroppen är tveklöst viktigare inom delar av dagens feminism än samhället, för att inte tala om världen – men jag tror också att exempelvis Lena Dunham skulle vara den första att erkänna att hennes perspektiv är begränsat, och att exempelvis fattigas och färgades berättelser är mer angelägna än hennes, bland annat för att de får så litet utrymme. Dessutom är det lite typiskt att det är en grupp kvinnor, som skriver väldigt olika, som blir skarpt kritiserade för att de skrildrar fel saker. Jag tycker exempelvis att det är en enorm skillnad mellan Lena Dunhams och Melissa Broders texter.

Skriv gärna och berätta vad du tycker om Zakarias sågning av den här varianten av tredje vågens feminism. Är kritiken träffande eller missriktad?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Citat