Etikettarkiv: bokhistoria

Biblis 70, nytt fullmatat sommarnummer

!Biblis70_390x551

Biblis 70 Sommaren 2015
Red. Ingrid Svensson & Ulf Jacobsen

Det nya numret av Biblis pyds av en karikatyr, och om karikatyrer handlar den inledande texten av Patrik Steorn. Den handlar mer bestämt om den rika samling europeiska karikatyrer, främst brittiska, som en gång tillhört Niclas Holterman (1758-1824), svensk handelsman och godsägare. De finns nu i Kungliga bibliotekets samlingar och några av dem kan man se i utställningen ”Mode på KB”, som pågår fram till och med 17 oktober.

Den moderiktigt klädde mannen, ofta trådsmal och klädd i tajta kläder, var ett vanligt förekommande motiv. Inte sällan var den satiriska udden riktad mot en kontinental, läs fransk, typ av manlighet. Steorn skriver väldigt initierat, underhållande och översiktligt om Holtermans och svenska karikatyrer under 1700-talet. ”Sprätthök” kallades de taniga modeslavarna nedsättande, och karikatyrerna ingick i Sverige i en diskurs som handlade om vad det innebar att vara man i allmänhet och svensk man i synnerhet.

Ett av de andra stora numren handlar om Leif Thollander (1931-2015) och hans fantastiska formgivning av böcker. Christer Jonson och Per Werme skriver väldigt fint och lyhört om drygt 20 omslag formgivna av Thollander. Det handlar om hans konsekvent genomförda visuella grepp, som han redan vid starten av Elisabeth Grate Bokförlag, använde för att forma förlagets grafiska profil. Det handlar om enskilda särskilt minnesvärda omslag och spännande lösningar:

”När vi sett galleriet av arbeten är det slående att han hade en känslig hand med bredpennan, vilket flera kalligrafiska titlar visar. Det finns inte bara Corsiva cancellaresca utan även vardagsnära skriftformer. Speciellt slagkraftig är omslagsbilden till F.G. Lorcas Närmare blodet än bläcket. Där har Leif transformerat delar av en teckning av Lorca som ligger med i inlagan. Det finns ett omedelbart sug i bilden som manar till tolkning och blir en stark koppling till författaren.”

Torbjörn Schmidt fördjupar bilden av Thollander och hans verk, hans arbeten för FIB:s Lyrikklubb. Elegans och precision karakteriserar formgivningen. Schmidt kallar Thollander kärleksfullt och träffande för ”en djupt demokratisk elitist, en finsmakare som önskade att bara det allra bästa, det som motsvarade hans krav, skulle utgöra normen för brukskonst.”

Nästa text är väldigt underhållande, ”Hergés arkiv” av Björn Wahlberg. Den handlar om den belgiske serietecknaren Hergé (Georges Remi, 1907-1983) och hans mycket omfattande arkiv, framförallt med bilder. Wahlberg berättar att det var först med tiden som Hergé förtjänade sitt rykte som väldigt noggrann med detaljerna i sina berättelser.

Wahlberg fick tillträde till arkiven under sitt arbete med utställningen ”Tintin till sjöss” som visades på Sjöhistoriska museet i Stockholm 2007-2008. Själva arkivet, som tecknarens far Alexis ordnade, låter som en smått borgeansk historia:

”Alexis Remi utgick från ett gammalt sinnrikt registersystem som han lärt sig på ekiperingsfirman Van Roye-Waucquez, där han arbetat hela sitt liv. Än idag är det ingen som fullständigt begripit sig på logiken i det märkliga registersystemet med dess intrikata numrering.”

Wahlberg berättar initierat om hur Hergé, vars stil kallas den klara linjen, använde arkiven i sitt arbete. Han berättar rader av underhållande anekdoter, om de fantasisummor Hergés verk kan generera, om det så bara handlar om ett signerat julkort från 50-talet. Det kan gå för drygt 1500 euro. Och han berättar om arkivfynd med kopplingar till Sverige:

”Ett stort färgklipp från National Geographic visar Kalmar slott, och det råder ingen tvekan om att Hergé inspirerades av detta foto när han skapade Kropowslottet i det fiktiva Syldavien till den omtecknade versionen av Kung Ottakars spira (1947).”

”Ett resebrev från Harvard” av Henning Hansen är också en underbar text, som handlar om biblioteken i Harvard och den världsledande bokforskning som bedrivs där. Hansen är verksam som forskare och hans ämne är bokläsning i Sverige under 1800-talets slut. Hans skildring av miljöerna i Harvard är väldigt inspirerande. Han avslutar dessutom sin text med en intervju med Robert Darnton, chefsbibliotekarie, bokforskare och initiativtagare till DPLA – Digital Public Library of America.

Biblis 70 är med andra ord likt många av de föregående numren. Det är fullt av välskrivna och entusiasmerande texter om ämnen som man inte nödvändigtvis på förhand visste att man var intresserad av. Det är väldigt underhållande.

Läs fyra av artiklarna i fulltext.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Nyheter, Recensioner

Recension: ”Jane Austen Cover to Cover” av Margaret C. Sullivan

JaneAusten_final_300dpi

Margaret C. Sullivan
Jane Austen Cover to Cover:
200 Years of Classic Covers
Quirk Books

”I want to tell you I have got my own darling child from London.”
– Jane Austen om Pride and Prejudice i ett brev till systern Cassandra 1813

Jane Austen (1775-1817) – hennes mest hängivna anhängare brukar kallas Janeites – på svenska kan man väl tänka sig Janeiter – och det finns inte mycket som tyder på att de blir vare sig färre eller mindre hängivna. Jane Austen är en av historiens mest framgångsrika författare, hennes sex romaner har trycks i ständigt nya upplagor.

Men de flesta Janeiterna har inte bara läst samtliga Austens romaner några gånger, de har dessutom följt teveserier och sett filmer baserade på romanerna. På internet kan man hitta alla möjliga prylar på temat Jane Austen, som ett bevis på att hon inte är vilken författare som helst. Hon är ett fenomen. Tänk Knausgårds Min kamp 1-6 och att de bara fortsätter sälja i 200 år.

9780141395203

Jag har bara läst två av Austens romaner, Pride and Prejudice (1813) och Emma (1816), och kan inte göra anspråk på att vara en Janeit, men jag känner helt klart ett sug när jag läser Jane Austen Cover to Cover. Man skulle kunna tro att boken bara handlade om omslag, men den här fantastiska boken handlar om mycket mer än så. Sullivan behandlar omslagen som tidsspeglar och hon skriver en hel del om bokens och läsningens historia.

Texterna förändras ju inte, men omslagen skiftar utseende under deras 200 år långa historia – från de första utgåvorna tidstypiskt i tre band, över lyxigare utgåvor senare under 1800-talet, den berömda ”påfågelsutgåvan” 1894, till pulpiga utgåvor från 1950-talet och 1960-talet, de senare inspirerade av popkonst och ännu senare, grafiska romaner. Det är genuint underhållande.

e4b388aa-a420-4012-b3bf-bf64ab35e877-607x1020

Äventyret börjar redan 1797 när Jane Austens far, George Austen, skriver ett brev till en förläggare i London, Thomas Cadell. Janes far erbjuder Cadell ”a manuscript novel, comprising 3 vols.” och han hör sig för om kostnaden för att publicera boken, om författaren står för riskerna. Bokens titel var First Impressions men trots att George Austen antydde att han var villig att stå för alla omkostnader var Caldell inte intresserad. Boken fick sedermera en annan titel, Pride and Prejudice.

Sullivan berättar om de olika affärsmodeller som brukades i början av 1800-talet. Den modell Jane Austen använde var publicering på kommission, vilket innebar att förläggaren stod för hela produktionen och marknadsföringen och sedan tog ut 10 procent i kommission på vinsten. Modellen kunde löna sig, men kunde också vara riskfylld för författaren, han eller hon kunde bli skyldiga förläggaren pengar om boken inte sålde.

e4b89c5a-294a-4980-a2b8-2b740be0fc07-628x1020

När George Austen gick bort 1805 fick Jane, hennes mor och systern Cassandra ekonomiska bekymmer. Det hela redde ut sig när den äldre brodern, Edward, ärvde en hel del pengar. Han köpte 1809 ett hus till sin mor och sina systrar, i byn Chawton i Hampshire. När situationen stabiliserades dammade Jane av de böcker hon hade skrivit tidigare. Den första av dem, som hon ursprungligen kallade Ellinor and Marianne, fick den nya allittererande titeln Sense and Sensibility.

9780141040370

Jane gav sin bror Henry i uppdrag att kontakta en förläggare i London som han kände, Thomas Egerton, som gick med på att ge ut romanen på kommission. Egerton anlitade Charles Roworth, tryckare i London, och beställde en första upplaga om 750 exemplar. Sense and Sensibility kom ut 1811 i en för tiden typisk utgåva om tre band.

cover to cover pg 12

 Man skulle kunna tro att det som sedan följde var en enda lång framgångssaga, men riktigt så smidigt gick det inte:

”In 1817 Thomas Egerton remaindered Sense and Sensibility and the third edition of Emma in 1820, and a year later he did the same for the second edition of Mansfield Park as well as the only edidions of Persuasion and Northanger Abbey. And with that, only four years after her death, Jane Austen’s books were out of prin.”

Där hade det kunnat sluta, men som Sullivan skriver:

”But her work was not meant to slip into obscurity – other publishers would soon step up to supply renascent demand.”

Redan då hade Jane Austen sina fans och ett av dem, Sir Walter Scott, skrev i sin dagbok 1926 vad många tänkte:

”Read again, for the third time at least, Miss Austens finely written novel of ‘Pride and Prejudice.’ That young Lady had talent for describing the involvements and feelings and charachters of ordinary life, which is to me the most wonderful I ever met with… What a pity such a gifted creature died so early.”

cover to cover pg 44

Clarissa fick i alla fall uppleva hur systerns böcker blev mer och mer berömda. I ett brev daterat 1844 skriver hon liksom både häpet och stolt:

”Is it not remarkable that those Books should have risen so much in celebrity after so many years? I think it may be considered as a proof that they possess intrinsic merit.”

Jag tror inte att man behöver vara Janeit för att gilla Jane Austen Cover to Cover, men det är nog en fördel om man åtminstone har lite drag av boknörd. Margaret C. Sullivan skriver väldigt bra och underhållande och hon kan verkligen sin Austen. Hon skriver alltså inte bara om omslagen, man kan bläddra i boken och njuta av bildena, en estetisk bergochdalbana, men man kan också läsa boken från pärm till pärm, som en berättelse om Jane Austens erövring av världen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner