Etikettarkiv: Brasilien

Foto: ”Panorâmicas Horizontais” av Cássio Vasconcellos

24_Espanha#2

23_Espanha#1

22 Vôo Rio-São Paulo #1

21_Voo Belêm-Sao Paulo

20_Le Bourget

19_MAC Niterói#1

18_Mac Niterói#2

17_Morro Branco#2

16 Duna de Genipabu

15_Construcao Torre Norte#4

14_Construcao Torre Norte#1

11_Parque del Buen Retiro

10_Pisa#1

09_The Museum of Fine Arts#4

05_Mosqueiros

04_Morro Dois Irmãos

02_Copacabana#1

01_Algodoal#2

 För samtliga bilder gäller © Cássio Vasconcellos

I ett tidigare blogginlägg har vi skrivit om och visat delar av Cássio Vasconcellos makalösa fotoserie ”Nocturnes São Paulo”. Den är fotad på natten i den brasilianske fotografens hemstad – drömlika och poetiska bilder från en av världens största städer.

NOTURNOS_Capa-livro-

Förutom den stora skillnaden att ”Nocturnes São Paulo” utgörs av färgfoton passar vissa beskrivningar ganska bra även för ”Panorâmicas Horizontais”:

”I Vasconcellos bildvärld hittar man få människor, snarare spår av människor. […] Det är inga konventionella stadsbilder – samtliga foton verkar tagna från udda platser och vinklar, från ödetomter, övergivna byggarbetsplatser eller under brofästen. Det är inte foton man orienterar sig efter, ibland tangerar de abstrakt konst och det är ofta svårt att direkt identifiera motivet. […] Fotoserien är nästan bedövande vacker, och vagt kuslig. Den är också originell och väcker associationer till allt från fransk symbolism och tyskt romantiskt måleri till dystopisk science fiction. Att fotona är svåra att kategorisera är en del av deras mystiska kvalitet.”

Båda de här serierna får mig att associera till landskapsmåleri från romantiken och en åtminstone delvis romantisk estetik. Jag växlade några mejl med Vasconcellos och han förklarade att han tog bilderna i serien ”Panorâmicas Horizontais” mellan 1983 och 2000, men att han ”redigerade” dem mellan 1993 och 2000.

Fotona är tagna med småbildskamera men han beskar dem och gav dem det panoramalika formatet. Och kanske viktigast av allt, han tejpade negativen med scotch tape för att få fram den annorlunda texturen. Han ville ge bilderna en tidlös och kontemplativ karaktär, vilket han tveklöst lyckats med.

capa-livro-panoramicas-cassio-vasconcellos

Ju mer jag tittar på Vasconcellos foton, desto mer liknar hela hans produktion en stillsam revolt mot realismen. Han återkommer ofta till det inflytande hans far haft på honom, och i ett mejl skriver han apropå fadern att han arbetade med konst och var en utpräglad estet. Han tyckte mycket om vackra föremål och hade en dragning åt det abstrakta och geometriska. Cássio Vasconcellos beskriver skönhet som något han växte upp med och något som sedan blev en naturlig del av hans fotografi:

”För mig är harmoni en form av skönhet, och för mig är det något väldigt instinktivt. Jag tänker aldrig rationellt när jag tittar genom kameran, det är alltid något utpräglat emotionellt.”

Vi rekommenderar varmt ett besök på Cássio Vasconcellos hemsida, en av hans specialiteter är flygfoton. Han tar fotona från helikopter, som han själv styr samtidigt som han har kameran i den lediga handen.

YX4Y5269(22-10-06)

Vi är mycket tacksamma för att vi fått visa några foton ur Cássio Vasconcellos rika produktion.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Bokomslag bilder och foto

Fotobok: ”René Burri. Brasilia – Photographs 1958-1997”

9783858813077_Brasilia

René Burri
René Burri. Brasilia – Photographs 1958-1997
Red. & essä: Arthur Rüegg
Scheidegger & Spiess, 2011

Att grunda och bygga Brasiliens huvudstad Brasilia var ett favoritprojekt för president Kubitschek (1902-1976), som är känd för sitt löfte om femtio års framsteg på fem år. Den nya huvudstaden byggdes också i rekordfart, mitt ute i ödemarken, 100 mil från närmsta sandstrand.

Rioborna, cariocas, var mer eller mindre i chock när huvudstaden flyttades från Rio de Janeiro till detta funktionalistiska skrytbygge, med sin spektakulära stadsplan, signerad Lúcio Costa, och monumentala arkitektur, mest känd är den som Oscar Niemeyer ritade.

Brasilia, som invigdes planenligt 21 april 1960, måste räknas som ett av 1900-talets märkligaste monument, vars djärva arkitektur gör den sällsynt lämplig att fotografera.

Fantasion

För fem år sedan läste och recenserade jag en bok om Brasilia, Fantasiön – ett reportage om Brasiliens hjärta (Atlas) av Henrik Brandão Jönsson. Han hade bott i Rio de Janeiro i flera år innan han började intressera sig för landets märkliga huvudstad, som ibland avfärdas som ett udda utropstecken i arkitekturhistorien. Men jag minns fortfarande hur oerhört fascinerad jag blev av berättelsen om Brasilia – idén om en ny huvudstad inne i landet var inte ny och det formella beslutet att bygga en ny stad togs redan 1891. Jag minns också att man kunde avläsa Jönssons stigande fascination i den här suveräna essä- och reportageboken. Som emellertid saknar en sak – foton.

Desto fler foton finns det i den vackra, välkomponerade och mäktiga fotoboken René Burri. Brasilia – Photographs 1958-1997, som är en unik fotografisk dokumentation av Brasilia med foton tagna under sammanlagt 40 år.

För den äventyrlige schweiziske stjärnfotografen René Burri (1933–2014) blev Brasilia något av ett favoritprojekt. Burri, som blev medlem av Magnum Photos 1959 är kanske mer känd som fotoreporter, på plats när det hände saker, och porträttfotograf – han fotade personer som Che GuevaraPicasso och Le Corbusier – men hans foton från Brasilia är exceptionella, inte de standardfoton av landmärken man kan förvänta sig att hitta i en fotobok om Brasilias arkitektur.

Burri är extremt estetiskt medveten, men hans bilder från Brasilia visar att han inte bara ville ta vackra foton av spektakulära byggnader, när han kommer till Brasilia är stora delar av staden som en rörig byggarbetsplats. Med på hans foton finns personer ur lokalbefolkningen, som storögt ser på när den nya huvudstaden växer fram mitt i deras tidigare lugna hemtrakter, med på fotona finns många av de personer som sökte sig dit för att få jobb inom byggbranschen och flera av dem som ska bli nya permanenta invånare. Han fotar än så länge öde tomtmarker märkta med skyltar med olika länders namn: ”Italia”, ”Inglaterra”, ”Holanda”, ”Suecia”. Ett lite udda sätt att locka nybyggare.

Ett foto avbildar en jordbrukare som har stannat till och står med en spade och hacka över ena axeln. Burri har fotat honom bakifrån och framför honom breder en åker ut sig och ännu längre bort tornar nya byggnader upp sig – det ser ut som ett bostadsområde (supersquadra), som enligt Costas plan skulle koncentreras till särskilda delar av Brasilia. Tanken var ju att dela in stadens flygplansliknande form i olika sektorer baserade på funktion.

På andra foton syns Niemeyer, som utstrålar energi och entusiasm, och andra avbildar Kubitschek, både den verklige och ett gigantiskt huvud av en skulptur, som inte är särskilt likt. Boken är i själva verket oerhört mångsidig, den innehåller 104 färg- och 118 svartvita foton. De avbildar allt från de städer som byggdes åt de tillresta arbetare som byggde Brasilia till glassiga foton från stadens invigning och den fest som hölls senare på kvällen. En hel del foton är tagna från luften, en perspektiv som känns naturligt om man vill förstå stadens struktur.

René Burri. Brasilia är rent bildmässigt något utöver det vanliga – dels är Burri en briljant och mångsidig fotograf, dels blir bilderna desto mer intressanta sammantaget eftersom de är tagna under så lång tid. Och inte minst viktigt, essän av Arthur Rüegg, som berättar om René Burris fantastiska och spännande karriär, om var han har sina estetiska och fotografiska rötter och om vad som gör att han räknas till 1900-talets stora.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Foto: Nocturnes São Paulo av Cássio Vasconcellos

Marginal do Pinheiros#1 (1998)

 

Estádio do Pacaembu#1 (2002)

 

Higienópolis#1 (2002)

 

Praça do Patriarca#2 (2002)

 

Vila Olímpia#5

 

Vila Olímpia#1 (2000)

 

Hotel Unique#1 (2003)

 

Marginal do Pinheiros#19

 

Hotel Comodoro (1988)

 

Marginal do Pinheiros#28 (2000)

 

Aeroporto de Congonhas#4

 

Aeroporto de Congonhas#1 (2002)

 

Namnet São Paulo väcker inte lika tydliga associationer som New York, London eller Paris, ändå blir vi överraskade av fotona i serien Nocturnes São Paulo, fotografen Cássio Vasconcellos drömlika och poetiska nattbilder från hans hemstad, världens elfte största stad och en stad i ständig förändring.

I Vasconcellos bildvärld hittar man få människor, snarare spår av människor. Fotona skulle rentav kunna vara tagna i en postapokalyptisk framtid. Det är inga konventionella stadsbilder – samtliga foton verkar tagna från udda platser och vinklar, från ödetomter, övergivna byggarbetsplatser eller under brofästen.

Det är inte foton man orienterar sig efter, ibland tangerar de abstrakt konst och det är ofta svårt att direkt identifiera motivet. Det är ingen slump att fotona är tagna på natten, Vasconcellos har skrivit om att han sökte nattens poesi, något mer drömlikt och surrealistiskt än man kan avlocka São Paulo i dagsljus.

Fotoserien är nästan bedövande vacker, och vagt kuslig. Den är också originell och väcker associationer till allt från fransk symbolism och tyskt romantiskt måleri till dystopisk science fiction. Att fotona är svåra att kategorisera är en del av deras mystiska kvalitet.

Skriver Vasconcellos: ”By personal choice, my photos are silent, as the night tends to be. Not because there are not people in them – after all, my purpose was to capture human vestiges, and not characters. But because the citys life and turbulence are just implicit in the scene. Among such mystery, one notices a clear stress, with plans that integrate with each other and counterpose with buildings and trees, solid forms and clouds.”

Cássio Vasconcelllos, född 1965 i São Paulo, initierade sitt projekt 1988 men arbetade som mest intensivt med det mellan 1998 och 2002. Fotona i serien Nocturnes São Paulo tog han med en Polaroid SX-70 och valde medvetet bort tekniska hjälpmedel. Däremot använde han ibland blixt eller spotlight och färgfilter.

Vasconcellos verk har ställts ut nära nog 200 gånger i ett tjugotal länder. Hans Nocturne-serier från olika storstäder tillhör några av hans mest kända, men de utgör bara en liten del av hans samlade produktion. Besök gärna hans hemsida. Här kan du köpa foton: Fotospot – Fotografia Contemporânea

Vi är väldigt tacksamma över att ha fått tillstånd att visa foton ur serien Nocturnes São Paulo.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

São Paulo street photography – fotokollektivet selvaSP

Fotona är tagna av medlemmar i det brasilianska fotokollektivet selvaSP, som hör hemma i megastaden São Paulo . Antalet medlemmar är i skrivande stund 24 stycken och de representerar olika stilar; vissa fotar mest svartvitt, andra fotar mest i färg. Vi valde enbart färgbilder och blandade ganska ordentligt, men det här lilla urvalet är knappast representativt. Besök gärna deras hemsida selvaSP. Kort intervju efter bildserien:

NaoSoPor20Centavos11

CADE O AMARILDO?FORA ALCKMIN!-DRAGO/SELVASP

NaoSoPor20Centavos02 (1)

(In)dependencia_62

(In)dependencia_59

(In)dependencia_75

(In)dependencia_40

Rua

Rua

IMG_6079

net_8 (1)

(In)dependencia_11

(In)dependencia_15 (1)

(In)dependencia_17

33 Alem da Arena

07 ILHAS (1)

checkyourhead-4

04 ILHAS

(In)dependencia_25

net moca no metro e estadio itaquera 15 05 2014

feira 05

(In)dependencia_27

Marinuzzi_SELVA_050

08 ILHAS

esfinges 08 13 06 2010

When and why did You start the collective?

The collective started back in 2012, somewhere around April. The idea behind SelvaSP came from Drago. He was loooking for a way to document the human condition in São Paulo and found it through street photography. He talked to his friend Rafael Mattar and the idea of forming a group inspired them. Eventually they met Gustavo Minas, who was already shooting São Paulo for a long time, and together they formed the collective. SelvaSP has been growing since then by getting to know more people with the same idea of photography, but always with the will to form a real group of friends instead of partners/members.

What are the main points of your manifesto?
Our manifesto tries to point towards the importance of walking around the city, not trying to search for something specifically, but mainly because of the pleasure of just feeling the city and wander around the infinite spaces and people we meet. The street, as a being, is infinite in possibilities as it is always evolving. Therefore, our goal is try to be the different eye in the crowd, in times when most people are looking straight to their smartphones. As photographers who want to express ourselves, the streets are the perfect place to look for stories that may, somehow, reflect our own inspirations, even when we don’t realize that yet.

When I hear the word São Paulo I think of a chaotic megacity with huge crowds and skyscrapers. This is not quite what you get when watching your photos. Is it a cliché that you are conciously avoiding?

The cliché exist in São Paulo as well as everywhere else, but the cliché is also a way of looking. We don’t avoid the cliché places and scenes, we just picture it our own way.
But we don’t think about it that much once we are mostly concerned about doing our own stuff and experiment with our photography.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

Bra brasilianska böcker

omslag_naradetvildahjartatJust nu kokar Brasilien av fotbollsglädje och drömmar om guld, men stormakten i fotboll har en mycket rik litterär tradition också. Nedan lägger vi upp länkar så att du kan utforska den brasilianska litteraturen.

The Guardian: ”Brazil does books as well as football

Daniel Galera, Vanessa Barbara and Chico Mattoso tipsar om tre böcker var i Granta: ”How To Read Brazil

Grantas lista över de bästa unga brasilianska författarna: ”The Best of Young Brazilian Novelists

Michel Laub finns med på listan och han är aktuell på svenska med Att falla (Albert Bonniers)

We Love This Book: ”Toni Marques Top Five Brazilian Books

Med på Marques lista finns en bok av Clarice Lispector (1920-1977), en av Brasiliens allra största författare. Bra komprimerad profil i The Guardian: ”A brief survey of the short story, part 56: Clarice Lispector

Det lilla men offensiva förlaget Tranan har gett ut flera av Lispectors böcker på svenska, bland andra: Passionen enligt G. H., Stjärnans ögonblick och Familjeband.

Skriv gärna och tipsa om listor med bra brasilianska böcker, även listor med böcker om Brasilien.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Listor

VM i fotboll boost för brasiliansk litteratur

hämta (4)”Traditionally, Brazil has absorbed cultural influences, digested them and created its own forms, as modernist poet Oswald de Andrade pointed out in his Dada-esque Cannibal Manifesto in 1928. Today’s literary generation draws inspiration from the country’s variegated past, its dynamic and rapidly changing present and the infinitely expansive internet. Here’s a brief guide to Brazils eloquent and original literary voices, beginning with two 20th Century titans and including 21st Century authors whose work has been shaped by the digital revolution.”

Citerat ur ”A book lovers guide to Brazil” av Jane Ciabattari på BBC Cultures hemsida, 4 juni 2014. En sensationellt bra och komprimerad liten guide till några av den brasilianska litteraturens mest spännande författare – från Jorge Amado och Clarice Lispector till Cristhiano Aguiar och Carol Bensimon. Ett annat tips, Grantas Brasilien-nummer.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar