All images: Rang Li
”Book design – a slow art in a fast world.”
— Timo Ketola
På China Cultural Center i Stockholm pågår en helt unik utställning: A book is a book is a book. Under ledning av designern Nina Ulmaja, tidigare designansvarig vid Albert Bonniers Förlag, har man samlat in ett par hundra böcker, som får representera det bästa inom samtida kinesisk respektive svensk bokdesign. Det hålls även föredrag och anordnas seminarier i vilka man försöker ringa in vad god bokkonst är och skulle kunna vara.
Lösningen är lika enkel som genial. I ett rymligt rum står avlånga bord med böcker på utställda, så att besökaren leds fram genom utställningen, så att allt fokus kan riktas på böckerna. Det är fritt fram för besökaren att plocka upp och bläddra i och känna på böckerna, vilket de flesta också gör. Det är exceptionellt välgjorda böcker, in i minsta detalj.
”Book design is the next page.”
– Håkan Liljemärker
Det kan nästan vara värt att besöka utställningen enbart för att köpa utställningskatalogen för ett par hundra kronor. Den finns bara i 350 exemplar, och väcker i flera avseenden associationer till Nina Ulmajas stilsäkra och minimalistiska estetik, som hon erhållit många priser för. Katalogen kommer i en kassett, den är bunden med så kallad koptisk bindning och är tryckt på tunnt elegant papper.
Förevisning av utställningskatalogen
Nina Ulmaja hade vänligheten att svara på några frågor.
– Det är inte ofta man får se så här många böcker exponerade som huvudnummer på en utställning. Hur växte idéerna till utställningen fram? Blev resultatet ungefär som ni hade tänkt er?
– Jag har varit inbjuden som föreläsare på internationella bokdesignkonferenser och utställningar i Kina sedan 2013 och för varje gång tänkt att jag vill visa detta för svenska designers, förläggare, redaktörer, bokintresserade. Konferenserna har varit så inspirerande och den höga nivån på både verk, diskussioner och föreläsningar har jag inte sett maken till i Sverige. Nånsin.
– Så jag hade haft tankar om ett kulturellt utbyte länge när jag i höstas såg en annons i DN om en konstutställning på China Cultural Center med lärare från konsthögskolan och en motsvarande skola i Shanghai. Jag och Rang Li, kinesisk illustratör och bokdesigner bosatt i Stockholm gick dit och hittade den perfekta lokalen för att börja tänka att det faktiskt skulle kunna genomföras.
– Vi träffade centrets curator Maria Nordsiø Lundberg på plats, och hon gick nästan genast igång på vår idé. På den vägen är det. Och det har varit en oerhört omständlig och arbetsam process att få hit alla böcker, göra en katalog med dessa 120 kinesiska böcker och de 100 vinnarböcker som Svensk bokkonst lånat ut. Att ordna inbjudningar till de 5 kinesiska toppdesigners som kommer hit för att hålla workshops och föreläsa på vårt heldagsseminarium.
– Den kinesiska civilisationen, språket och bokkonsten, är betydligt mycket äldre än de svenska motsvarigheterna. Märks denna skillnad i dagens design av böcker?
– Det märks att bokdesign är ett designområde med anor i Kina. Jag önskar att jag inte skulle tänka ”till skillnad från här”, men lite så är det. Folk i allmänhet tror att bokdesign handlar om att göra bokomslag och tänker inte att bokdesign är ett helhetstänkande som innefattar typografi, grafiska lösningar, bilder, papper, tryck och bokbinderi och kreativa lösningar för varje eget ämne. Kineserna började trycka böcker 600 år före européerna, och är inte fastklistrade i sin tradition. De blickar tydligt framåt i sin design.
– De kinesiska skrivtecknen är ju en slags bilder. Avspeglar sig det i formgivningen av böcker? Jag tänker mig att det skulle kunna leda till ett mer sparsmakat bruk av konventionella bilder, foton eller illustrationer, av vördnad för skriftspråket, så att säga.
– Jag vet inte om deras skriftspråk påverkar designen i sig så mycket. Men med tanke på att de har betydligt färre typsnitt att välja på (en font måste innehålla så oerhört många tecken) så blir designen kanske mer sparsmakad. Man får använda andra verktyg än typsnitt för att nyansera den visuella kommunikationen. En sak som roat mig i planeringen av denna utställning är just att de flesta besökare här inte kommer att kunna läsa texten, d.v.s. inte gå på det omedelbara utan att faktiskt tvingas att titta på bokens design, på bokobjektet, i första hand. Ungefär som att vi designers kan använda latinsk text i en dummy. Då ser förläggaren designen utan att haka upp sig på om texten är rätt eller fel.
– Har du någon uppfattning om vad skandinaver, inte minst dina kollegor, uppskattar särskilt mycket med de kinesiska böckernas form? Och omvänt, vad Rang Li och hennes kinesiska kollegor, och kinesiska besökare, tycker är beundransvärt och speciellt med skandinavisk bokdesign?
– Jag tror att svenska designers uppskattar den höga nivån på bokbinderi, papper och hur tydligt det är att kinesiska designers har andra förutsättningar för att tänka bokens taktila värden. Både reprofirmor och tryckerier har hört av sig till mig och berättat att de minsann ska skicka hit sin personal för att titta på utställningen och inspireras. Så jag hoppas att denna utställning kan ge även svensk bokdesign och bokproduktion ett lyft. Jag hoppas också att våra beställare – förlagen – ska ta sig hit och inspireras.
– Vad kinesiska designers ska tänka om svensk bokdesign – jag vet inte – jag hoppas att vi får livliga diskussioner när vi har vårt seminarium och kan inspirera varandra.
– En sak vet jag sedan tidigare är att gridsystem och layout som baseras på gyllene snittet och andra (västerländska) klassiska ideal inte lärs ut på kinesiska designskolor. Men att vi har samma slags inställning till vad typografi kan göra för läsbarheten trots att våra skriftspråk är så åtskilda. Jag höll för flera år sedan en workshop som handlade om just läsbarhet i Kina. Tänkte först att det är en galen idé att försöka genomföra p.g.a. att våra skriftspråk är så olika, men jag såg behovet. Vi lever i en global värld. Jag har tvingats formge böcker med kinesisk text utan att kunna grundreglerna och ser att kinesiska designers också måste det, utan att ha baskunskaper om hur vår alfabetiska text ska hanteras för bästa läsbarhet. Så vi har mycket att lära av varandra.
Ett varmt tack till Nina Ulmaja och Rang Li för hjälp, tid och tålamod.
Ola Wihlke