Etikettarkiv: Chinua Achebe

Sommarens bästa böcker 2016

Modernista Katalog Sommar 2016

Modernista har vunnit tävlingen snajdigaste sommarkatalogen 2016

 
Det här är naturligtvis inte en lista med sommarens bästa böcker. Det är en lista med de böcker jag helst skulle vila läsa ur sommaren utgivning – en, hoppas jag, inspirerande blandning böcker.

Handbok för städerskor (inbunden)

Lucia Berlin – Handbok för städerskor (Natur & Kultur)

Någonting gick  väl förlorat i översättningen när ”cleaning women” ersattes med ”städerskor”, men det är sånt som händer. Modigt av Natur & Kultur att ge ut den här feta samlingsvolymen med noveller av Lucia Berlin (1936–2004), en av den amerikanska novellkonstens riktigt stora under 1900-talet. Den finns i princip inte en enda betydande novellist som hon inte har jämförts med. Provläs noveller på engelska: ”Friends” och ”Tiger Bites”, som tillsammans ger en ganska bra bild av Berlins stil och motivkrets. Lydia Davis har skrivit bokens förord som i en version publicerade i New Yorker:”The Story Is the Thing: On Lucia Berlin” Det är en väldigt finstämd text som förklarar Berlins egenart och storhet. Sommarens bok!

21625453639_91bfa20824_z

Roberto Bolaño – Noveller 2: Horor som mördar (Bokförlaget Tranan)

Det ska naturligtvis stå en tvåa på omslaget, vi byter bild när det nya omslaget blir tillgängligt. Bolaño såg sig själv främst som poet, han blev världsberömd tack vare romanerna, men han är också riktigt, riktigt skarp som novellist. Läs vår recension av den förra novellsamlingen. Lyssna på en suverän inläsning av novellen ”Clara”. Eller läs novellen ”Beach”.i_love_dick

Chris Kraus – I Love Dick (Modernista)

Smart att behålla originaltiteln, annars hade det kunnat bli konstigt. Det här är Kraus genombrottsroman från 1997, feministisk autofiktion kanske inte alla tycker låter så kul, men det här ska tydligen vara något av det roligaste som skrivits om erotisk besatthet.

svalt

Knut HamsunSvält (Modernista)

Det här är en bok för alla content providers därute. Nej, men den här ganska tunna men tunga romanen borde finnas med på alla listor över 1900-talets bästa romaner. Och den är nyöversatt av Henrik Petersen. Och Lars Sundhs omslag är magiskt.

dahlgren_100_hemskaste_omslag_mb_0

Helena Dahlgren100 hemskaste (Modernista)

Helena Dahlgren är författare, skräcknörd och erfaren bokbloggare, känd från Dark Places och Bokhora. Det här är hennes debutbok, illustrerad med svartvita fotografier av Marcus Stenberg. Tips på skrämmande filmer och, framför allt, böcker, av författare som Daphne du Maurier, Sara Gran och Bret Easton Ellis. Och Stephen King.

156558

MœbiusDet hermetiska garaget (Cobolt)

Den här boken, en kultklassiker, verkar spejsad. Förlagets presentation låter mycket lovande: ”Den franske serieskaparen Moebius (pseudonym för jean Giraud, 1938-2012) var en av seriehistoriens främsta. 1974 var han med och grundade tidskriften ‘Metal Hurlant’ och det var också där som Det hermetiska garaget, av många ansett som hans mästerverk, först publicerades som följetong. Den gåtfulla handlingen låter sig ogärna sammanfattas, men den som en gång fått bekanta sig med Major Grubert, hans asteroid och de olika miniuniversum som utgör ‘Det hermetiska garaget’ glömmer det knappast.”

marble-72dpi

Amalie SmithMarble (ellerströms)

Smith, född 1985, är en av Danmarks klarast lysande unga litterära stjärnor. Hon är en briljant poet som kan koncentrationens kost, vilket märks i den här korta kärnfulla romanen. Två danska kvinnor som det skiljer 100 år emellan. Men samma besatthet och längtan. Det här är en roman som handlar om antika grekiska skulpturer och koraller, om stora estetiska och existentiella frågor. Löjligt bra roman. Läs dikt av Amalie Smith.

9789100151522

Red. Daniel Möller & Niklas Schiöler – Svensk poesi (Albert Bonniers)

Från runorna till Athena Farrokhzad, ett riktigt ambitiöst bokprojekt trots lyrikkrisen. Antologin är perfekt att ge bort som examenspresent eller, istället för två burkar hemgjord inlagd sill, när man ska på sommarkalas.

De försvunna böckernas bibliotek (inbunden)

Kristoffer Leandoer – De försvunna böckernas bibliotek (Natur & Kultur)

Den här boken skulle jag kunna välja bara utifrån titeln. I förlagstexten talas det om ”vår berättare”, man vet ju inte nuförtiden men jag gissar att det syftar på Leandoer. Jag tänker mig att han är något av en konossör vad gäller att återupptäcka försvunna böcker. Och Håkan Liljemärkers omslag är stiligt.

konkubinen_2

Elechi Amadi – Konkubinen (Modernista)

Chinua Achebes stora nigerianska och afrikanska klassiker, Allt går sönder (1958), utspelar sig, åtminstone till stora delar, under tiden före kolonisationen. Jag är ingen expert på afrikansk litteratur, men det verkar relativt ovanligt. Achebes landsman, Elechi Amadi, gör däremot ofta det, så också i Konkubinen, första delen i en fristående romantrilogi.

x63mf2fxyykvhvylrkki

Antoine Compagnon – En sommar med Baudelaire (Atlantis)

Att fördjupa sig i Baudelaire känns inte särskilt somrigt; låt oss hoppas att sommaren regnar bort. Jag tyckte mycket om Compagnons bok om Proust. Den är både lättillgänglig, underhållande och seriös.

9789100155414

Åsa Ericsdotter – Epidemin (Albert Bonniers)

I den här romanen tar hälsopartiet makten i Sverige. Det är ett hälsofascistiskt parti som vill att alla ska vara smala. Elina Grandin har gjort ett av årets coolaste omslag.

Amerika : Skamfläcken / Gift med en kommunist / Amerikansk pastoral / Konspirationen mot Amerika (inbunden)

Philip Roth – Amerika (Albert Bonniers)

Fyra av Roths stora romaner i en volym, som är som en enda berättelse om Amerikas moderna historia. Snyggt retroomlag av Miroslav Sokcic.

valkommen

Linda Boström Knausgård – Välkommen till Amerika (Modernista)

Den här romanen, som verkar ha en del övernaturliga inslag, handlar om en familj på gränsen till sammanbrott. All kommunikation har upphört samtidigt som de längtar ofantligt mycket efter varandra. Vi är en ljus familj, upprepar mamman olycksbådande.

Roten till det onda (inbunden)

Ingmar Karlsson – Roten till det onda (Historiska Media)

Kolonisterna kom, söndrade och härskade, ritade nya kartor och drog nya gränser och gav sig sedan iväg. Ingmar Karlsson, en verklig folkbildare, och det här är naturligtvis ett ämne han har mycket stora kunskaper om.

Bim Eriksson – Det kändes lugnt när mina känslor dog (Kartago)

En serieruta: En man håller om en yngre kvinna, lite från sidan, som ser rätt deppig ut. Det kanske är far och dotter. Han säger: ”Såja! Skaka det av dig. Tills dina känslor dör.” Och så tillägger han: ”Du kommer bli otroligt framgångsrik.” Mycket löftesrikt.

9789170379031.jpg

John Ajvide LindqvistVåran hud, vårat blod, våra ben (Ordfront)

Låt den rätte skrämma slag på dig.

Elvis Costello – Skamlös musik & bleknande bläck (Norstedts)

2004 rankade Rolling Stone Costello som nummer 80 på deras lista över de 100 främsta artisterna någonsin. Det är jag lite skeptisk till men han har tveklöst en makalös karriär att berätta om. Det finns en frågetecken: 680 sidor. 10 låtar med Elvis Costello.

Kommentera gärna listan, ifrågasätt eller kom med förslag på sånt vi glömt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Listor

Långa listan till The Guardians debutantpris 2015

Den långa listan med tävlanden om The Guardians debutantpris har tillkännagivits. En av 10 böcker, debutböcker oavsett genre, kommer att göra en författare £10.000 rikare.

Sex av de tio böckerna är utgivna av oberoende förlag. Ytterligare två gavs först ut på små förlag i USA, för att sedan plockas upp av två stora förlag i Storbritannien. Det bekräftar en trend vi tycker oss ha sett i liknande litterära pristävlingar, som långa listan för Man Booker 2015, att de mindre och oberoende förlagen relativt sett blir allt bättre på att hitta nya litterära talanger.

Jag vill inte väcka liv i sommarens poesidebatt, men en mindre välvillig tolkning skulle kanske kunna vara – de stora förlagen satsar allt mindre på ung litterär fiktion?

Utan att kunna särskilt mycket om alla de här författarna, Nell Zink måste betraktas som en av storfavoriterna. Några av de tidigare vinnarna är Zadie Smith, Jonathan Safran Foer och Robert Macfarlane.

Det här är årets långa lista:

Man v. Nature av Diane Cook (Oneworld)

Den här novellsamlingen har inte bara fått en fin blurb av Miranda July, den har vunnit ett par priser i USA och tävlat om ytterligare några. Roxane Gay tyckte att den var en av förra årets bästa böcker och Amazon tyckte att det var en av de bättre novellsamlingarna. Så här beskriver det amerikanska förlaget boken:

”A refreshingly imaginative, daring debut collection of stories which illuminates with audacious wit the complexity of human behavior, as seen through the lens of the natural world. […] Told with perfect rhythm and unyielding brutality, these stories expose unsuspecting men and women to the realities of nature, the primal instincts of man, and the dark humor and heartbreak of our struggle to not only thrive, but survive.”

Det ska väl inte spela någon roll, men förra året vann just en novellsamling. Recension.

Mrs Engels av Gavin McCrea (Scribe)

Den här romanen bygger på Lizzie Burns liv. Hon var en irländska som levde under knappa omständigheter, gifte sig med Friedrich Engels och skrev en inte obetydlig del av Det kommunistiska manifestet. Den verkar genuint spännande och de brittiska kritikerna har övertrumfat varandra, romanen har kallats ”an assured, beautifully-written debut” (The Spectator), ”triumphant … dazzlingly convincing” (The Times), and ”a fine symphony” (The Guardian).

9781473520707

physical av Andrew McMillan (Jonathan Cape)

Den här diktsamlingen har också fått mycket fina recensioner, och beskrivs så här av förlaget:

”Raw and urgent, these poems are hymns to the male body – to male friendship and male love – muscular, sometimes shocking, but always deeply moving. We are witness here to an almost religious celebration of the flesh: a flesh vital with the vulnerability of love and loss, to desire and its departure.”

9781408859230

The Fish Ladder av Katharine Norbury (Bloomsbury Circus)

Den här självbiografiska romanen tycker jag verkar vara en av de mer originella och spännande böckerna. Av någon anledning får förlagets beskrivning mig att tänka på H is for Hawk:

”Katharine Norbury was abandoned as a baby in a Liverpool convent. Raised by loving adoptive parents, she grew into a wanderer, drawn by the beauty of the British countryside. […] Combining travelogue, memoir, exquisite nature writing, fragments of poetry and tales from Celtic mythology, The Fish Ladder has a rare emotional resonance. A portrait of motherhood, of a literary marriage and a hymn to the adoptive family, this captivating story of self-discovery is, most of all, an exploration of the extraordinary majesty of the natural world. Imbued with a keen and joyful intelligence, this original and life-affirming book is set to become a classic of its genre.”

9780992918255

The Fishermen av Chigozie Obiomi (ONE, Pushkin Press)

I Afrika är Nigeria en veritabel litterär stormakt, i världslitteraturen är Nigeria däremot ganska litet. Men Fiametta Rocco kopplar samman Obiomi med rader av andra afrikanska författare som framträtt på världsscenen de senaste åren. Hon skriver också saker i sin hyllning av The Fishermen som Obiomi säkert uppskattar:

”As things fall apart and the family’s center cannot hold, Obioma’s readers will ­begin to recall another work of fiction from Africa, a book that, after more than half a century, has never been out of print. In his exploration of the mysterious and the murderous, of the terrors that can take hold of the human mind, of the colors of life in Africa, with its vibrant fabrics and its trees laden with fruit, and most of all in his ability to create dramatic tension in this most human of African stories, ­Chigozie Obioma truly is the heir to ­Chinua Achebe.”

23903.books.origjpg

Nothing Is True and Everything Is Possible av Peter Pomerantsev (Faber)

Pomerantsev, som är teveproducent, är född i Storbritannien dit hans föräldrar flyttade från Ryssland. Titeln låter som en beskrivning av ett paradis för postmodernister, men det är en beskrivning av det postsovjetiska och moderna Ryssland. Ur förlagets beskrivning:

”This is a world erupting with new money and new power, changing so fast it breaks all sense of reality, where life is seen as a whirling, glamorous masquerade where identities can be switched and all values are changeable. It is home to a new form of authoritarianism, far subtler than 20th century strains, and which is rapidly expanding to challenge the global order.” Recension

Grief is the Thing with Feathers av Max Porter (Faber)

Det här är den andra boken av de tävlande som får mig att associera till H is for Hawk och den handlar om sorg och en fågel. Eller i alla fall Crow, som beskrivs som en blandning av trickster, healer och barnvakt. Det här är förutsättningarna: ”In a London flat, two young boys face the unbearable sadness of their mother’s sudden death. Their father, a Ted Hughes scholar and scruffy romantic, imagines a future of well-meaning visitors and emptiness.”

Crow dras till den sörjande familjen och hotar att stanna tills de inte längre behöver honom. Det här är nog min favorit, titeln är fantastisk, och boken beskrivs som ”part novella, part polyphonic fable, part essay on grief” Den påstås vara rolig också.

9780434023097

The Shore av Sara Taylor (Heinemann/Windmill)

Ingen sån här lista är komplett utan en dystopisk roman – den här utspelar sig på en samling öar utanför Virginias kust under ett par hundra år. Strukturen, med kopplingar mellan olika berättelser, har associerats till Cloud Atlas av David Mitchell. De återkommande motiven fattigdom, våld och kvinnoförtryck leder också tankarna till ett amerikanskt litterärt arv, Steinbeck och southern gothic.

Mycket fin recension i Strange Horizons av Nina Allan: ”After wading through a slew of books that have left me largely indifferent, what a joy, not to mention a relief, to arrive upon The Shore, an intricate, intelligent, passionate work that does not so much storm the barricades of speculative fiction as quietly subvert our expectations of what speculative fiction might be capable of.”

105044-FC50

The Wallcreeper av Nell Zink (4th Estate)

Det brukar heta att Jonathan Franzen ”upptäckte” Nell Zink. Om jag förstår saken rätt blev de först brevvänner och de delar ett mycket stort intresse för fåglar. Det gör även huvudpersonerna i The Wallcreeper, som måste betraktas som förra årets mest omskrivna och bejublade debut i USA. Om jag vore förläggare skulle jag gärna ge ut den på svenska. Om jag vore bookmaker skulle jag sätta låga odds på boken som vinnare av The Guardians debutantpris.

9780099592747

Spill Simmer Falter Wither av Sara Baume (Tramp Press/Heinemann)

Men om läsarna får välja, läsarna får nominera en bok varje år, så vinner Sara Baume. Hennes roman utspelar sig på den irländska landsbygden. Huvudpersonerna är en man och hans hund. Boken beskrivs som en ”imaginär biografi” av Baumes egen terrier. Det låter väldigt charmigt. Och det vore riktigt kul om priset gick till en irländsk författare, utgiven av ett förlag,  Tramp Press, som måste vara det minsta på startfältet.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor, Nyheter

Fet bok med 250 författarporträtt tagna av kända fotografer

cover writers

Writers: Literary Lives in Focus
Red. Goffredo Fofi
contrasto, 2014

I have always noticed that in portraits of really great writers the mouth is always firmly closed. 
— Gertrude Stein

Fotot på bokens omslag är taget av Richard Avedon och den porträtterade författaren är Truman Capote. Det är en fet volym på dygt 500 sidor, varannan sida innehåller en text som i sammandrag berättar om en känd författares verk, varför hans eller hennes foto valts och lite kort om fotots bakgrund. Varannan sida visar ett fotografiskt porträtt av den aktuella författaren, ofta taget av en världskänd fotograf.

48c23fe49df829de14254134390add15-large

Jorge Luis Borges. © Fernando Scianna, Palermo,1984

Först ett foto av Jorge Luis Borges (1899-1986) som är ett av mina favoritporträtt i boken.  Han var vid det här laget blind, men han sökte solens strålar med ansiktet och sa att han kände att himlen måste vara ultra-blå. Med ansiktet vänt mot solen började han deklamera Dante. Fotot har också en vagt komisk kvalitet. Borges hade huvudet fullt av enorma mängder litteratur. Det ser nästan ut som om molnet ovan Borges håller på att sugas in i den store diktarens huvud. Eller så har jag bara livlig fantasi.

Visst har man sett vissa av fotona i Writers: Literary Lives in Focus förr, men urvalet är generöst och laguppställningen är oerhört imponerande: det foto Heri Cartier-Bresson tog 1947 av William Faulkner i hans hem i Mississippi, det otippat roliga porträtt Philippe Halsman tog av en hoppande Aldous Huxley. Det är många imponerande par, och det är inte alltid solklar vem som är mest känd: Ernest Hemmingway i jägartagen porträtterad av Robert Capa, Jean Cocteau porträtterad av Herbert List, Julio Cortázar porträtterad av René Burri, Simone de Beauvoir av Cartier-Bresson, Zadie Smith av Eamonn McCabe, och Paul Auster porträtterad av Bruce Davidson. Bara i det här lille urvalet blev det många fotografer knutna till Magnum Photos!

5dbb9c686414b9b0226d79cf813c1d86-large

Paul Auster © Bruce Davidson, New York, 1994

Hela boken, Writers: Literary Lives in Focus, vittnar om porträttfotots uttrycksmöjligheter. Bruce Davidson har verkligen fångat Auster när han ser allra mest ut som författaren Paul Auster, precis så som hans läsare och beundrare vill att han ska se ut. Det är ett riktigt stiligt foto. Det är bara en vild gissning, men jag tror att Auster var nöjd.

1bbb0e86b4a2d579291fdb9684d2559d-large

Ingeborg Bachmann (1916-1973)  © Herbert List, Rom, 1954

Ännu ett fantastiskt porträtt, av en stilig Ingeborg Bachman, den är nästan som om hon ignorerar List och hans kamera, som om hon har hittat något betydligt intressantare att titta på. Hon har tagit på sig något av ett stenansikte, som kanske passar hennes omvittnat svåra intellektuella stil. Men jag tycker också att man runt munnen kan ana ett lite roat drag.

ecb05461712eb04ea195e3f2fdb74b9d-large

Emmanuel Carrère © Lise Sarfati

Jag vill minnas att jag läst en bok av Emmanuel Carrère och sett en film baserad på en av hans andra böcker. Men om någon hade visat mig den här bilden för ett par dagar sedan, skulle jag inte en komma i närheten.  Det gör att Writers: Literary Lives in Focus är så rolig att bläddra, titta och läsa i. Man känner igen ganska många av de klassiska porträtten, men några av dem har man nästan glömt bort. Sedan finns de klassiska porträtt som man inte känner till. Författare man känner till men som man inte riktigt minns hur de såg ut, bara vagt från något svartvitt foto på baksidan av någon bok. Och vissa författare går man helt bet på.

Boken är alfabetiskt organiserad, från Chinua Achebe och Zhong Acheng till Marguerite Yourcenar och  Andrea Zanzotto. Ju mer jag tänker på det så tycker jag att Goffredo Fofi, essäist och kritiker inom både litteratur, drama och film, har gjort ett helt fantastiskt urval, av fotografer, foton och författare.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Ny våg av spännande afrikanska författare 2

armah_de_vackra_omslag_inb

Nyhet från Modenista 2014. Köp

When we reject the single story, when we realise that there is never
a single story of any place, we regain a kind of paradise.
– Chimamanda Ngozi Adichie

Ett blogginlägg från i somras, numer döpt till ”Ny våg av spännande afrikanska författare 1”, har haft ovanligt många läsare och det tycker vi är väldigt roligt, så roligt att vi tog det gamla inlägget och uppdaterade det med bokomslag och sånt som vi läst sedan dess om både ny och gammal, men nyöversatt, afrikansk litteratur.

Vi tänker oss blogginlägget som en karta, som man kan använda för att söka nya författare och böcker. Vi analyserar inte de enskilda böckerna, men vi har länkat till recensioner, intervjuer och utdrag.

För mer än tio år sedan kämpade den unga nigerianskan Chimamanda Ngozi Adichie för att få sin debutroman, Lila hibiskus, publicerad. En agent lät undslippa sig att allt skulle vara enklare “if only you were Indian,” eftersom en rad indiska författare då trädde fram på världslitteraturens scen. Det ansågs däremot svårt att sälja in afrikanska romaner, med förment svårgripbara kulturella referenser.

Idag låter såna tankegångar väldigt förlegade och i en artikel i New York Times skriver Felicia R. Lee om något som snarast måste betraktas som en betydande hajp kring författaren med rötter på den afrikanska kontinenten – ”New Wave of African Writers With an Internationalist Bent” – även om det naturligtvis är svårt att tala om en hel kontinents litteratur. Många av författarna skriver också på engelska.

Det här är de senaste böckerna av de författare som lyfts fram i den översiktliga artikeln.

9789174294064

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie

Recension Intervju Utdrag

hämta (1)

All Our Names (Knopf) av Dinaw Mengestu

Recension Intervju Utdrag

boy-snow-bird-9781447237136

Boy, Snow, Bird (Picador) av Helen Oyeyemi

Recension Intervju Udrag

9789146224150

Vi behöver nya namn (W&W) av NoViolet Bulawayo

Recension Intervju Utdrag

9780812995787

Every Day Is for the Thief (Random House) av Teju Cole

Recension Intervju Utdrag

9780345802545

Dust (Random House) av Yvonne Adhiambo Owuor

Recension Intervju Utdrag

9789146221159

Komma och gå (W&W) av Taiye Selasi

Recension Intervju Utdrag

Det här urvalet författare bygger alltså på New York Times-artikeln, kosmopolitiska författare som vistas mer i Europa eller USA än i sina ursprungsländer i Afrika. Visst, det är sant, Taiye Selasi bor exempelvis i Rom, New Delhi och New York, men man brukar väl inte lägga så stor vikt vid om en europeisk eller amerikansk författare byter kontinent?

Samtidigt kan det naturligtvis påverka ett författarskap var författaren bor och verkar. Många av de här författarna är verksamma vid universitet, som kanske har vissa förväntningar på dem. De är också stora stjärnor på några av världens största förlag, förlag som naturligtvis har en rad förväntningar. Och så alla kritiker, inte bara i New York och London, men i stora delar av världen, som också har vissa förväntningar på vad en författare med rötterna i Afrika ska skriva.

ngugi_floden_cover

Floden mellan bergen (Modernista) av Ngũgĩ wa Thiong’o

Men att dela in den afrikanska litteraturen i genuint afrikansk och kosmopolitiskt afrikansk verkar mycket märkligt, även om det naturligtvis kan vara litteratursociologiskt intressant att allt fler författare lever och verkar i länder där de inte är födda och uppvuxna.

I den förra versionen av det här blogginlägget länkade vi till nätbokhandeln London Review Bookshop, som hade sammanställt en lista som vi tyckte såg väldigt bra ut: ”Fifteen Years of African Writing” Den bygger på vilka som tidigare varit med på korta listan för Caine Prize for African Writing, som är ett av det tyngsta med inriktning på afrikansk litteratur.

ngugi_vetekornet_cover_0

Om icke vetekornet av Ngũgĩ wa Thiong’o (Modernista)

Hemsidan för Caine Prize är rena guldgruvan om man är på jakt efter nya spännande författare. Dels kan man kika på vinnarna under de snart femton åren, det första priset delades ut år 2000, men sedan finns alltså en omfattande lista med mängder av spännande namn hämtade från tidigare års korta listor.

ngugi_djavulen_cover

Djävulen på korset av Ngũgĩ wa Thiong’o (Modernista)

Med tanke på hur mycket bra afrikansk litteratur det finns och med tanke på återväxten, kikar naturligtvis förläggare från hela världen på vilka författare Caine Prize lyfter fram. London Review Bookshop lyfte fram några namn vi nämnt, stor- och superstjärnor som Chimamanda Ngozi AdichieNoViolet Bulawayo och Ngũgĩ wa Thiong’o. Samt två andra storheter, Nuruddin Farah och Mia Couto.

Feast Famine & Potluck text.pdf

Årets vinnare av the Caine Prize for African WritingOkwiri Oduor från Kenya, kände vi däremot inte till. Hon vann med en novell, ”My Fathers Head”, hämtad ur antologin Feast, Famine & Potluck (Modjaji Books). Den utgörs av de 19 bästa novellerna sammanställda av Short Story Day Africa, som medvetet strävar efter att ge röst åt berättare från olika delar av Afrika och med olika bakgrunder och erfarenheter. Målet är att motverka stereotyper och spegla den afrikanska mångfalden.

omslag_tropiskafiskar2

Det är naturligtvis bara en liten, liten del av den afrikanska litteraturen som översätts till svenska. Bokförlaget Tranan är unikt bra på litteratur från olika delar av den afrikanska kontinenten. Tropiska fiskar är en relativt ny bok av Doreen Baingana, född 1966, som kommer från Uganda, och idag lever i både Uganda och USA.

Romanen handlar om tre systrar som växer upp under efterdyningarna till Idi Amins diktatur, och den yngste av dem, Christine, får vi ”följa från hennes första vingliga steg i höga klackar, till mötet med det privilegierade USA där hon upplever både frihet och alienation, till återkomsten till hemlandet.” Svenska Dagbladets recension.

För en tid sedan läste jag en artikel av Aaron Bady i The New Inquiry: ”(NOT) Five African novels to read before you die”. Det är i själva verket en attack på en annan lista – ”Five African novels to read before you die” – och en försök att göra en bättre och, framförallt, mer aktuell lista med yngre afrikanska författare. Det är en ganska hård attack, men den är gjord med humor.

Allt går sönder av Chinua Achebe (Tranan)

Aaron Bady var helt enkelt trött på förutsägbara listor nedtyngda med namn som Chinua AchebeNgũgĩ wa Thiong’o och Ayi Kwei Armah. Han gör på skämt en lista med författare för att illustrerar hur förutsägbara många listor med afrikanska författare faktiskt är: ”“Five White Writers You Should Read Before You Die: Shakespeare, Milton, DostoyevskyAusten, Woolf.” Jag tycker i och för sig att det är en ganska bra lista, men jag förstår poängen – unga afrikanska författare hamnar ofta i skuggan av giganterna, som ofta skrev sina mästerverk på 60-talet.

9780253007919_lrg

Indiana University Press

Och det är naturligtvis helt legitimt att söka efter ny spännande litteratur, från en kontinent som är oerhört mångskiftande och förändras i snabb takt. Aaron Badys lista är verkligen imponerande, han verkar ha läst mycket och från olika delar av Afrika. Det här är några av hans tips: Dust (2014) av Yvonne Owuor, Migritude  (2010) (på svenska) av Shailja Patel, Blue White Red (1998, 2013) av Alain Mabanckou  och In the Country of Men och Analys av ett försvinnande (2006) av Hisham Matar.

Migritude-676x956

Kaya Press

Spara Aaron Badys lista, den är full av tiotals initierade och inspirerande tips. Men allra mest spännande tyckte vi att det sista tipset var, Africa39: New Writing from Africa south of the Sahara (Bloomsbury, 2014) Vi har nu fått loss ett recensionsexemplar av förlaget. Boken, en ganska fet pocket, består av noveller, utdrag ur romaner och ofullbordade texter skrivna av 39 författare från länder söder om Sahara, eller i diasporan, och som är under 40 år.

9781620407790

Antologin är resultatet av ett samarbete mellan Hay Festival och Rainbow Foundation, utgivningen ingick i firandet av att Port Harcourt, Nigeria, var utsedd till världens bokhuvudstad 2014. Om du vill läsa mer om bakgrunden och urvalsprocessen: ”Africa39: how we chose the writers for Port Harcourt World Book Capital 2014”.

Artikeln innehåller även en lista med de 39 författarna, varav de mest kända utanför Afrika förmodligen är Chimamanda Ngozi AdichieDinaw Mengestu och Taiye Selasi. Jag blev lite förvånad över att NoViolet Bulawayo inte finns med bland de 39, men det är på många vis en fantastisk antologi, en mångsidig uppvisning av både talanger och etablerade författare.

Wole Soyinka har skrivit förordet, som handlar väldigt lite om ny afrikansk litteratur, men desto mer om att ideologierna är litteraturens fiende. Inte särskilt imponerande. Redaktör Ellah Wakatama Allfrey har skrivit ett kort förord i vilket hon lyfter fram mångfald som ett honnörsord och nämner att texter av författare från Ekvatorialguinea och Kap Verde har översatts.

Sammanlagt kommer författarna från 16 länder, kvinnor är väldigt väl representerade, men ungefär 40% av texterna är skrivna av författare från Nigeria och Kenya. Det är anmärkningsvärt och skeptiska ögonbryn har höjts. Däremot är mångfalden stor vad gäller själva berättelserna.

Antologin rymmer traditionella historier, kärlekshistorier, politiskt laddade berättelser, realism och prosalyrik, kriminalhistorier, kontrafaktiska berättelser och framtidsskildringar. Stilar och teman skiftar väldigt mycket, religiositet är kanske det som återkommer oftast och varieras på flest vis.

Min absoluta favorit är ”The Old Man And The Pub” av Stanley Onjezani Kenani som handlar om en malawisk pubägare i Genève, som kämpar för att hålla igång sin irländska pub, men en dag oväntat ärver pengar av en trogen gäst som gått bort.

Africa39 är verkligen bred men det är inte enbart positivt. Det är roligt att läsa många olika sorters texter, men den här samlingen känns onödigt spretig och ofokuserad. Det intrycket förstärks av att antologin inte bara består av noveller, utan även korta utdrag ur romaner och delar av ännu inte färdiga alster. Läsningen blir som ryckig och rörig.

Kanske hade det hjälpt om man hoppat över de mest fragmentariska texterna och presenterat de 25 tajtaste och mest avrundade? Men nu blev det 39 texter och jag tycker att det var genuint spännande att läsa Africa39. Om du är intresserad av ung afrikansk litteratur, bör du definitivt läsa den, men vara beredd på att den är svår att sträckläsa.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Listor, Recensioner