Etikettarkiv: dansk lyrik

litterära termer 38: generation etik

”Hvad er det så, der sker? Elisabeth Friis mener, at de yngre forfattere er karakteriseret ved et uironisk forhold til tingene. Til forskel fra nogle af de lidt ældre forfatteres – man kunne nævne Lars Frost eller Helle Helle – mere eller mindre subtilt ironiske måde at fortælle på. Den karakteristik er Mikkel Frantzen enig i, og han uddyber: ‘Det, der kendetegner denne generation, er en etisk forpligtigelse på verden. Tidligere har man måske også haft æstetiske fællesskaber, men der har ikke været denne direkte forbindelse til en form for etik.'”

Citerat ur ”Generation etik” av Pauline Bendsen i Information, 24 januari 2014. Att förse rader av poeter, som Asta Olivia Nordenhof, Olga Ravn, Morten Chemnitz, Amalie Smith, Julie Sten-Knudsen, Bjørn Rasmussen, Josefine Klougart, Jonas Rolsted och Rasmus Halling Nielsen, med en gemensam etikett var naturligtvis inte bara uppskattat:

”Men der er tre ting, der gør mig betænkelig ved betegnelsen ‘Generation etik’. Det ene er ordet generation, det andet ordet etik og det tredje at se dem forbundet.”

Citerat ur ”Skriften findes i verden” av Amalie SmithInformation, 5 mars 2015.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Veckans dikt 40: [Vi anländer tidigt en morgon] av Inger Christensen

I

°°°°°
Vi anländer tidigt en morgon,
nästan innan vi är vakna.
Luften är blek och lite kylig
och krusar sig lite över huden
som en hinna av fukt.
Vi pratar om spindelns nät,
hur går det till,
och om regnet som tvättade vattnet,
under tiden medan vi sov,
medan vi åkte
över jorden.
Så är vi vid huset,
och vi badar i grusgångens damm
som bland sparvar.

°°°°
Är detta vattenfall
av bilder
verkligen ett hus.
Är det verkligen vi
som ska bo
i denna störtning
genom mängden
av gudar.
Bo och duka bord
och dela.

°
Packar upp ägodelar,
lite smycken
lite leksaker
papper,
de nödvändiga tingen
ställda inomhus
i världen
för ett tag.
Och medan du ritar
och kartlägger
hela kontinenter
mellan sängen
och bordet,
vrider sig labyrinten
i sin upphängning,
och tråden
som aldrig leder ut
är ett ögonblick
ute.

°°
Så väller ljuset
plötsligt in
och döljer oss helt.
Solen är rund
som äpplet är grönt
och de stiger och faller.

°°°
Redan på gatan
med pengarna kramade hårt
i handen,
och världen är ett vitt bageri,
där vi vaknar för tidigt
och drömmer för sent
och där strömmar av råa
och oanvända tankar
kommer sanningen närmast,
långt innan de tänks.

© Modernista

Ett varmt tack till Modernista för att vi fick publicera den inledande dikten i Brev i april och andra dikter av Inger Christensen (1935-2009). Brev i april (1979) är en sagolikt vacker och sinnlig diktsvit, men i Modernistas utgåva finns dessutom ett par andra dikter: ”Ludvig van Beethoven” (1970) och ”Dikt om döden” (1989). Översättningen av Marie Silkeberg är ett precisionsarbete.

christensen_brev_i_april_omslag_inb

Det kan vara värt att påminna om: Fram till sin död var Inger Christensen år efter år en självskriven kandidat till Nobelpriset i litteratur. Modernista har gett ut en hel rad av hennes böcker. Hennes diktning kan vara komplicerad, men den är snarare lätt- än svårtillgänglig.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Veckans dikt