Etikettarkiv: David Campany

Magiska 50- och 60-talsfoton från Vancouver

00004181_1_

Fred Herzog
Modern Color
Hatje Cantz

När jag beställde Modern Color var det mest för att fotona var från Vancouver, en stad som inte på samma självklara sätt som New York, London eller Paris framkallar mentala bilder. Det kan vara en anledning att skaffa boken, att dess bildvärld är exotisk.

Men framför allt bör man skaffa boken för att Fred Herzog, född 1930, måste betraktas som en åtminstone tills nyligen förbisedd 1900-talsmästare, något som David Campany övertygande argumenterar för i bokens introducerande text. Modern Color är en sensationellt spännande fotobok, estetiskt och historiskt.

Herzog emigrerade från Tyskland till Kanada 1952. Han hade redan börjat fotografera i Tyskland, men när han kom till Kanada arbetade han bland annat på ett lastfartyg. Han blev god vän med en annan tysk, Gerhard Blume, som introducerade honom för rader av olika ämnen och områden – litteratur, filosofi, politik, religion och vetenskap. Herzog höll sig hela tiden uppdaterad om det senaste inom fotografi, och 1957 började han arbeta som medicinsk fotograf på ett sjukhus i Vancouver.

4181-fred-herzog-lr-04 (1)

Ferry Barber Shop, 1959 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
Men det var med foton av vardagslivet i Vancouver som Herzog skrev in sig i fotohistorien. Han har ganska konsekvent undvikit stadens finare kvarter och har istället koncentrerat sig på nöjesstråk, vanliga affärsgator, bakgator, skyltar och skyltningar, hamnen, bakgårdar och människor. Skriver Campany: ”Few other bodies of photography in the history of the medium have come close to the richness of Herzog’s extended city portrait.”

4181-fred-herzog-lr-09

Empty Barber Shop, 1966 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
När de här fotona togs, på 50- och 60-talet, hade färgfotot låg status. Konstfotot dominerades nästan helt av svartvitt. Eller som Herzog själv uttryckt det: ”Just as we know that liberty and fresh caught salmon are good, we knew then that colour was to be used only for pretty sights. Landscapes, swans, flowers, sunsets, gnarled trees and burning candles were okay. Everything else raised eyebrows.”

Herzog fotade med Kodachrome, som lanserades 1935 med sikte på amatörmarknaden. Skriver Campany apropå Kodachrome: ”But it was also good at capturing the things that interested Herzog; variations in fabric and skin, the palette of postwar consumables, bright glossy paintwork as it weathers into muted hues, the subtleties of urban wood and stone, and the atmospheric variations of coastal climate.” Filmen var inte särskilt ljuskänslig, men det passade Herzog som föredrog långsamma observationer framför ”avgörande ögonblick”.

4181-fred-herzog-lr-08
Boat Scrapers 1, 1964 © Fred Herzog and Equinox Gallery

 
Det finns likheter mellan Herzog och Robert Frank, vars The Americans Herzog kom över 1959. Men Herzogs bildvärld är mycket mer välkomnande. Herzog kände betydligt större släktskap med Walker Evans. Campany hävdar att det de delar inte är en stil eller en estetik, utan en disposition. Evans kallade den själv ibland för ”documentary style” och ibland ”lyric documentary”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Recension: ”The Open Road: Photography & the American Road Trip”

OPENROAD_render_cover
Den helt nya fotoboken The Open Road: Photography & the American Road Trip (Aperture) av britten David Campany, som gjort urval och skrivit texter, lanseras av förlaget som unik. The Open Road behandlar för första gången den fotografiska roadtripen som en egen genre.

Efter andra världskriget började den amerikanska roadtripen dyka upp allt oftare i litteratur, musik, film och, inte minst, inom fotografiet. Det är svårt att överskatta roadtripens kulturella betydelse i ett USA präglat av att hela tiden flytta fram the frontier.

Vägen som symbol för frihet. upptäckarlusta och kanske även självförglömmelse är gammal. Faktum är att det var poeten Walt Whitman som myntade uttrycket “the open road.”

Många fotografer gav sig ut på roadtrips med det uttalade syftet att fotografera, de gav sig ut i jakten på foton som kunde fånga det snabbt framväxande moderna Amerika eller det Amerika som hamnade efter när utvecklingen tog fart. En av de mest namnkunniga är Robert Frank, vars legendariska roadtrip resulterade i The Americans (1959).

Före Frank hade emellertid Edward Weston rest runt i Amerika för att ta foton som skulle illustrera Walt Whitmans Leaves of Grass. Många anser att det första mästerverket inom den fotografiska rodtripgenren är Walker Evans utställning på MoMA 1938 och boken American Photographs som gavs ut i samband med den. Henri Cartier-Bresson gjorde en fruktsam roadtrip 1947 och Ed Ruschas foton från roadtrips lade grunden till hans Twentysix Gasoline Stations (1963).

Outside Memphis, Tennessee, 1960

Inge Morath, Outside Memphis, Tennessee, 1960     © Inge Morath/Magnum Photos

Golden Nugget, Las Vegas, Nevada, 1960

Inge Morath, Golden Nugget, Las Vegas, Nevada, 1960     © Inge Morath/Magnum Photos

Florida, 1970

 Joel Meyerowitz, Florida, 1970     © Joel Meyerowitz, Courtesy of the artist and Howard Greenberg Gallery, New York
U.S. 97, South of Klamath Falls, Oregon, July 21, 1973
Stephen Shore, U.S. 97, South of Klamath Falls, Oregon, July 21, 1973     © Stephen Shore, Courtesy of the artist and 303 Gallery, New York

Claire, 8th Ward, 2012

Justine Kurland, Claire, 8th Ward, 2012     © Justine Kurland, Courtesy Mitchell-Innes & Nash Gallery, New York

Roadtripen växte fram som fenomen i symbios med den hårt lanserade bilismen och var ett i högsta grad kommersiellt fenomen kopplat till den inhemska turistindustrin. Senare kom det allt mer homogena utbudet av bensinstationer, motell och snabbmatsrestauranger. Subkulturer ersattes av en monokultur. Och ett av den fotografiska roadtripens kännetecken är att den väldigt ofta präglas av en kritisk blick, ofta med udden riktad mot just konsumtionssamhället.

Hundratals fotografer har hållit traditionen med fotografiska roadtrips levande fram till idag, från Stephen Shore till Taiyo Onorato, Nico Krebs och Ryan McGinley. För dessa och de andra fotograferna i boken har den vidöppna vägen, som slingrar sig fram mot och bortom horisonten, varit deras musa och främsta inspiration.

David Campany har skrivit en väldigt fin introduktion till genren fotografisk roadtrip och sedan presenteras helt enkelt 18 fotografer, deras respektive roadtrips och foton mer utförligt och kronologiskt. Jag gillar verkligen att man har valt en kronologisk presentation snarare en tematisk, som lätt hade kunnat bli rörig. Nu kan man istället följa skiftningarna under decenniernas lopp.

The Open Road är nyligen utgiven, men har redan valts av flera publikationer, bland dem New York Times, till en av årets bästa fotoböcker. Förutom att ämnet i sig, fotografiska roadtrips, är intressant har boken ett slösande rikt bildmaterial, mycket välskrivna texter och så verkar den välgjord in i minsta detalj.

Och som en extra bonus, något att köra till: ”The Open Road – en spellista för roadtrips”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner