Etikettarkiv: De vilda detektiverna

Litterära termer 48: infrarrealismo / infrarealism

9789185133840-450x735

”Hacer aparecer las nuevas sensaciones – Subvertir la cotidianeidad”
Manifiesto Infrarrealista

Infrarealismen är en poetisk rörelse eller riktning som grundades i Mexico City 1975 av ett tjugotal unga poeter, bland andra Roberto Bolaño, Mario Santiago Papasquiaro och José Vicente. Man förenades snarast av en rebellisk-anarkistisk attittyd än av en gemensam stil.

Man har jämfört infrarealisterna med beat-generationen, dess ifrågasättande av normalsamhället och det rådande poetiska idealet. Bolaño gick ju hårt åt mer etablerade poeter som Octavio Paz. Ja, han var ju inte helt förtjust i den dominerande magiska realismen heller, som ett tag praktiskt taget likställdes med sydamerikansk romankonst. Infrarealisterna arrangerade inte egna uppläsningar, men var kända, och fruktade, för att sabotera andras evenemang, bland annat ett där Paz deltog.

Infrarealisterna eller infras, som de också kallades, hämtade sitt motto från den chilenske konstnären Roberto Matta: ”Blow the brains out of the cultural establishment”.

I Roberto Bolaños vidunderliga roman De vilda detektiverna (Bokförlaget Tranan) berättas om en fiktionaliserad version av infrarealismen: ”realismo visceral”, i engelsk översättning ”visceral realism” och i svensk översättning ”inälvsrealism”. Det är en äventyrlig och romantisk roman, som kanske fångar något av infrarealismens glansdagar. Bolaño spränger den magiska realismens provinsialism, och förlägger handlingen till rader av olika platser i världen.

Bokförlaget Tranan:

”Det börjar i Mexico City 1975 och slutar i ett frågetecken i Sonora 1976. Däremellan: en kör av röster berättar om Arturo Belano och Ulises Lima, vänner, poeter och vagabonder. Berättarna har träffat dem någon gång mellan 1975 och 1996: i Mexico City, i Madrid, i Barcelona, i ett kollektiv på en vind i Paris, på en camping på Costa Brava, i en fransk fiske-by, i Tel Aviv, i Luanda eller i ett fängelse i Israel. De talar om att vara ung, arg och poet, om att vara latinamerikan i exil, om pengar som luktar eller inte luktar, om droger, om sexuella besvär och experiment. Om drömmen om revolutionen som blev en feberhet mardröm, om kärlek som inte vill sig. Om att gå vilse. Och om vänskap.”

Infrarealistiskt manifest (spanska)

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

Novellen 29: ”Clara” av Roberto Bolaño

Den chilenske författaren Roberto Bolaño (1953-2003) dog på tok för tidigt i sjukdom och fick inte uppleva att bli en global megastjärna, som han ganska fort blev när han översattes till engelska. Ibland klagas det på att hans stjärnstatus växt sig orimligt stor, så att andra spanskspråkiga författare fått svårt att slå sig fram.

Vi tycker att det är en lite märklig anklagelse med tanke på vilka mästerverk Bolaño lämnat efter sig, mest kända är De vilda detektiverna (”Los detectives salvajes”) och 2666. Novellen ”Clara” kanske inte är typisk för Bolaño, men man känner igen hans unika röst, nostalgin och berättelsens besatthet. En man berättar om sitt livs kärlek, Clara, men, som han själv konstaterar, så säger berättelsen mer om honom än om henne. Francisco Goldmans uppläsning är fantastisk.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Artiklar, Noveller, Podcasts / radio