Etikettarkiv: depression

Läs dig i form – fem hälsovinster med att läsa

Det kommer hela tiden nya vetenskapliga studier som visar att det är bra att läsa böcker, särskilt skönlitteratur. Om det är chick-lit, thrillers eller nobelpristagare verkar bara undantagsvis spela någon roll.

En del av den här forskningen visar saker som är ganska uppenbara, som att läsningen kan påverka den språkliga förmågan, men en hel del forskning gör gällande att läsning också påverkar hälsan, både den psykiska och fysiska hälsan.

Studier har visat att följande fem saker kan påverkas av läsning:

Läsning minskar stress

Enligt en mycket ofta citerad studie från 2009 är läsning sällsynt effektivt för att sänka stressnivåerna, mer effektivt än att lyssna på musik och till och med mer effektivt än att ta en promenad, rapporterade The Telegraph när studien publicerades. Avslappningen sker på bara några minuter och uppmättes genom att jämföra testpersonernas hjärtfrekvens och muskelanspänning.

”It really doesn’t matter what book you read, by losing yourself in a thoroughly engrossing book you can escape from the worries and stresses of the everyday world and spend a while exploring the domain of the authors imagination,” sa en av forskarna till The Telegraph.

Läsning förbättrar sömnen

Enligt många sömnforskare är det bra att ha rutiner för att varva ned innan man går och lägger sig. Om det är sant att läsning minskar stress, är läsning lämpligt som en sådan rutin, läsa innan man somnar är ju dessutom något som många gör helt spontant, men en bra bok kan ju också hålla en vaken onödigt länge. Hursomhelst, sömnen är naturligtvis viktig både för den psykiska och fysiska återhämtningen.

Det sägs att det är bättre att läsa pappersbok än att läsa på skärm med inbyggt ljus.

Läsning kan motverka lättare psykisk ohälsa

Både svenska och utlänska studier har visat att läsning kan lindra lättare depressioner. Det verkar framförallt gälla så kallad underhållningsllitteratur – detta luddiga begrepp – men även läsning av självhjälpsböcker påstås kunna funka som biblioterapi. En sån studie har publicerats i tidskriften PLOS ONE. Men det har faktiskt också gjorts studier som visar motsatsen, att självhjälpsböcker tvärtom kan upplevas som för kravfyllda.

Läsning kan motverka symptomen på Alzheimers

Läsning har kopplats till att Alzheimers får ett långsammare förlopp och det påstås bero på att läsning minskar ansamlingen av skadliga proteiner i hjärnan. Detsamma verkar gälla aktiviteter som att lösa korsord eller att spela schack, men de positiva resultaten verkar gälla personer som ägnat sig åt sådana verksamheter under stora delar av livet.

Läsning är som gymnastik för hjärnan

Det forskas mycket om läsning och hälsa och det skrivs mycket artiklar om läsning och hälsa. Ibland handlar det om ett enskilt fenomen, som läsning och depression, men ibland framstår läsning, särskilt läsning av skölitteratur, som rena mirakelkuren för hjärnans olika funktioner. Läsning påstås ge bättre minne, bättre koncentrationsförmåga och rent allmänt fungera som välgörande hjärngympa.

Hjärnan jämförs i pedagogisk nit med en muskel, som behöver regelbunden träning för att fungera. Det är tunnsått med undersökningar och artiklar som hävdar att det skulle vara skadligt att läsa. Det är antagligen inget stort samhällsproblem, men grundantagandet eller överideologin är tydlig – det är bra att läsa.

Den farliga romanen har blivit nyttig

I regel är den här typen av undersökningar små och verkar inte alltid ta så stor hänsyn till alternativa förklaringar, eller ens skillnaden mellan korrelation och orsak och verkan, men att det ständigt dyker upp nya rön som pekar i samma riktning är inte helt lätt att bortse ifrån.

Ironiskt nog verkar läsning, särskilt av skönlitteratur, vara mer interaktivt än både teve- och dataspel och att surfa på nätet och att titta på teve och film. Den skönlitterära romanens fördelar tycks vara kopplade till att den bara är halvfärdig och att läsaren själv måste skapa det som fattas, exempelvis miljöer och de olika karaktärernas utseenden.

Och ironiskt nog verkar en av romanens svagheter, att den tar så mycket tid i anspråk, också vara en av dess stora styrkor. Att den kräver en medskapare och tid och koncentration verkar vara det som ligger bakom hälsovinsterna. Tidigare i historien uppfattades romanen som något potentiellt farligt, om inte för moralen så för synen. Det känns väldigt avlägset.

Skriv gärna och tipsa om studier, artiklar eller berätta om du har några idéer om läsning och hälsa.

Ola Wihlke

3 kommentarer

Under Artiklar, Listor

Verklighetens ekonomiska elände, efter 10 år dyker det upp i litteraturen

Häromdagen publicerades en studie av ett brittisk forskarteam i tidskriften PLOS ONE. Forskarna har kunnat påvisa en stark korrelation mellan en böckers ”literary misery index”, som bestäms av frekvensen av ord som ”anger”, ”fear”, ”sadness” och ”disgust”, och ett economic misery index, som bestäms av arbetslöshetssiffror och inflation, i USA eller Storbritannien tio år innan bokens publicering.

Apropå graferna man fick fram av studien, som bygger på ungefär fem miljoner digitaliserade böcker utgivna under 1900-talet, sa Alex Bentley, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande: ”It looked like Western economic history, but just shifted forward by a decade.”

Variationen och förekomsten av eländiga ord respektive positiva ord var lätt att få fram eftersom varenda ord i de här böckerna var katalogiserade. Forskarnas analys visade att det literära eländet stod på topp under 40-talet, efter den stora depressionen, varpå den gick ned under 50-talet och sedan gick upp något under 70- och 80-talet.

Det är lite förbryllande att eländet sipprar in så långsamt i litteraturen, med en ofta tio år lång fördröjning, men det har forskarna naturligtvis också tänkt på. För det första tar det tid att skriva en bok, så en bok påbörjad under 30-talets depression kanske publicerades först följande decennium. ”Perhaps this ‘decade effect’ reflects the gap between childhood when strong memories are formed, and early  adulthood, when authors may begin writing books,” resonerade Bentley. ”Consider for  example, the dramatic increase of literary misery in the 1980s, which follows  the ‘stagflation’ of the 1970s. Children from this generation who became authors  would have begun writing in the 1980s.”

Det är svårt att påstå att de här forskningsresultaten – man gjorde även en mindre studie på tysk litteratur som visade samma resultat – är direkt häpnadsväckande. Till och med författare tvingas ju leva i den ekonomiska verkligheten, även om de ibland anklagas för att vara värdsfrånvända. Det kanske skulle bli intressant om man bröt ned det undersökta  materialet i olika genrer eller tittade på lyrik och prosa för sig? Eller inte.

Vi får kanske vänja oss vid tanken på ännu fler postapokalyptiska dystopier det här decenniet, haveriet 2008 ligger ju inte så långt tillbaka i tiden, men reagerar inte dagens författare mycket snabbare? Efter 11 september tog det inte lång tid innan fiktionen på olika sätt behandlade terror i allmänhet och terrorattackerna mot USA i synnerhet. Allt kanske inte går fortare och fortare, men just i det här fallet verkar det vara så. Undersökningen handlade visserligen om korrelationen med underliggande ekonomiska faktorer, men tio år låter ändå som en lång reaktionstid.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter