Tag Archives: djur

Djur har kanske också mänskors känslor

13080307_O_1

Peter Wohlleben
Djurens gåtfulla liv
Kärlek. Sorg. Omtanke.
Fantastiska inblickar i en sluten värld
Övers. Jim Jakobsson
Norstedts

Filosofen René Descartes (1596–1650) hävdade att djur är ”själlösa automater”. Det har varit ett inflytelserikt synsätt, verksamt ända in i vår tid. Vår tid är kanske mer upplyst, men många ser fortfarande på djur som ”genetiska automater” helt styrda av instinkter.

13073590_O_1

Det här synsättet delar inte den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben, som har skrivit en otippad bästsäljare om träd, Trädens hemliga liv (2016), men hans nya bok handlar alltså om djur: Djurens gåtfulla liv. Wohlleben och hans familj har haft rader av tamdjur på sin gård – hundar, hästar, höns och getter – men det är kanske framförallt arbetet som skogvaktare, med specialiseringen att bevara urskogar, som har gett honom en särskild blick för djurs olika beteenden och förmågor.

Enligt Wohlleben har många djur ett förbluffande rikt inre liv, och för att visa det så anför han exempel från egna erfarenheter samt forskning om olika djurarter. Wohlleben presenterar oss för vildsvin och ekorrar som luras, korpar vars intelligens (förmågan att planera och lösa problem) kan mäta sig med och till och med överträffa chimpansers och andra primaters intelligens.

Wohlleben berättar om hjortar som sörjer och om en kråka som åker pulka, för att det är kul, inte för att det ingår i dess genetiska program. Han berättar om den sydamerikanska vampyren, som altruistiskt delar på maten med andra vampyrer som haft sämre jaktlycka, maten delas till och med med individer som de inte ens är avlägset släkt med.

Djurens gåtfulla liv är populärvetenskaplig, bara drygt tvåhundra sidor lång och de cirka fyrtio texterna är ungefär som krönikor – kanske publicerades de först separat? – och det gör boken lättläst. Wohllebens entusiasm, medkänsla och kunskap, gör det här till en underhållande pageturner. Jag får lust att läsa mer om djur – och här är några tips på böcker om djur för den intresserade.

Jag blir inte övertygad av alla Wollehbens argument, särskilt inte när han bara slår fast att något är ”självklart” eller ”uppenbart”, men jag gillar hans grundinställning, att vi bör lära oss mycket mer om djur och att vi bör använda en slags försiktighetsprincip i vårt förhållande till dem. Det står kanske i motsatsställning till vissa vetenskapliga ideal, men eftersom vi inte har något gemensamt språk med djuren så kanske mycket kommer att förbli ovetbart.

Att döma av boken gör dock vetenskapen hela tiden framsteg – sakta men säkert tecknas en bild av djurens inre liv som inte bara skulle få René Descartes att tappa hakan, men som för bara för femtio år sedan skulle framstå som häpnadsväckande.

Det är inte omöjligt att människor om 150 år blickar tillbaka på de inledande decennierna av 2000-talet och exempelvis förfasar sig över vår industriella köttproduktion. Wohlleben nämner ett exempel från Tyskland, att man ännu ett tag kommer att kastrera smågrisar utan bedövning, för att det är kostnadseffektivt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner

Fotokonst: ”Penumbrae” av Juul Kraijer

ANNABIJNS

Juul Kraijer
Penumbrae
Kehrer Verlag

Jag ska erkänna att jag har låtit den holländske konstnären Juul Kraijers bok Penumbrae, en titel som passande nog betyder halvskugga, bli liggande ett tag. För det är tveklöst något ambivalent över hennes bilder, till vilka hon har anlitat modeller, som är vana vid djuren och avslappnat kan umgås med dem, de intar ju en central position i många av porträtten.

Jag har inte låtit boken ligga för att jag inte gillar den, jag har snarare känt att jag inte har vare sig det språk eller de teoretiska verktyg som behövs för att avkoda fotona.

Men boken har legat på skrivbordet vid datorn och jag har tittat lite i den då och då. De första gångerna jag tittade på fotona tyckte jag att de i första hand väckte obehag. Men ju mer jag tittade desto mindre obehag väckte bilderna och jag såg hela bilderna, inte bara de förment otäcka reptilerna och de andra djuren. Alla foton © Juul Kraijer

sculptuur brons

I en intervju med Lens Culture har Kraijer talat om sina inspirationskällor:

”As an artist, I am inspired by Surrealist photography featuring parts of the human body. I am equally inspired by fin-de-siècle medical photography and photographic documentation of séances. Some of the photos of Julia Margaret Cameron have deeply influenced me, as well.”

Men det intressantaste citatet tycker jag kommer i slutet av intervjun. Kraijer berättar att hon var intresserad av att kasta om den gängse hierarkin mellan människa och djur, och det tycker jag att hon lyckats med; det är djuren som innehar någon slags huvudroll, modellerna är avsminkade och klädda i kläder som smälter in i bakgrunden. Ormarna krälar runt på modellerna som om de vore statyer i en övervuxen trädgård.

sculptuur brons

Bilderna har tveklöst surrealistiska kvaliteter men, som det står i pressreleasen, så får modellernas lugn och stillhet associationerna att löpa till renässansen och dess porträttkonst. I pressreleasen finns också ett citat som är viktigt för att förstå Juul Krajers intentioner: ”Without being literal, I’m employing the Surrealist grammar of alienation; mirroring, fusing of disparate entities, animating an object, objectifying a human body part, or casting a dazzling web of shadows on it.”

1_Juul Kraijer_Untitled 2014

Först såg jag bara kvinnor med otäcka djur i ansiktet, men ju mer jag tittat på Juul Kraijers märkliga porträtt desto mer framstår de som konstverk, väldigt lyckade konstverk förankrade i historien och bärare av en speciell estetik, en estetik som jag nu förstår bättre, men som jag inte behöver förstå ännu bättre för att njuta av bilderna. Fotona i Penumbrae har ett arkaiskt och dunkelt drag, men deras ambivalenta skönhet går att uppfatta intuitivt. Det är en ganska tunn, men väldigt vacker bok.

Juul Kraijer, född i Holland 1970, har fokuserat på fotografi de senaste åren, men tidigare har teckning varit hennes huvudsakliga medium. Hennes verk har ställts ut världen över och de finns bland annat på MoMA, KIASMA, Museum Kunst Palast, Kupferstichkabinett Berlin och Museum Moderner Kunst.

Vi rekommenderar ett besök på Juul Kraijers hemsida

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Bokomslag med insekter och djur på

ngugi_wizard_mendelsund

Wizard of the Crow av Ngũgĩ wa Thiong’o; design Peter Mendelsund (Pantheon / 2006)

The Casual Optimist är en blogg du bör följa om du gillar snygga och intressanta bokomslag. Många inlägg är tematiska sammanställningar och det här är några inlägg som samlar bokomslag med insekter och djur på: ”Beasts!”, ”Beasts! Reptiles and Amphibians”, ”Birds” och ”Bugs”. The Casual Optimist drivs av kanadensaren Dan Wagstaff, som jobbar i bokbranschen men bloggar för att han älskar böcker.

Lyssna på en intervju med Peter Mendelsund.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto

Märkliga möten – skulpturer av Alessandro Gallo

5.Come fly with me

3.betta

1.beginning of a great adventure 1

40.the man who sold the world

22.Nuvole

9.I feel good

Alessandro Gallo är en italiensk konstnär, 40 år gammal och bosatt i USA, som gör väldigt fascinerande figurer, hybrider mellan djur och människa. Vi såg foton av de märkliga och humoristiska figurerna, som anatomiskt är väldigt naturtrogna, och blev nyfikna och mejlade några frågor.

När började du göra de här djuren med mänskliga kroppar eller människor med djurhuvuden? Vad inspirerade dig att göra dem och hur tillverkar du dem?

Jag började göra de här hybriderna ungefär år 2000. Jag började med måleri och det ledde över till experiment med screentryck. Ungefär vid den tiden började jag också använda min första digitalkamera, mer som en leksak vid den tiden, och Photoshop. Jag gjorde digitala collage och hämtade bilder från alla möjliga källor. En del inspiration kom från nonsenslitteratur och illustrationer.

I början placerade jag in djur i stadsmiljöer digitalt, och spelade på hur de kontrasterade mot människor i bilderna. Efter ett tag började jag använda djurhuvuden som masker och karikatyrer. Först efterhand förstod jag den begreppsliga potentialen i att göra det.

Mina verk är gjorda av lera, men jag börjar alltid med ett digitalt kollage som jag sedan använder som referens medan jag skulpterar. När verket eller figuren är bränd, målar jag med akryl. Ibland använder jag andra material och media, men mest till miljöerna som omger figurerna.

Jag tycker att vi verkar vara mitt uppe i en djurtrend, i litteratur, illustration och konst, även mode. Ser du också den här trenden? Hur ser du på den? Varför tycker du att det är intressant att utmana och leka med gränserna mellan människa och djur?

Jag tror inte att det finns en djurtrend, eftersom en trend per definition är flyktig eller begränsad i tiden. Däremot tror jag att djur har ett väldigt stor potential att kommunicera olika saker. De bjuder så att säga in betraktaren känslomässigt och kan väcka omedelbara associationer som är relevanta för våra liv.

På grund av den styrkan har djur använts i alla tider och kulturer för att representera abstrakta mänskliga egenskaper, dygder och laster. Exempel från religion, mytologi, fabler och i psykologiska berättelser, i olika former, är nästan bokstavligt talat oräkneliga. Mina arbeten har inte med djurens rättigheter att göra.

Personligen är jag fascinerad av evolutionsbiologi och dess betydelse för filosofi och psykologi. En hel del studier inom genetik, naturligt urval och djurs beteenden kastar ett intressant ljus över människans villkor.

Ett besök på Alessandro Gallos hemsida rekommenderas.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto

Thom Browne aw 14-15 Paris backstage

MLM5610ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5571ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5639ThomBrowneSonnyphotos

MLM5590ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5676ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5578ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5815ThomBrowneSonnyphotos

MLM5700ThomBrowneSonnyphotos

MLM5616ThomBrowneSonnyphotos1

MLM5723ThomBrowneSonnyphotos

MLM5774ThomBrowneSonnyphotos

MLM5771ThomBrowneSonnyphotos1

Fotona är tagna vid visningen i Paris av Thom Brownes höst- och vinterkollektion, 2014-15, av Sonny Vandervelde för FELLT. Vi är väldigt tacksamma över att få använda fotona, som har många kvaliteter, förutom de uppenbart humoristiska. En av anledningarna till att vi vill återge dem är att vi tycker att de speglar en tydlig trend, kanske snarare flera trender.

Det kanske inte är någon nyhet, antagligen är det inte det, men vi tycker att vi är mitt uppe i en djurtrend. Vi tycker att det i litteraturen, konsten, fotografiet och modet, som i bilderna ovan, verkar pågå en upplösning av gränserna mellan djur och människa. Vi ser det här lite överallt, som i antologin Best European Fiction 2014.

Det tydligaste exemplet är en absurd och bisarr novell av litauern Herkus Kuncius, ”Belovezh”, som handlar om en skogvaktare, Kalina Baluta, som går alldeles för långt i sin identifikation med både växter och djur. Han börjar gråta och omfamnar och tröstar ett träd som en björn vässat sina klor emot. Och när han vittjar en fälla med ett rådjur i kan han inte bärga sig:

”Baluta pressed himself against the dying animal as though it were the Motherland itself – any closer would have been impossible. He placed one hand lightly on the warm fur of the roe deer, while the other grasped her tightly. A moment, and hes already … in her.”

I den här novellen överskrids onekligen gränsen mellan människa och djur, men det vanliga är snarare att gränserna utmanas på ett lekfullt sätt, som i fotona ovan från modevisningen. Vi tycker att vi ser den här trenden även inom musiken, i gruppnamn, namn på låtar och design av konvolut. Vi ser samma trend vad gäller bokomslag, fast inte så mycket i Sverige. Vi heter ju BearBooks och björnen verkar vara särskilt populär.

Häromdagen fick vi Illustration now! 5 (Taschen). Den innehåller mängder med bilder som stödjer idén om en upplösning mellan människa och djur, men det tydligaste exemplet är kanske Gregory Manchess magnifika målning Above the Timberline (2009).

Miljön är alpin och en man som ser ut som en blandning av en alpinist och en pilot kämpar sig genom snön uppför ett brant berg. Han vänder sig snett bakåt och där kämpar sig fyra isbjörnar fram genom snön. De bär packningar på sina ryggar och det man ser är ett samarbete mellan människa och djur, kanske inte på helt lika villkor, mannen är tveklöst gruppens ledare, men de samarbetar likväl. Det ser ut som om mannen uppmuntrar björnarna.

En annan trend som vi tycker är tydlig inom litteraturen är olika slags absurdism och surrealism, särskilt i kortprosan. Vi tycker att båda de här trenderna – upplösningen av gränsen mellan djur och människa och absurdism och surrealism – på sätt och vis sammanfaller i Thom Brownes modevisning. Den associerade både till Tim Burton och Alice i Underlandet och djuren har ju en framträdande roll.

Det här är självklart bara de vaga konturerna av något som skulle kunna vara en trend, som man i sin tur skulle kunna dela in i mindre trender med olika, kanske rentav motsatta betydelser. Höjs djuren upp till människans nivå? Eller sänks människan ned till djurens nivå? Förhoppningsvis kan man tyda den här trenden som ett exempel på att vi människor håller på att utvidga vår moraliska cirkel, så att den så småningom även kommer att omfatta djuren, i enlighet med Peter Singers idéer.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner