Etikettarkiv: ekonomisk kris

Recension: ”Åtstramning till döds” av David Stuckler och Sanjay Basu

David Stuckler och Sanjay Basu
Åtstramning till döds. Om en ekonomisk doktrins misslyckande
Övers. Mia Poletto Andersson
Natur och Kultur

Åtstramning till döds är inte bara en iögonenfallande boktitel, den säger också något väsentligt om dagens ekonomiska politik och dess konsekvenser. Enligt många politiker och ekonomiska makthavare i Europa och USA bör man göra åtstramningar i ekonomin under lågkonjunkturer, så att man sparar sig ur krisen, så att säga.

I sin nya bok argumenterar epidemiologerna och folkhälsoforskarna David Stuckler och Sanjay Basu övertygande för att denna doktrin, att dra åt svångremmen rejält i svåra tider, inte bara är dålig sedd ur ett ekonomiskt perspektiv, men att människor far mycket illa och till och med dör om den tillämpas.

Stuckler och Basu har, med hjälp av ett mycket stort statistiskt material, gjort jämförelser bland annat mellan olika stater i USA under New Deal, mellan olika asiatiska länder under finanskrisen på 90-talet och mellan särskilt hårt drabbade länder som Grekland och Island. Det är naturligtvis inte helt lätt att jämföra länder rakt av, men mönstren som träder fram är tydliga och ger  rejäl tyngd åt teserna i Åtstramning till döds.

Stuckler och Basu visar enkelt och utförligt att de stater, länder eller regioner som istället stimulerar delar av ekonomin i regel klarar sig bättre ur ekonomiska kriser. Ett problem är att det kanske låter mer intuitivt att spara i dåliga tider – det är ju så en privatekonomi sköts – men Åtstramning till döds reder ut det med sin bredd, sitt djup och pedagogisk ambitioner. Den är lättläst utan att vara onödigt förenklande. Den är genuint intressant och bitvis spännande som en ekonomisk thriller.

Ola Wihlke

3 kommentarer

Under Recensioner

Verklighetens ekonomiska elände, efter 10 år dyker det upp i litteraturen

Häromdagen publicerades en studie av ett brittisk forskarteam i tidskriften PLOS ONE. Forskarna har kunnat påvisa en stark korrelation mellan en böckers ”literary misery index”, som bestäms av frekvensen av ord som ”anger”, ”fear”, ”sadness” och ”disgust”, och ett economic misery index, som bestäms av arbetslöshetssiffror och inflation, i USA eller Storbritannien tio år innan bokens publicering.

Apropå graferna man fick fram av studien, som bygger på ungefär fem miljoner digitaliserade böcker utgivna under 1900-talet, sa Alex Bentley, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande: ”It looked like Western economic history, but just shifted forward by a decade.”

Variationen och förekomsten av eländiga ord respektive positiva ord var lätt att få fram eftersom varenda ord i de här böckerna var katalogiserade. Forskarnas analys visade att det literära eländet stod på topp under 40-talet, efter den stora depressionen, varpå den gick ned under 50-talet och sedan gick upp något under 70- och 80-talet.

Det är lite förbryllande att eländet sipprar in så långsamt i litteraturen, med en ofta tio år lång fördröjning, men det har forskarna naturligtvis också tänkt på. För det första tar det tid att skriva en bok, så en bok påbörjad under 30-talets depression kanske publicerades först följande decennium. ”Perhaps this ‘decade effect’ reflects the gap between childhood when strong memories are formed, and early  adulthood, when authors may begin writing books,” resonerade Bentley. ”Consider for  example, the dramatic increase of literary misery in the 1980s, which follows  the ‘stagflation’ of the 1970s. Children from this generation who became authors  would have begun writing in the 1980s.”

Det är svårt att påstå att de här forskningsresultaten – man gjorde även en mindre studie på tysk litteratur som visade samma resultat – är direkt häpnadsväckande. Till och med författare tvingas ju leva i den ekonomiska verkligheten, även om de ibland anklagas för att vara värdsfrånvända. Det kanske skulle bli intressant om man bröt ned det undersökta  materialet i olika genrer eller tittade på lyrik och prosa för sig? Eller inte.

Vi får kanske vänja oss vid tanken på ännu fler postapokalyptiska dystopier det här decenniet, haveriet 2008 ligger ju inte så långt tillbaka i tiden, men reagerar inte dagens författare mycket snabbare? Efter 11 september tog det inte lång tid innan fiktionen på olika sätt behandlade terror i allmänhet och terrorattackerna mot USA i synnerhet. Allt kanske inte går fortare och fortare, men just i det här fallet verkar det vara så. Undersökningen handlade visserligen om korrelationen med underliggande ekonomiska faktorer, men tio år låter ändå som en lång reaktionstid.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter