För bara några dagar sedan dissade Horace Engdahl den europeiska litteraturen, och hissade den afrikanska och asiatiska. När det stod klart att fransmannen Patrick Modiano får 2014 års Nobelpristagare i litteratur, var det som om stora delar av dem som tippat vem som skulle vinna elegant hade lurats. Det blev en överraskning i år igen, även om Modiano inte var någon riktig högoddsare.
”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”, motiverar Svenska Akademien.
Modianos verk har teman som identitet och skuld, försvinnanden är vanliga, och författaren laborerar ofta med dikotomin minne/glömska, skriver Akademin. Den franske författaren var bara 23 år gammal när han debuterade med La place de l’étoile (1968) . Sedan dess har han skrivt ett trettiotal romaner, varav några belönats med Franska Akademins stora litteraturpris (1972) och Goncourtpriset (1978).
Patrick Modiano föddes i Paris den 30 juli 1945. Föräldrarna – pappan med judisk-italiensk bakgrund och mamman från Belgien – hade träffats i Paris under naziockupation. Modianos uppväxt präglades av svåra minnen, som broderns död och faderns frånvaro – och hans erfarenheter har satt tydliga avtryck i hans författarskap. Kritikerna brukar hävda att han skriver samma berättelse om och om igen.
”Minst tolv år hade gått sedan man slutade kalla mig Lilla smycket och jag befann mig på metrostationen Châtelet vid rusningstid. Jag följde folkströmmen på rullbandet i den ändlösa gången. En kvinna var klädd i gul kappa.”
Förläggaren Pontus Grate översatte Modianos Lilla smycket (La petite bijou, 2001) som gavs ut på Elisabeth Grate Bokförlag 2012. Pontus Grate verkar lite tagen, stolt och glad när han får frågan av Dagens Nyheter vad han vill framhålla med Modianos litteratur:
– Det väldigt vackra språket. Han skriver en vacker och glasklar prosa, som på något sätt är så självklar. Tematiskt gräver han ständigt i det förflutna, han gör det om och om igen och tycks aldrig bli riktigt tillfredsställd. Det finns de som tycker att han berättar samma historia om och om igen, men han angriper det alltid ur en ny synpunkt.
” – Et l’enfant? demanda Daragane. Vous avez eu des nouvelles de l’enfant?
– Aucune. Je me suis souvent demandé ce qu’il était devenu… Quel drôle de départ dans la vie…
– Ils l’avaient certainement inscrit à une école…
– Oui. À l’école de la Forêt, rue de Beuvron. Je me souviens avoir écrit un mot pour justifier son absence à cause d’une grippe.”
Hans senaste roman gavs ut tidigare i år och heter i original Pour que tu ne te perdes pas dans le quartier (ungefär ”Så att du inte villar bort dig i kvarteret”).
Elsa Grate Bokförlag har även gett ut Dora Bruder (2014), som också är en kortroman om ett försvinnande.
”En dag 1988 ser den franske författaren Patrick Modiano en notis i ett nummer av kvällstidningen France-Soir från 1941. En 15-årig flicka, Dora Bruder, anmäls saknad av sina föräldrar. Modiano kan inte släppa tanken på den judiska flickan och hennes föräldrar i det av tyskarna ockuperade Paris.”
Elsa Grate har även gett ut Nätternas gräs (2013), som också är en kort roman om ett försvinnande.
”I Nätternas gräs vandrar berättaren Jean genom Paris på spaning efter Dannie, den gåtfulla kvinna han älskade fyrtio år tidigare och som försvann under mystiska omständigheter utan att lämna några spår efter sig.”
Och så har Daidalos mycket påpassligt gett ut en helt ny bok om författaren och hans romanvärld, Gare D’Austerliz – en bok om Patrick Modiano av Per Arne Tjäder. Verkar mycket spännande och boken är den enda i sitt slag på svenska.
”Modiano leker gärna med polisromanens form och grepp, men gåtorna får inte alltid några tydliga svar, eller de svar läsaren kanske förväntar sig. Det handlar istället om att med exakta språkliga medel och i en enkel och tydlig prosa utveckla en särskild sorts uppmärksamhet, en resonans: berättelsen som vaken – men inte nödvändigtvis behaglig – dröm. Författarskapet hör sedan decennier till den franska litteraturens mest uppmärksammade.”
Vi har inte läst Modiano och kan inte ge annat än väldigt generella tips utifrån vad vi läst om hans böcker, men vi har fått tips från den mycket beläste författaren Tony Samuelsson: ”Börja med De yttre boulevarderna, nästa De dunkla butikernas gata, sedan Familjebok. Sedan är det bara att beta av valfritt.”
För dem som kan franska finns det en antologi med hans sex bästa romaner, men alla verkar också eniga om att han håller en mycket hög och jämn nivå. Därmed spelar det kanske inte så väldigt stor roll var man börjar. Många påstår också att Modianos böcker blir bättre ju fler man läser, att man helt enkelt kommer in i hans värld.
Det finns om vi förstår saken rätt 12 översatta titlar, alltså nio utöver dem från Elisabeth Grate Bokfölag. Vi hittar ingen av dem på Bokbörsen, men de bör finnas på antikvariat.
Lista med böcker av Modiano översatta till svenska.
Ola Wihlke
BearBooks 