Etikettarkiv: fotoessä

Skräcken från Bryssel, Europas mörka hjärta

gy3a4jaQ

Oliver Leu
Essä: Bambi Ceuppens
Introduktion: Matthew G. Stanard
The Eriskay Connection

”The horror! The horror!”
— Kurtz i Heart of  Darkness

”My running hypothesis is that the colonial past still haunts us because it is a past that has not really past.”
— T.J. Demos, Return to the Postcolony, 2013

Den belgiske kungen, Leopold II, stal en betydande del av Kongo, som vi för enkelhetens skull kan kalla Belgiska Kongo. Landet var hans personliga egendom åren 1885–1908. Befolkningen i Belgiska Kongo var i praktiken förslavad och dess arbete genererade makalösa rikedomar, från gummi, elfenbent och malm, åt den belgiske regenten, och senare, åt den belgiska staten. Han ådrog sig allt häftigare kritik, både inhemsk och från andra länder, som inte direkt var några dygdemönster vad gäller att behandla sina undersåtar humant.

o5l-VISQ

Den belgiska staten övertog den 15 november 1908 kolonin fån kung Leopold II av Belgien. Det koloniala projektet drevs emellertid vidare, fram till 1960. Enligt vissa beräkningar dog eller dödades hälften av de inhemska invånarna under det belgiska styret. De exploaterades maximalt; om en by inte nådde upp till sin gummikvot, kunde invånarna straffas och få sina högerhänder avhuggna. Det var ett terrorvälde, nästan obegripligt.

f-aSqL1A

I Belgien, inte minst i Bryssel, restes mängder med statyer och andra monument, för att glorifiera och legitimera det koloniala projektet. Vid en internationell utställning i Bryssel (Tervuren) 1897 lät man uppföra två byar, där 267 afrikaner förevisades för besökarna i idylliska miljöer. Det är nästan obegripligt cyniskt.

oWwRZmYQ

Det holländska kvalitetsförlaget The Eriskay Connection, specialiserat på fotoessäer, har kommit ut med en ny bok, Leopold’s Legacy, som fyller ett viktigt behov, nu när debatten om hur vi bör förhålla oss till tveksamma gamla statyer och monument har hårdnat. Det är som om det plötsligt, och av en rad olika orsaker, finns utrymme för att diskutera den symbolproduktion som kolonialism och slaveri har lämnat efter sig.

8ljcx7ww

Den introducerande texten är skriven av Matthew G. Stanard, historieprofessor, som analyserar statyer, monument, arkitektur och vykort med koppling till det belgiska koloniala arvet. I en längre fördjupande essä resonerar Bambi Ceuppens kring olika sätt att förhålla sig till det koloniala arvet. Det är en tät bok, med ett stort och varierat bildmaterial, lite i stil med en dokumentation. Det finns många gator i Belgien uppkallade efter Leopold II.

Både Stanard och Cueppens argumerar övertygande för att man måste se kolonialism som ett kontinuum, inte något som upphör plötsligt när kolonialismen avskaffas formellt. Produktionen av koloniala symboler siktar ju oftast till att verka i evigheter. Det är nästan svårt att föreställa sig en mer aktuell och angelägen bok än Leopold’s Legacy.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Otippat vacker fotoessä om Tjernobyl

TEC044

Esther Hessing & Sophieke Thurmer
Bound to the Ground
The Eriskay Connection

Den 26:april 1986 klockan 01.23.45 exploderar kärnreaktor fyra i Tjernobyl, taket tar stryk som om det hade varit gjort av brädlappar. En av väldens mest allvarliga kärnkraftskatastrofer var ett faktum, och det dröjde inte länge förrän det uppmättes höga halter av radioaktiv strålning långt utanför Ukraina och Sovjetunionen.

Bound to the Ground, en finstämd fotoessä, bygger på flera resor till Tjernobyl för bara några år sedan. Fotograf är nederländskan Esther Hessing, som har intresserat sig för att skildra sociala miljöer som, på ett eller annat sätt, är fragila. I det här fallet handlar det om de mestadels gamla kvinnor och män som flyttat tillbaka till sina hem, trots att de ligger inom säkerhetszonen (Exclusion Zone). Det ser idylliskt ut, inga spår av någon katastrof, men radioaktiviteten är, precis som den dubbeltydiga titeln slår fast, bunden i marken.

Detta bildspel kräver JavaScript.

All images © Esther Hessing

Några av de frågor Hessing och Sophieke Thurmer försökt svara på:

”Why do people want to live here? How strong is the attraction to the home ground, in spite of heavy contamination? How do you live in a community that ceases to exist? After all, when the last soul dies, the Exclusion Zone will be uninhabited forever.”

Det här är gamla människor varav de flesta har bott, kanske fötts, inom det som nu är en säkerhetszon. Där finns deras hem och deras mark, som de livnärt sig på och förbundits med i 70, 80 eller 90 år. Ett av mina favoritfoton föreställer ett rum som är fullt med krukor och kärl med inlagda och syrade grönsaker. Det är grannarna som använder rummet, sedan husets ägare, en kvinna, dött.

Min favoritberättelse handlar om ett par. Det verkar som om det är kvinnan som sköter de nära nog perfekta odlingarna, som ligger en bra bit från huset, trots att hon har svår värk i ryggen. Mannen, som ser till hönsen och dricker en hel del vodka, har byggt en bänk halvvägs till odlingarna, så att hon kan ta igen sig på vägen dit och tillbaka.

Min favoritdel är den som handlar om dem som flyttat tillbaka till sina hem inom säkerhetszonen. Men boken har även två andra delar. Den andra delen blickar tillbaka på katastrofen, och skildrar den övergivna staden Prypjat, idag en spökstad. Där bodde de flesta som arbetade i Tjernobyl. Hela staden evakuerades, och det var bråttom. Invånarna uppmanades att bara ta med sig det allra nödvändigaste. Enligt en uppgift kommer staden fortsätta att vara kontaminerad i ungefär 24.000 år.

Texten om Pripyat är skriven av Alexander Münninghoff och den är, precis som Sophieke Thurmers texter, lågmäld, nyfiken och forskande. Det finns mycket att gilla med den här boken – det är perfekt harmoni mellan text och foto.  

Den sista delen handlar om en nybyggd ”framtidsstad”, Slavutytj, där de bor som fortfarande arbetar i Tjernobyl. Om man blir för radioaktiv får man ta en paus. Staden byggdes rekordsnabbt med hjälp av åtskilliga omgivande länder, som bidrog med sina respektive arkitektoniska traditioner.

Noterar Sophieke Thurmer: ”Only when you wander through the town for a couple of hours, you begin to understand what makes it so strange. The town was designed like a major city, incorporating huge squares, spacious parks, wide roads and lots of schools and nurseries. But it only has a population of 25.000 and there are hardly any cars.”

Man kan naturligtvis inte låta bli att tänka på alla dem som i dagar kämpade (många av dem dog) för att få kontroll på härdsmältan. Bokens avslutande ord: ”Slava Ukraini, Heroyam Slava!” (”Ära åt Ukraina, ära åt dess hjältar!”).

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Fotobok: ”Segregation Story” av Gordon Parks

9783869308012_1

Gordon Parks
Segregation Story
Steidl

Gordon Parks (1912-2006) föddes i en fattig familj i Kansas, i ett Amerika som präglades av segregation i södern och diskriminering i norr. Han lärde sig fota med en kamera han köpte i en pantbank och hans foto kretsade mycket kring sociala frågor i allmänhet och medborgarrättsrörelsen i synnerhet.

Parks är kanske mest känd som skaparen av av filmen Shaft (1971) och för att han var den förste färgade filmskaparen som regisserade en Hollywood-film, en film baserad på hans roman The Learning Tree. Men han räknas som en av 1900-talets riktigt stora fotografer och han började sin karriär som fotograf.

Parks fotade bland annat för Farm Security Administration och Life magazine. Just nu pågår en utställning på High Museum of Art i Atlanta, som visar foton som Parks tog för Life under 50-talet i den segregerade Södern. Några av dem publicerades i en fotoessä 1956, men flera av dem har aldrig visats offentligt tidigare.

12_Segregation_CD

Department Store in Mobile, Alabama. Alla foton: Gordon Parks, courtesy Gordon Parks Foundation

Till utställningen har man även gett ut en bok, Segregation Story (Steidl), som verkligen visar Parks styrkor som fotograf. Man förstår vad Parks menade när han kallade fotot sitt ”weapon of choice for social change”. Det här är ett år efter Rosa Parks berömda vägran att lämna sin sittplats i en buss och innan Martin Luther King sågs som den självklara ledaren för medborgarrättsrörelsen.

Parks följde och fotade tre sammanlänkade afroamerikanska familjer i Mobile, Alabama, och essän i Life fick titeln The Restraints: Open and Hidden. Jag tycker att fotografierna är sensationellt starka och vissa överraskande vackra. De bryter mot förväntningar, exempelvis att segregationen skulle innebära en total avskildhet mellan färgade och vita.

56_Segregation_CD

Utan titel, Alabama, 1956.

Jag tycker också att det är speciellt att det är färgfoton, när jag associerar till den här tiden och medborgarrättsrörelsen så är det nästan uteslutande till svartvita foton, framförallt av Martin Luther King och de olika marscher han ledde och möten han talade vid. Det svartvita fotot kan nästan fungera som ett emotionellt filter – svartvitt är dåtid separerad från vår tid. De här fotona saknar det emotionella filtret.

04_Segregation_CD

Mr and Mrs Albert Thornton in Mobile, Alabama, 1956.

09_Segregation_CD

Outside looking in, Mobile, Alabama, 1956.

10_Segregation_CD

At Segregated Drinking Fountain, Mobile, Alabama, 1956.

25_Segregation_CD

Utan titel. Shady Grove, Alabama, 1956.

01_Segregation_CD

Utan titel, Shady Grove, Alabama, 1956.

11_Segregation_CD

Mother and Children, Mobile, Alabama 1956.

Boken innehåller också en rad väldigt välskrivna texter – ett förord, en personlig text av Parks vän Charlayne Hunter-Gault och en längre essä av Maurice Berger.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Ny fotobok med amerikanska bibliotek

Robert Dawson

Robert Dawson

Ett bibliotek byggt av före detta slavar, Allensworth, Kalifornien, fotat 1995. Allen Allensworth föddes som slav i Kentucky 1842. Senare blev han underofficer i U.S. Navy, präst och kaplan i USA:s armé. Han grundade kolonin Allensworth vid början av 1900-talet. Biblioteket på fotot är återuppbyggt i enlighet med originalet.

Robert Dawson

Robert Dawson

George Washington Carver Branch Library i Austin, Texas, 2011. Svarta i East Austin kämpade hårt för att lokalsamhället skulle få ett bibliotek och det här var den första filialen. Muralmålningen är gjord av konstnären John Fisher från Austin.

Biblioteksbuss

Bokbuss från Queens Library, New York, 2012. Bokbussen blev tillfälligtvis stationär i Rockaways efter orkanen Sandy.

Med början 1994 och under arton år tog den amerikanska fotografen Robert Dawson bilder av hundratals offentliga bibliotek i USA. Några av dem är samlade i den kommande boken The Public Library: A Photographic Essay (Princeton Architectural Press). Bilderna berättar bland annat en historia om hur viktiga de offentliga biblioteken ofta är för lokalbefolkningen.

Det finns gott om foton på historiska tegelbyggnader och moderna glas- och stålkonstruktioner också. Bildspel.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar