Etikettarkiv: fotografi

21 oktober, 2019 · 16:56

Visst gör det ont när blommor vissnar

 

thumbnail_Image-1

Anna Halm Schudel
Blossom
Texter: Nadine Olonetzky & Franziska Kunze
Scheidegger & Spiess

”Every day, a bouquet of flowers ages ten years. Placed fresh in a vase, its expression and tension do not change noticeably at first. An early, gentle tiredness? A tiny discoloration? Only the most attentive eyes recognize the ageing within the first hours. After a week, the bouquet is seventy years old.”
— Nadine Olonetzky

I mer än två decennier har den schweiziska fotografen Anna Halm Schudel förfinat konsten att fånga blommor i olika stadier av förfall. Att bläddra i hennes senaste bok, Blossom, utlöser nästan som små estetiska chocker. Det är hjärtskärande vackert, förföriskt och nästan osannolikt praktfullt.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_01_Tulpen-Bouquets[1]

Tulips from the series ”Bouquets”. © Anna Halm Schudel

Schudel arbetar naturligtvis i en rik tradition, från Ovidius Metamorfoser, via barockens stora vanitas-tema fram till en nutida konstnär som Georgia O’Keeffe. Men Schudel visar också prov på en betydande originalitet. Möjligen har hon uppfunnit en egen genre – foton av blommor under vatten.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_09_Tulpen-Blumenmeer[1]

Tulips from the series ”Blumenmeer”. © Anna Halm Schudel

Fotona är inte tagna utomhus i trädgårdsmiljö, utan i studio. Och det är uppenbart att snittblommorna är utvalda med utstuderad noggrannhet avseende färg, form och textur – från de mer väntade rosorna och tulpanerna till den mer excentriska kronärtskockan.

Blossom_Anna-Halm-Schudel_Cover_Pfingstrose-Blumenmeer[1]

Common garden peony from the series ”Blumenporträts”. © Anna Halm Schudel

Blossom_Anna-Halm-Schudel_07_Lilien-Blumenportraets[1]

Lilies from the series ”Blumenporträts”. © Anna Halm Schudel

Blossom_Anna-Halm-Schudel_05_Trash-Flowers[1]

Trash Flowers. © Anna Halm Schudel

Det låter kanske vansinnigt pretentiöst, men ju längre man tittar på Schudels kreationer, ju mer man uppmärksammar detaljerna, desto mer framstår de olika blommorna som karaktärer med skilda egenskaper, till och med viljor, kampvilja, trots de bistra villkoren.

Jag tycker att du borde ge bort den här boken – en estetisk chock under julgranen? – till någon du känner som är ovanligt förtjust i blommor. Boken är något alldeles extra och Scheidegger & Spiess har inte sparat på krutet när de formgivit boken; det rosa klotbandet med porträttet av en pion är en perfekt inramning. Syrran ska få mitt ex.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Taggat som , , , , , , , , ,

20 maj, 2015 · 17:08

Fotobok: ”Fictions” av Filip Dujardin

Filip Dujardin
Fictions
Hatje Cantz

Den belgiske konstnären och fotografen Filip Dujardin, född 1971, inledde sin karriär med att fotografera arkitektur. Han lärde sig många av de knep arkitekter använder för att få sina skapelser att se spännande ut, exempelvis att få det att se ut som om de trotsar tyngdlagarna.

Men så började Dujardin 2007 skapa egna byggnader med hjälp av befintliga foton och digitala verktyg, egendomliga byggnader som vid första anblicken ser verkliga ut, men som vid en närmare granskning visar sig vara omöjliga konstruktioner. Det är just den här dubbla egenskapen som gör hans kollage så sublima och fängslande. De kan vara sammansatta av uppemot 150 olika bildelement. Alla foton © Hatje Cantz och Filip Dujardin.
menu_news

Dujardins fotoserie har samma namn som en nyutgiven bok, Fictions, och i den finns några texter om hans egendomliga kollage eller bricolage. I en intervju säger han så här om tekniken han använder:

”Initially I started out from existing buildings or groups of buildings. Later on I started making models with Lego bricks, and later still i switched to computer models, which gives me greater freedom. But I do stick to fixed measurements – for example, related to the typical height of a storey – to retain the reality factor. I then choose an interesting angle and import the image into Photoshop, where I continue working on it. So first I create a design and then I go out to take photos of buildings I want to use. I sample reality.”

Dujardin har fått göra arbeten på uppdrag, bland annat i Portugal och Holland, men hans verk är ofta som kommentarer till den belgiska arkitektur han vuxit upp med och är omgiven av. Han berättar att en hemlighet är skuggorna, precis som ljuset i det klassiska måleriet så är skuggorna väldigt viktiga för Dujardin när han ska skänka sina märkliga skapelser drag av realism. Han ger också sina byggnader, arkitektoniska skulpturer, en patina, så att de snara ser ut som modernistiska mästerverk ritade av någon i stil med Rem Koolhaas eller Frank Gehry, mästerverk utslängda på en grön åker dit arkitekturentusiaster vallfärdar för att fotografera. snarare än något som associerar till science fiction.

”The key element of my work is the hyperreality – to make people wonder if the building is real or not,” har Dujardin sagt i en annan intervju. Och det märkliga är att Dujardins trick fungerar om och om igen – trots att man vet att byggnaderna är fiktiva, redan seriens titel avslöjar ju det, så får man samma hisnande känsla varje gång man ser en ny bild. Är det där verkligen möjligt? Hur går det där till?

Det finns en kritisk ådra i Dujardins verk, men jag tycker att han snarare är lekfullt filosofisk är strängt kritisk. Jag tycker att han är en stor humorist, många har associerat till Dujardins landsman René Magritte, en annan visuell trolllkonstnär, men jag tycker på sätt och vis att Dujardins kollage och bricolage är både intressantare och mer underhållande än många av den gamle mästarens verk. Både idén och utförandet är humoristiskt.

Den här sista bilden är en av mina favoriter, byggnaden ser så vansinnig ut, som arkitektur från 1900-talet ofta gör, och den är tveklöst cool och skulle kunna vara från 60-talet. Jag föreställer mig att jag är på bilsemester i Dujadrins Belgien och att vi närmar oss hans hemstad Gent i Östflandern. Plötsligt får vi se den här märkliga skulpturen mitt i ett grönområde i ensamt majestät, så att säga. Tveklöst skulle man stanna och undersöka vad det var för byggnad. Pågår det någon verksamhet i den? Är det något slags arkiv?

Fictions är ett mindre praktverk om Filip Dujardins trollbindande serie med samma namn. Förutom ett rikt bildmaterial innehåller boken bland annat en inledande essä av Pedro Gadanho om ”architecture fiction”, en knivig men väldigt intressant essä, och en bra och lite längre intervju (”Without reality, theere’s no fiction”) med Dujardin gjord av Stefan Devoldere. Fictions är en väldigt vacker och fantasifull bok.

Ett besök på Filip Dujardins hemsida rekommenderas varmt. Där finns rader av andra foton i serien Fictions, där finns foton från projekten i Portugal och Holland och en hel del annat.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Taggat som , , , , , , , , , , , , , ,

7 februari, 2015 · 19:29

Recension: ”100 Years of Swiss Graphic Design”

100CHG_Cover_Presse_E

100 Years of Swiss Graphic Design
Red. Christian Brändle, Karin Gimmi, Barbara Junod,
Christina Reble, Bettina Richter, and Museum of Design Zürich.
Lars Müller Publisher, 2014

Den grafiska designen har i det lilla alplandet Schweiz en nästan osannolikt rik och stolt tradition. Bland många andra har personer som Max Bill, Karl Gerstner, Paul Richard Lohse, Josef Müller-Brockman, Hans-Rudolf Lutz, Emil Ruder och Cornel Windlin bidragit till att ge den schweiziska grafiska designen världsrykte, känd inte bara för sin koncentration och precision, men också för sin ironi och espri. Max Miedingers typsnitt Helvetica har lika många och lika hängivna fans som en fotbollsklubb.

När Museum für Gestaltung Zürich, som har en av landets främsta samlingar med grafisk design, flyttade till nya lokaler förra året, gav man i samband med det också ut en bok: 100 Years of Swiss Graphic Design. Det är en praktfull, in i minsta detalj välgjord bok, en bok som har goda möjligheter att bli ett standardverk.

Seiten aus 100_CHG_Presse_ENGLISH_10

Posters av bl.a. Niklaus Stoecklin, Donald Brun och Herbert Leupin. 40-tal

Boken handlar om ett stolt nationellt och historiskt arv, men valet av designbyrå, som fick i uppdrag att formge boken, NORM i Zürich, är snarast framåtblickande, den drivs av nya schweiziska stjärnor. I en intervju berättar två av dem, grundarna Dimitri Bruni och Manuel Krebs, om uppdraget. Det första man lägger märke till är kanske figuren på omslaget, som är två helt olika a:n som förts samman: ”François Rappos ‘a’ refers to Helvetica […]. In the end it was just a good match with Cornel Windlins font Moonbase Alpha […]”

Seiten aus 100_CHG_Presse_ENGLISH-76

Typsnitt spelar, inte helt oväntat, en betydande roll i boken. Förläggaren själv, Lars Müller, har skrivit en mycket fin text om Helvetica, som ju han vet mer om än de flesta. Tydligen är det så att man i Zürich ofta föredrar Helvetica och Universal i Basel – NORM hade tänkt sig Unica, vars tanke är att föra samman det bästa av UNI-versal och helvet-ICA.

Det funkade inte så bra och man bestämde sig för Akzidenz Grotesk, som är vanligt bland bokens objekt, även efter 1957, då Helvetica och Univers kom ut. NORM har lyckats göra 100 Years of Swiss Graphic Design till ett åtråvärt objekt i sig, boken är nästan löjligt snygg, till och med försättsbladen är ovanligt vackra.

Seiten aus 100_CHG_Presse_ENGLISH-57

Uppslag med foto av Herbert Matter

Men man behöver absolut inte vara någon fontnörd för att uppskatta 100 Years of Swiss Graphic Design. Det är i själva verket en bred och inkluderande bok. Och jag tycker att det är en enorm fördel att man valt ett tematiskt, istället för ett kronologiskt upplägg. En uppradning av avsnittens rubriker skapar en viss överblick: Poster, Typo-Graphics, Photo-Graphics, Swiss Style, Signs and Symbols, Corporate Design, Advertising, Public Affairs, Type och Editorial Design.

Varje enskilt avsnitt är däremot kronologiskt organiserat och består i regel av 4-5 välskrivna essäer, som naturligtvis är skrivna av specialister inom respektive områden. Kvaliteten på texterna är genomgående mycket hög. Det längsta avsnittet, Corporate Design, är drygt 40 sidor långt och består av tio essäer om företag som Swatch, Swissair, Geigy och Bally. Genom boken löper också som en röd tråd – Schweiz som turistland.

Seiten aus 100_CHG_Presse_ENGLISH-51

Posters, sent 60-tal och tidigt 70-tal

En del saker är lite udda, som Signs and Symbols, som innehåller essäer om sedlar, trafikskyltar och kartografi. Om jag får gissa kommer många läsare bläddra fram till Typo-Graphics, och läsa Hans Rudolf Bossards essä om den moderna typografins födelse eller kanske Barbara Junods essä om Hans-Rudolf Lutz och Wolfgang Weingart?

Någon annan bläddrar kanske genast fram till avsnittet Swiss Style, för att läsa Lars Müllers text om Helvetica? Ytterligare någon annan skyndar kanske fram till Type? Jag blev mycket positivt överraskad av The Comic Poster: A Genevan Phenomena, som jag hittade under Public Affair. Det finns mycket att välja mellan, oavsett om man är road av fonter eller inte.

Seiten aus 100_CHG_Presse_ENGLISH-35

Ur essän ”Typography Enters the Modern Era”

Jag tror som sagt att 100 Years of Swiss Graphic Design har goda möjligheter att bli ett standardverk. NORM har bidragit till att göra boken riktigt stilig, det är en inbjudande bok, som man kan läsa från pärm till pärm, men det funkar utmärkt att hoppa fram och tillbaka mellan texterna och bilderna. Boken innehåller över 700 illustrationer. Den avslutas med intervjuer med fem samtida schweiziska designers, en bibliografi och ett index.

Besök Lars Müller Verlag, hemsidan är full med spännande och välgjorda böcker. 100 Years of Swiss Design gavs också ut i samband med att Museum für Gestaltung Zürich flyttade till nya lokaler:

100chd_cover_web_e_g

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Taggat som , , , , , , , , , , , , , , , , ,

3 februari, 2015 · 05:41

Fotobok: ”Tokyo University 1968-1969 – Behind the Blockade” av Hitomi Watanabe

832353270aacb6e3322f493a66aaf5b9

Hitomi Watanabe
Tokyo University 1968-1969 – Behind the Blockade
Zen Foto Gallery

Dagens japanska fototografi är urstarkt, fotografiskt sett är Japan en stormakt och man förvaltar en stolt och rik tradition. Under 60- och 70-talet verkade många duktiga dokumentärfotografer. För en tid sedan recenserade vi en bok av en av de största, ”Student Radicals Japan 1968 -1969″ av Takashi Hamaguchi, född 1931.

3d191ef6e236bd1b9bdb9ff4743c47fe-e1421380833839

Boken skildrar och dokumenterar studentprotesterna i Japan 1968-69, som var väldigt våldsamma. Världen runt Japan var också orolig, det utdragna Vietnam-kriget, studentprotesterna i Paris, Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien, och i Amerika mördades två progressiva krafter, Martin Luther King och John F Kennedy.

Dessutom växte otåligheten med missförhållanden och orättvisor på hemmaplan. En annan stor och kontroversiell fråga var den amerikanska militära närvaron i Japan, när atomubåtar besökte Japan väckte det naturligtvis våldsamma reaktioner. Hamaguchis foton är till övervägande delen dramatiska, eller så visar de förödelsen efter drabbningar mellan studenter och poliser. Han har fortfarande en stark drivkraft att vara med när det händer något.

234dd9e577ac5892481bc60663ffa405-e1421380696552

Och häromdagen fick vi ytterligare en fin fotobok – Tokyo University 1968-1969. Behind the Blockade – ett häfte kanske man ska kalla det, med sina 48 sidor. Det är tryckt på fint kraftigt matt papper och på det gråsvarta omslaget avtecknar sig silhuetterna av ett torn, som nästan ser lite spöklikt ut. Fotot är taget av Hitomi Watanabe, född 1939, och en annan stor japansk fotograf. Tornet vid Tokyos universitet spelade en stor, både reell och symbolisk roll under blockaden 1968-1969.

62da5a6d47be0029801ba74a17e47e1a

Protesterna spred sig ut i landet, sammanlagt protesterade man vid 300 japanska universitet, och om tornet i Tokyo kunde stå emot polisens stormningar, då ingav det hopp och mod. När jag jämför foton Hamaguchi tagit med dem Watanabe tagit tycker jag att den stora skillnaden är att den förra fotograferat mer dramatiska händelser, han är nästan indragen i händelserna. På den högra bilden på uppslaget ser det rentav ut som stenkastaren siktar på honom.

f4e369c0a468d3aeeda0593ba90b5e55

Watanabe tar också en hel del dramatiska bilder, men han fotar också förberedelserna innan drabbningar, perioder av relativt lugn råder och studenter samlas i matsalen och kopplar av. Det mest dramatiska fotot är kanske det som är taget bakifrån tornet, då det blir beskjutet med vattenkanoner och en helikopter samtidigt svävar en bit ovan tornet. Det finns tyvärr inte med i pressmaterialet, men det finns desto fler bilder av kaoset och röran inne i tornet, och kanske även andra byggnader.

51f15efdd170e6043fa02a74882f0470

Zen Photo Gallery ger ut Watanabes Tokyo University 1968-1969. Behind the Blockade i en upplaga om 500 exemplar. Utgåvan har både engelsk och japansk text, och det ungefärliga priset, ungefär tvåhundra kronor, måste betraktas som högst rimligt. Jag skulle kanske i första hand välja ”Student Radicals Japan 1968 -1969″ av Hamaguchi, som kostar ungefär tvåhundrafemtio kronor, men då har ett mer exklusivt utförande.

Ola Wihlke

Det här är en annan spännande och prisvärd titel från Watanabe, 1968 SHINJUKU (machikara sha) med foton från området Shinjuku, ett intressant tidsdokument om japansk radikalitet.

e7dfca01f394755c11f853602cb2608a(1)

ShaShaSha ger både ut böcker, ibland återutgivningar av klassiker, och har en fint sortiment med både nya böcker och böcker som är slut på förlagen. Det finns mycket dyrbara objekt, men jag tycker att priserna är helt okej, med tanke på specialiseringen och att upplagorna ofta är rätt små.

c67ba7c4c5c0cd4cc3e3a7146fe5c015(1)

TOKYO 1961 av William Klein är ett bra exempel på hur den här branschen, som lockar många samlare, fungerar. Boken ges ut av Akio Nagasawa i tre olika upplagor som skiljer sig väldigt mycket åt i utförande och exklusivitet. Den första kostar 27 dollar och trycks i en upplaga om 2000 exemplar. Den något lyxigare kostar tio gånger så mycket och upplagan är 1000. Och så finns det en tredje utgåva som kostar tio gånger mer än den föregående. Upplaga: 10.

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Taggat som , , , , , , , , , , , ,

16 januari, 2015 · 22:43

ShaShaSha, mycket prisvärda böcker med foto från Asien

75a7e9d83024b7ce00fe9cd2aa0bd0c5

ShaShaSha är ett japanskt förlag som ger ut exklusiva men prisvärda böcker med foto från Asien. De ger även ut dyra böcker, men boken ovan är ett bra exempel på hur ShaShaSha och andra förlag jobbar i den här branschen. När Akio Nagasawa ger ut klassiska TOKYO 1961 av William Klein gör man tre olika utgåvor, varav den billigaste bara kostar ett par hundra kronor. Upplaga: 2000. Den mest exklusiva utgåvan kostar däremot närmare 20.000 kr. Upplaga:10.

da54dd5a0398011cdfa50d559c2c0ef8(1)

ShaShaSha ger ut böcker av rader med samtida fotografer verksamma i Asien, men just återutgivningen gör att man kan få tag på böcker som är ytterst sällsynta. Det kombinerade förlaget och nätbokhandeln säljer även en hel del klassiker och samtida rariteter. Tokyo Compression av Michael Wolf är en modern raritet som kostar ungefär 3500 kr.

En av anledningarna till att ShaShaSha startades är att distributionen av fotoböcker är väldigt begränsad. Det är oerhört svårt för ett oberoende förlag att få tillträde till de nationella och globala distributionssystemen. Istället säljer man böckerna själva via nätet och når ut globalt. Gör ett besök på hemsidan, jag funderar på att köpa ett ex av TSUMITOBATSU av Daisuke Matsumoto. Bara en dryg hundring, trots att upplagan är 500 exemplar.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Bokomslag bilder och foto

Taggat som , , , , , , , , , , , ,

11 december, 2014 · 18:47

100 idéer som förändrade…

100IdeasWeb_HighResCover
Jim Boulton
100 Ideas that Changed the Web
Laurence King

Steven Heller och Véronique Vienne
100 Ideas that Changed Graphic Design
Laurence King, 2012

Mary Warner Marien
100 Ideas that Changed Photography
Laurence King, 2012

Det oberoende brittiska förlaget Laurence King gör vackra, välskrivna, lättillgängliga och inte särskilt dyra böcker inom ämnen som konst, design, mode, foto, arkitektur och reklam. Laurence King har en sällsynt god förmåga att komma på bra bokidéer, och en av de bästa är kanske serien 100 Ideas that Changed…

Förutom de tre titlarna ovan, som vi ska kika lite närmare på, finns 100 Ideas that Changed Advertising, 100 Ideas that Changed Art, 100 Ideas that Changed Fashion, 100 Ideas that Changed Film, 100 Ideas that Changed Architecture och 100 Ideas that Changed Street Style. De är perfekta som presenter.

Till varje bok anlitas en sällsynt kunnig person inom respektive ämne. Han eller hon berättar historien om sitt ämne, inte över 3-400 tättryckta sidor, utan genom att lyfta fram de 100 höjdpunkterna i ämnets historia. Det gör att böckerna både blir väldigt lättlästa och lärorika, riktiga sidvändare. Varje uppslag handlar om en idé, även om begreppet idé tolkas lite olika av författarna, och ungefär hälften av utrymmet upptas av illustrationer.

100 Ideas That Changed The Web_Spread_1

Jim Boultons 100 Ideas that Changed the Web börjar lite oväntat i Belgien 1934. där bibliofilen Paul Otlet lekte med tanken på ett télé photographie, ett elektroniskt teleskop som skulle kunna överföra vilket dokument som helst i världen till en teveskärm. Men det är hans Mundaneum (1) som är bokens första idé – ett för sin tid mycket avancerat bibliotek som var organiserat efter en slags nätverkslogik. Det förebådar, enligt Boulton, den semantiska webben (100), Tim Berners-Lees vision formulerad 1999.

Mellan dessa båda idéer ryms 98  andra som är mer eller mindre revolutionerande: grafiskt gränssnitt (5), bulletin board systems (12), web browser (22), open source (28), blogging (49), peer-to-peer (62) bredband (63), social networkning (75), casual gaming (80, den mobila webben (86), molnet (95) och big data (99).

Man kan invända mot framställningen att den saknar ett mer kritiskt perspektiv, den är skriven av en entusiast, men Boulton skriver väldigt underhållande och pedagogiskt. Lite förenklat kan man säga att de första 20 idéerna handlar om webbens föregångare, att de följande 30 handlar om webbens barndom, att de följande tjugo fokuserar på kommersialiseringen av webben och att de följande handlar om webbens mognad – den har blivit dynamisk, social och mobil.

100IdeasGraphicDesign_Hi_Res_Cover

100 Ideas that Changed Graphic Design har två författare, Steven Heller, som har skrivit mängder av böcker om grafisk design och näraliggande ämnen, och Véronique Vienne, art director, författare och kritiker. Boken påminner naturligtvis en hel del om 100 Ideas that Changed the Web, men den är lite lösare i fogarna och kronologin är inte riktigt lika strikt. Vilket naturligtvis beror på skillnader mellan ämnena.

En vanlig bok om den grafiska designens historia hade förmodligen delat in historien efter ismer eller olika riktningar. Heller och Vienne har alltså istället valt 100 idéer som förändrat hur vi kommunicerar grafiskt, inte nödvändigtvis de bästa idéerna, men idéer som varit och är inflytelserika.

100Ideas_GraphicDesign_Page_04

Jag tycker väldigt mycket om den här boken, med ett mångskiftande och fantasirikt urval idéer, med illustrationer och texter som förklarar idéerna och sätter i dem i sina respektive historiska sammanhang. Heller har skrivit en hel den om totalitära ideologier och grafisk design, exempelvis Iron Fists. Branding the 20th-Century Totalitarian State (Phaidon, 2011), och det märks nog lite på urvalet: pekande fingrar (6), knutna nävar (8), monumentala bilder (9), propaganda (22), manifest (25) och red with black (31) passar väl också in i sammanhanget.

Det pekande fingret är kanske mest känt från värvnings- och valaffischer, som tydligt uppmanar till handling, men också som en konventionell angivelse av riktning.

Den knutna näven har länge varit vänsterns tecken för solidaritet och kamp, vanlig på allt från flyers till posters.

Den monumentala bilden förknippar vi kanske mest med totalitära ideologier, men också med en reklam som tar allt mer av det offentliga rummet i anspråk.

Idag skulle förmodligen ingen säga att han eller hon arbetade med propaganda, idag kallas det pr, kommunikation eller något i den stilen. Men Heller och Vienne illustrerar artikeln om propaganda med ett modernt exempel, Shepard Faireys poster Hope (2008) med Barack Obamas framåtblickande och eftertänksamma ansikte. Skriver författarna: ”Hope is the graphic essence of that campaign.

Manifest, det associerar kanske främst till futurister och dadaister, men ett exempel ur boken är från 2009, Altmodern, Tate Gallerys poster designad av M/M (Paris) och vars tillhörande text dödförklarade postmodernismen. Det typiska manifestet är typografiskt sparsmakat, det är texten, budskapet som är huvudsaken.

Rött och svart, en färgkombination som både kommunister och nazister exploaterat och belastat, men Heller och Vienne diskuterar kombinationen även inom den modernistiska konsten och ett exempel de lyfter fram är Alvin Lustigs fantastiska omslag till en utgåva av Arthur Rimbauds A Season in Hell (1944).

Andra idéer är loud typography (29), found typography (38), psychedelia (83) och underground comics (85).

100IdeasThatChangedPhotography_HIghResCover

Tidigare har Mary Warner Marien bland annat skrivit den mäktiga volymen Photography: The Cultural History (Laurence King) som hittills har kommit ut i fyra upplagor. Och 100 Ideas that Changed Photography är också helt fantastisk – de initierade texterna och det rika bildmaterialet fungerar väldigt bra ihop. Man kan läsa boken från pärm till pärm eller välja ut någon eller några särskilt intressanta idéer.

100Photo_Spreads_Page_1

Den första idén är, inte helt oväntat, camera obscura (1) och de sträcker sig fram till mobilkameran (92) och digitalt fotografi (99). Idéerna är alltifrån innovationer som blåkopian (12), färgfotot (23), artificiellt ljus (47), fotoautomaten (65) och Polaroid (84) till nya paradigm, som fotojournalismen (66) och snapshot-estetiken (90) till nya sätt att se på världen, som flygfoto (54) gatan (81) och den teoretiska vändningen (91).

Och varje idé placeras alltså i en miniessä in i sitt historiska sammanhang. Det är vansinnigt underhållande och lärorik läsning.

Jag kan varmt rekommendera de här tre titlarna, och jag utgår ifrån att de andra i serien håller samma höga nivå vad gäller både text och bild. På Laurence Kings hemsida kan du läsa mer om böckerna och tjuvkika på samtliga 100-listor med idéer.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor, Recensioner

Taggat som , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

6 december, 2014 · 02:50

Fotobok: ”Studio 54” av Tod Papageorge

1

26

2

15

14

12

5

3

56

57

Tod Papageorge
Studio 54
Stanley / Barker

De här makalösa fotona tog Tod Papageorge på Studio 54 mellan 1978 and 1980. De fångar glamouren och de karnevaleska utsvävningarna på en av världens mest berömda och ökända nattklubbar, men det är mycket svettigare än i skildringen av klubben i exempelvis filmen The Last Days of Disco (1998), som bygger på Whit Stillmans roman med samma namn. Filmen är fantastisk, men den romantiserar och det gör verkligen inte Papageorges foton, som är råa och direkta men samtidigt poetiska.

Det verkar som om de flesta fotona är tagna framåt småtimmarna, fasader rämnar och stämningen blir mer burlesk. Man får nästan intrycket att graden av berusning är så hög att Papageorge kunnat vandra runt i lokalerna som om han vore osynlig. Han har en fantastisk blick för det lätt vansinniga och humoristiska i olika situationer. Boken innehåller 66 fotografier och den första upplagan om 1000 exemplar är redan slutsåld, men en andra ska vara klar precis före jul. För mer information besök förlagets hemsida: Stanley / Barker.

Ola Wihlke

Spellista med äkta disco.

10-1

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Taggat som , , , , , , ,

24 november, 2014 · 02:26

Foto: ”Southern Route” av Tamara Reynolds

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST01

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST20

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST24

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST18

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST11

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST02

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST21

H4C9146m

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST14

MissKitty-5864FinalSml

NashvilleTN-4138Final

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST25

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST04

SouthernRoute_TamaraReynolds_ST19

Fördomarna om den amerikanska Södern är lika gamla som det amerikanska inbördeskriget, minst, och det är, som bekant, segraren som skriver historien. Och på det ska man lägga lager på lager av stereotypa bilder som producerats i framförallt Hollywood och New York. Bilderna och föreställningarna har formats av åtskilliga tusen filmer, böcker och av nyhetsindustrin.

På senare år har det dessutom utvecklats som en egen genre av realitysåpor som skildrar ett exotiskt Södern. Animal Planets ”Hilbilly Handfishin” är ett perfekt exempel, inte bara för namnets skull, utan för att man lyfter fram ett så udda och omodernt fenomen som ”handfishing” eller ”noodling” som det kallas. Det är sant att man fortfarande fiskar catfish för hand i vissa delar av Södern, men är det egentligen det programmet handlar om? Jag tror inte det.

För ett par dagar sedan såg jag en fantastisk bildserie, Southern Route, på New York Times fotoblogg The Lens. Fotografen Tamara Reynolds, som är född i Nashville, har med fotona, som hon började ta 2011, försökt skildra Södern mindre stereotypt. Fotona ovan är ett litet urval hämtat från serien.

På sin hemsida skriver Reynolds om stereotyperna, om att de kan innehålla ett korn av sanning, att hon inte velat blunda för det, men att hon också velat lyfta fram positiva värden som hon förknippar med sitt Södern. ”There is more to be revealed under the surface of things,” skriver hon på hemsidan. ”We are a people that has persevered under the judgement of the rest of the world, carrying the sins of the country seemingly alone.”

Lyckas fotoserien skildra den amerikanska Södern fördomsfritt? Jag vet inte och det kanske inte ens är möjligt, men jag tycker att fotona har någon slags omedelbarhet som gör dem väldigt gripande och svåra att värja sig mot. Det emotionella avståndet mellan fotografen och personerna på bilderna upplever jag som ovanligt litet. Det löper också ett melankoliskt drag genom hela serien, som jag har väldigt lätt att identifiera mig med.

Ett stort tack till Tamara Reynolds för att vi fick visa ett urval av fotona i serien Southern Route. Vi rekommenderar varmt ett besök på hemsidan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

Taggat som , , , , , ,

12 november, 2014 · 18:50

Recension: ”The Open Road: Photography & the American Road Trip”

OPENROAD_render_cover
Den helt nya fotoboken The Open Road: Photography & the American Road Trip (Aperture) av britten David Campany, som gjort urval och skrivit texter, lanseras av förlaget som unik. The Open Road behandlar för första gången den fotografiska roadtripen som en egen genre.

Efter andra världskriget började den amerikanska roadtripen dyka upp allt oftare i litteratur, musik, film och, inte minst, inom fotografiet. Det är svårt att överskatta roadtripens kulturella betydelse i ett USA präglat av att hela tiden flytta fram the frontier.

Vägen som symbol för frihet. upptäckarlusta och kanske även självförglömmelse är gammal. Faktum är att det var poeten Walt Whitman som myntade uttrycket “the open road.”

Många fotografer gav sig ut på roadtrips med det uttalade syftet att fotografera, de gav sig ut i jakten på foton som kunde fånga det snabbt framväxande moderna Amerika eller det Amerika som hamnade efter när utvecklingen tog fart. En av de mest namnkunniga är Robert Frank, vars legendariska roadtrip resulterade i The Americans (1959).

Före Frank hade emellertid Edward Weston rest runt i Amerika för att ta foton som skulle illustrera Walt Whitmans Leaves of Grass. Många anser att det första mästerverket inom den fotografiska rodtripgenren är Walker Evans utställning på MoMA 1938 och boken American Photographs som gavs ut i samband med den. Henri Cartier-Bresson gjorde en fruktsam roadtrip 1947 och Ed Ruschas foton från roadtrips lade grunden till hans Twentysix Gasoline Stations (1963).

Outside Memphis, Tennessee, 1960

Inge Morath, Outside Memphis, Tennessee, 1960     © Inge Morath/Magnum Photos

Golden Nugget, Las Vegas, Nevada, 1960

Inge Morath, Golden Nugget, Las Vegas, Nevada, 1960     © Inge Morath/Magnum Photos

Florida, 1970

 Joel Meyerowitz, Florida, 1970     © Joel Meyerowitz, Courtesy of the artist and Howard Greenberg Gallery, New York
U.S. 97, South of Klamath Falls, Oregon, July 21, 1973
Stephen Shore, U.S. 97, South of Klamath Falls, Oregon, July 21, 1973     © Stephen Shore, Courtesy of the artist and 303 Gallery, New York

Claire, 8th Ward, 2012

Justine Kurland, Claire, 8th Ward, 2012     © Justine Kurland, Courtesy Mitchell-Innes & Nash Gallery, New York

Roadtripen växte fram som fenomen i symbios med den hårt lanserade bilismen och var ett i högsta grad kommersiellt fenomen kopplat till den inhemska turistindustrin. Senare kom det allt mer homogena utbudet av bensinstationer, motell och snabbmatsrestauranger. Subkulturer ersattes av en monokultur. Och ett av den fotografiska roadtripens kännetecken är att den väldigt ofta präglas av en kritisk blick, ofta med udden riktad mot just konsumtionssamhället.

Hundratals fotografer har hållit traditionen med fotografiska roadtrips levande fram till idag, från Stephen Shore till Taiyo Onorato, Nico Krebs och Ryan McGinley. För dessa och de andra fotograferna i boken har den vidöppna vägen, som slingrar sig fram mot och bortom horisonten, varit deras musa och främsta inspiration.

David Campany har skrivit en väldigt fin introduktion till genren fotografisk roadtrip och sedan presenteras helt enkelt 18 fotografer, deras respektive roadtrips och foton mer utförligt och kronologiskt. Jag gillar verkligen att man har valt en kronologisk presentation snarare en tematisk, som lätt hade kunnat bli rörig. Nu kan man istället följa skiftningarna under decenniernas lopp.

The Open Road är nyligen utgiven, men har redan valts av flera publikationer, bland dem New York Times, till en av årets bästa fotoböcker. Förutom att ämnet i sig, fotografiska roadtrips, är intressant har boken ett slösande rikt bildmaterial, mycket välskrivna texter och så verkar den välgjord in i minsta detalj.

Och som en extra bonus, något att köra till: ”The Open Road – en spellista för roadtrips”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Taggat som , , , , , , , , , , , , , ,

1 oktober, 2014 · 01:26

Foto: Urban Landscapes (1994-2010) av Vera Lutter

urban_landscapes_12

urban_landscapes_27

urban_landscapes_25

urban_landscapes_4

urban_landscapes_1

urban_landscapes_13

urban_landscapes_14

urban_landscapes_5

Ett camera obscura är ett ljustätt rum med ett litet hål i väggen som fungerar som objektiv. Enligt de flesta skildringarna utvecklades de första under 12- och 1300-talet. Under historiens lopp har de skiftat i storlek, men Vera Lutter, född i Kaiserslauten 1960, har både återupplivat traditionen och utvecklat den. Hon använder en väldigt stor camera obscura. Den kan vara stor som en fraktcontainer, och ibland är den just en container.

Vera Lutter skiljer sig också från föregångarna genom att slutprodukten är stora bilder, ibland är de i en väggs storlek. Exponeringen sker under flera timmar, ibland betydligt längre. Resultatet är inte fotorealistiska avbildningar, utan snarare en slags spök- eller drömlik realism. Det är lätt att förstå att de storslagna och sublima bilderna har gjort succé världen över. De talar ett universellt, mytologiskt språk.

Lutter, baserad i New York, är särskilt intresserad av storstäder, fabriker och andra monument över industrialismens storhetstid. Att hon började som skulptör är inte särskilt förvånande med tanke på de vackra former hon avlockar arkitekturen. Samtidigt som bilderna är vagt kusliga har de något skört eller flyktigt över sig, det är som om de uppmanar oss att se och minnas.

För mer information om bildserien, besök Vera Lutters hemsida. I bokhandeln finns hennes böcker Egypt och monografin Vera Lutter. Vi är mycket tacksamma över att få visa några av bilderna i Urban Landscapes.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

Taggat som , , , , , ,